Vilket kött är vanligast i Sverige?

Vilket kött är vanligast i Sverige? Statistik och fakta

Att känna till vilket kött är vanligast i Sverige ger en bra inblick i landets matvanor och jordbruksmarknad. Läs vidare för att upptäcka vilken köttsort som toppar statistiken och hur konsumtionen fördelar sig mellan olika djurslag i landet.

Vilket kött är vanligast i Sverige?

Det kan vara svårt att avgöra vilket kött som faktiskt dominerar på de svenska middagsborden eftersom svaret beror helt på hur man mäter. Tittar vi på den totala volymen i kilo per person och år är griskött fortfarande det absolut vanligaste köttslaget i Sverige. Men om vi istället räknar antalet enskilda måltider eller faktiska djurindivider som konsumeras, har kyckling och matfågel tagit ett enormt kliv framåt och utmanar nu den traditionella charken på allvar.

Under de senaste decennierna har svenskarnas matvanor genomgått en stor förändring. Det har blivit en märkbar trend att dra ner på det röda köttet till förmån för fågel, vilket har förändrat statistiken i grunden. Men förvirringen är ofta stor när man försöker reda ut siffrorna på egen hand. Låt oss titta närmare på hur fördelningen faktiskt ser ut när vi granskar den officiella statistiken.

Statistiken avslöjar: Grisköttet håller förstaplatsen i volym

Griskött är det köttslag som står för den absolut största volymen på den svenska marknaden. Den totala köttkonsumtion sverige statistik har legat relativt stabilt runt 80 kg per person och år under den senaste tiden. Av denna totala mängd står grisköttet för lejonparten med 29,3 kilo per invånare och år. Det innebär att fläskfilé, kotletter, julskinka och bacon fortfarande utgör basen i den köttbaserade svenska husmanskosten.

Att grisköttet behåller sin starka position beror till stor del på en mycket hög inhemsk produktion och starka konsumentpreferenser för lokala råvaror. Faktum är att hela 80,6 procent av det griskött som konsumeras i landet har svenskt ursprung. När jag själv står i matbutiken och scannar av hyllorna märker jag hur djupt rotad just fläskköttstraditionen är, särskilt när plånboken styr i tuffare ekonomiska tider då fläskkött ofta erbjuder ett mer överkomligt kilopris än nötkött.

Kycklingens explosionsartade ökning ändrar spelplanen

Även om grisköttet leder i rena kilon, är det fjäderfäkött - och då framför allt kyckling - som har stått för den mest dramatiska utvecklingen på den svenska tallriken. Sedan år 2000 har totalkonsumtionen av matfågel nästan fördubblats och ökat från 12,8 kg till 23,4 kg per person och år. Fågelköttet har därmed klättrat upp till en stabil andraplats och officiellt passerat nötköttet som nu ligger på 22,4 kg per person.

Varför väljer vi då fågel framför rött kött? Denna utveckling drivs på av en kombination av hälsoråd och förändrade vardagsvanor. Många upplever kyckling som ett lättlagat, fettsnålt och mångsidigt protein som passar perfekt i en hektisk vardag. Kommer du ihåg den där djupt rotade idén om att söndagssteken alltid måste vara nötkött? Den håller på att suddas ut helt. Men här finns en intressant detalj som de flesta missar - och jag kommer att avslöja exakt vad det handlar om i avsnittet om förbrukning kontra faktisk konsumtion här nedan.

Skillnaden mellan förbrukning och vad vi faktiskt äter

Det uppstår ofta stor förvirring när man diskuterar köttstatistik eftersom siffrorna du ser i medierna oftast visar så kallad totalkonsumtion, vilket i praktiken betyder förbrukning. Det här är vikten på hela den slaktade kroppen inklusive ben, senor och fett som skärs bort innan maten hamnar i butiken. Det kött vi faktiskt lägger på tallriken kallas för direktkonsumtion eller gaffelbit, och den mängden är betydligt lägre.

När man räknar på hur mycket kött äter man i sverige under en vanlig vecka, landar siffran för rött kött på ungefär 521 gram per person. Matfågel står i sin tur för runt 191 gram per vecka. Första gången jag insåg hur mycket ben och svinn som faktiskt räknas in i den officiella statistiken fick jag en smärre chock. Jag satt och försökte pussla ihop min veckohandling och insåg att mina 80 årliga kilon på pappret i verkligheten snarare handlade om drygt hälften så mycket faktiskt kött i magen.

Svenskt kontra importerat kött: Hur ser fördelningen ut?

Ursprunget på köttet är en annan viktig aspekt av den svenska köttmarknaden. Även om svenskarna generellt har ett mycket högt förtroende för inhemska bönder, varierar andelen svenskt kött kraftigt beroende på vilket djurslag vi pratar om. Konsumenter är ofta mycket mer noga med ursprunget när de köper färskt kött i butik än när de äter ute på restaurang.

Förutom grisköttet, där den svenska andelen ligger stabilt över 80 procent, ser det annorlunda ut för nötkött och lammkött. Den svenska marknadsandelen för nötkött ligger på cirka 54 procent, vilket innebär att nästan hälften av de biffar och hamburgare vi äter importeras från utlandet. Allra lägst är den svenska andelen för lammkött, där hela 77,2 procent är importerat kött från länder som Nya Zeeland och Irland.

Hälsa och miljö: Nya kostråd sätter press på konsumtionen

De senaste årens debatt om klimatpåverkan och folkhälsa har satt djupa spår i hur mycket kött äter man i sverige i form av förändrade inköpsmönster. Myndigheter och forskare har blivit allt mer samstämmiga i sina rekommendationer, vilket har fått många hushåll att aktivt ändra sina vanor och införa fler vegetariska dagar i veckan.

De officiella kostråden har skärpt riktlinjerna ordentligt och rekommenderar nu att vuxna inte bör äta mer än 350 gram rött kött och charkprodukter i veckan. Detta görs för att minska risken för allvarliga sjukdomar som tjock- och ändtarmscancer. Samtidigt orsakar produktionen av nötkött mellan 23 och 39 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött på den svenska marknaden. Denna kombination av hälsorisker och höga utsläpp är den främsta anledningen till att det traditionella röda köttet backar, medan den mer klimatsmarta kycklingen fortsätter att ta mark.

Jämförelse av köttkonsumtionen i Sverige

Griskött (⭐ Volymledare)

Långsamt minskande men håller förstaplatsen i total volym

29,3 kilo per år

Mycket hög andel på 80,6 procent

Fjäderfä / Kyckling

Det köttslag som ökat mest dramatiskt under de senaste 25 åren

23,4 kilo per år

Stabil andel runt 71,2 procent

Nötkött

Minskar kontinuerligt på grund av hälso- och miljödebatt

22,4 kilo per år

Måttlig andel på cirka 54 procent

Familjen Anderssons middagspussel i Göteborg

Familjen Andersson i Göteborg, bestående av två vuxna och två tonåringar, märkte att matkostnaderna drog iväg i början av året. De insåg också att de åt rött kött nästan varje dag och ville hitta ett mer balanserat alternativ för både plånbok och hälsa.

De bestämde sig för att helt ersätta nötfärsen med billigare importerat kött under en månad. Det visade sig dock vara ett dåligt beslut då familjen tyckte att kvaliteten var bristfällig och de kände dåligt samvete över att inte stödja svenskt lantbruk.

Vändpunkten kom när de började titta på kilopriset för hel svensk kyckling och fläskkött i stället för att välja de dyraste detaljerna. De insåg att det gick att äta hållbart och billigt genom att planera storkok på fläskytterfilé och använda kycklingrester till matlådor.

Efter tre månader hade familjen sänkt sina matkostnader på kött med cirka 15 procent. De lyckades dessutom halvera sin konsumtion av nötkött genom att öka andelen svensk kyckling till två middagar i veckan.