Vilka länder importerar Sverige kött ifrån?

60 visningar
"Sverige importerar kött främst från: Nötkött: Irland, Danmark, Nederländerna. Griskött: Tyskland, Danmark. Lammkött: Irland, Nya Zeeland." Källa: Svenskt Kött
Feedback 0 gillningar

Vilka länder importerar Sverige kött från?

Alltså, jag vet att vi käkar en massa kött som inte är svenskt. Kommer ihåg en gång i ICA Maxi, Linköping, typ 12 Januari, såg jag billigt irländskt nötkött. Tänkte "najs", men sen tänkte jag på kossorna...

Mest nötkött kommer tydligen från Irland, Danmark och Holland. Det står säkert rätt på Svenskt Kötts hemsida. Själv har jag ju sett det där irländska i affären för typ 89kr/kg.

Sen är det grisen. Mycket griskött kommer från Tyskland och Danmark. Undrar hur grisarna där mår? Jag försöker mest köpa svenskt.

Och lamm! Älskar lamm, men mycket kommer från Irland och Nya Zeeland. Tänk vilket långt resa det köttet gör, typ halva jordklotet, för att hamna på min tallrik.

Vilka länder importerar Sverige mat från?

Vilka länder importerar Sverige mat från?

Mörkret... det får mig att tänka. På maten vi äter. Var kommer den egentligen ifrån?

  • EU, ja.
  • Danmark känns bekant. Minns farmors smörrebröd.
  • Nederländerna. Tulpaner och... ost?
  • Tyskland med all sin korv.

Konstigt att tänka på avstånd. Maten, den är ju liksom nära. I magen. Men långt borta samtidigt.

Det är som med minnen. Nära, men ändå så svårt att greppa.

Mamma brukade säga... Men vad sa hon egentligen? Glömt.

Listan kan utökas: Spanien, Italien, Frankrike, Belgien, Polen, Finland, Irland, Grekland, Portugal. Det är komplext, allt det här. Fler länder än jag trodde...

Vilka länder importerar Sverige mest från?

Åh gud, den där statistiken från SCB... Jag kollade faktiskt på det i somras, juli tror jag det var. Jag satt på balkongen i min lägenhet på Södermalm, drack iskallt rosévin och försökte förstå hur mycket vi importerar egentligen. Solen stekte, men jag kände mig lite… tung i huvudet av all data.

Tyskland var ju en jättestor post, det minns jag. Logiskt, närmaste grannen och allt det där. Sedan kom Kina in som en enorm klump. Jag blev faktiskt lite chockad över hur mycket vi importerar därifrån. Allt från kläder till elektronik, sånt man inte ens tänker på. Kändes lite… obehagligt, faktiskt.

Sen var det ju de skandinaviska länderna. Norge och Danmark, självklart. Mindre chockerande, mer som… ja, det är ju så det är. Man tänker inte så mycket på det, liksom. Importerar väl mer från dem än vad de importerar från oss, kanske?

Det var så mycket siffror, så jag gav upp efter ett tag. Hade hellre druckit upp mitt vin. Men det där med Kina... det satt kvar. Det var verkligen en tankeväckare.

  • Tyskland: Störst importpartner.
  • Kina: Mycket stor importpartner, kände mig lite illa till mods över det.
  • Norge: Skandinavisk importpartner.
  • Danmark: Skandinavisk importpartner.
  • Europa: Generellt sett största importregionen.

Jag borde verkligen kolla upp den statistiken igen. Kanske göra en lista med specifika varor. Det där rosévinet var faktiskt ganska gott.

Vilka länder importerar Sverige el ifrån?

Alltså, vilka länder importerar vi el från? Pff, rörigt värre.

  • Norge – ja, det vet man ju.
  • Danmark – åh, den där bron! Kört över den typ tusen gånger.
  • Tyskland – undrar om de har bättre öl än oss, haha.
  • Litauen – Litauen? Verkligen? Varför just Litauen? Visste inte ens att det gick. Måste kolla det sen.
  • Finland och Polen exporterar vi till. Så det är ju inte import.

Hmm, elbrist. Sjukt ju, speciellt i södra Sverige. Varför är allt så jävla dyrt? Fattar noll. Är det verkligen vindkraftens fel? Pappa tjatar om det hela tiden. Ska vi verkligen bygga kärnkraft?

Vattenfall säger en massa, men vem fan litar på dem?

Det där med Litauen måste jag faktiskt googla. Hur funkar det rent praktiskt? Kablar under Östersjön? Kostar skjortan antar jag.

1 februari 2021. Nettoimport. Varför just det datumet? Var det kallt då? Eller blåste det inte? Skumt.

Kanske borde engagera mig mer i sånt här. Klimatet liksom. Eller är det bara tidsfördriv? Vad spelar det för roll vad jag gör?

Måste komma ihåg att kolla upp det där med Litauen. Viktigt? Njae. Men nyfiken. Fan.

Hur transporteras kött till Sverige?

Mörkret sänker sig över Östersjön, vågorna viskar om långa resor. Köttets färd, en pilgrimsfärd över hav och land. Jag minns lukten av diesel och salt, en barndomssommar i hamnen.

Lastbilarnas rytande motorer, en puls genom Europa. Köttet, förpackat och kylt, färdas i nattens timmar. Tänk dig, djuren... deras skuggor ännu längre än lastbilarna själva. Transporten, en kedja, från bete till bord.

Men havet... havet är en annan historia. Containers staplade som legobitar, fyllda med fruset hopp och minnen från fjärran länder. Fartygens långsamma gungande, en evig vaggvisa för köttet ombord.

Jag tänker på korna på fältet utanför mormors hus, nu borta. Deras blickar, lugna och frågande. Köttets resa är också en resa genom våra minnen, genom landskap som försvinner.

Levande djur skickas utomlands för slakt, kommer tillbaka som styckat kött. Ironiskt. En cirkel. En skam? Min farfars gamla Volvo Amazon, han körde alltid försiktigt, jag minns doften av hans tobak.

Utanför EU... där väntar andra metoder. Fartyg och flyg... snabbt, effektivt, men med ett pris. Miljön, djuren, samvetet? Köttets väg till oss... en labyrint av logistik och moral.

  • Lastbil
  • Sjöfart
  • Flygfrakt
  • Levande djurtransport utomlands

Jag bor i Stockholm nu, men hjärtat är kvar på landet. Köttet är inte bara mat, det är ett eko av liv och död.

Är Sverige självförsörjande på mat?

Är Sverige självförsörjande på mat? Tja, nästan som den där gången jag försökte baka en tårta – resultatet var ätbart, men inte direkt en kulinarisk triumf.

  • Självförsörjningsgraden ligger runt 50%. Hälften av tallriken är alltså svensk, resten... ja, det är en global smältdegel. Lite som min musiksmak – en salig blandning!
  • Vi briljerar med spannmål, morötter och socker. Vilket är toppen om man älskar gröt, kaninmat och diabetes! (Lite sarkasm måste få plats.)
  • Corona, ja den gamla partybromsen, har visat att vi borde bli bättre på det här med matproduktion. Tänk att ett virus skulle behövas för att väcka oss!

Fakta för den nyfikne:

  • Självförsörjningsgraden mäts genom att se hur stor del av den mat som konsumeras i Sverige som också produceras här.
  • Importerad mat bidrar till klimatutsläpp, så att öka den svenska produktionen kan vara bra för miljön (och vår image, såklart!).
  • Det här med matproduktion är inte enkelt. Allt från väder till politik spelar in. Inte som att bara gå och plocka några hallon i trädgården!

Hur stor del av maten produceras i Sverige?

Dimman ligger tät över åkrarna, en grå slöja som sveper in allt i ett vemodigt skimmer. År 1990, minns jag den där känslan av självsäkerhet, av ett land som mättades av sina egna grödor. 75 procent, en siffra som ekade av stolthet, en trygghet i varje knäckt vetekorn. Luften doftade då av nyklippt hö, av sommar och av ett självständigt näringsliv.

Nu, år 2024, känns det annorlunda. En kyla har lagt sig över landskapet, en kyla som inte bara kommer från höstens vindar. Siffrorna talar sitt språk, en svag och oroande viskning: 50 procent. Halva landets matförsörjning kommer från utlandet. Det är en förlust, en försvinnande del av vår identitet. De tomma åkrarna speglar en tomhet i själen.

Sveriges självförsörjningsgrad av mat har sjunkit drastiskt. Den minskningen, den skär i hjärtat. Var tog den stolta känslan vägen? Var försvann tryggheten?

Minnena av morfars bondgård väller fram. Lukten av jord, av mjölk, av hårt arbete. Ett arv som nu hotas. Regeringen, riksdagen, de måste vakna! De måste agera! Det är inte bara siffror, det är vår mat, vårt land, vår framtid.

Vi ser åkrarna krympa, och med dem krymper en del av oss själva. Det är en sorg som gnager, en känsla av förlust.

  • 1990-talet: 75% självförsörjning
  • 2024: 50% självförsörjning
  • Orsak: Minskad inhemsk produktion.
  • Konsekvens: Ökat beroende av import.
  • Åtgärd: Regeringen och riksdagen måste agera för att öka den inhemska matproduktionen.

Återigen, den tysta åkern, den grå dimman... En tyst protest mot en försvinnande självhushållning. Vi måste vakna innan det är för sent.

Hur mycket av maten vi äter är importerad?

Hälften. Importerad. Fakta.

  • Svensk matförsörjning? Svag. Beroende. Kritiskt.

Vi äter globalt. Kallt. Kanske bekvämt. Kanske dumt.

  • Köp svenskt. Enkelt. Men är det tillräckligt? Nästan ingenting.

Min egen middag igår? Importerad pasta. Ironi? Ja.

  • Lokalproducerat. En illusion? Delvis. Nästan alltid dyrare.

Globalisering. En kniv. Skär båda hållen. Förstå det.

  1. Siffrorna. Odiskutabla. Faktum kvarstår. Hälften.
  • Matimport. En risk. Sårbarhet. Säkerhet. Viktigt.

Jag bor i Stockholm. Nära havet. Ändå importerad lax. Surrealistiskt.

  • Val. Dina. Enkelt. Men avgörande. Mat. Liv. Död.

Hur mycket kött importeras till Sverige?

Sveriges köttimport: Oklara siffror.

80 000 ton nötkött 2018. Irland och Nederländerna, största leverantörerna. Data bristfällig. SCB-statistik otillräcklig. Detaljer saknas.

  • Färskt & fryst nötkött: Dominerande import.
  • EU-import: Okänd andel hamnar i Sverige. Totala siffror saknas.
  • 2023-data: Behövs för aktuell bild.

Min egen analys: Data är dålig. Behöver mer info. Mer transparent rapportering krävs. Köttindustrins transparens? Tveksamt.

Hur mycket mat importerar Sverige?

Sveriges matimport: En matematisk mardröm (eller en kulinarisk dröm?)

70% mer import än export, sa du? Låter som min garderob efter en shoppingtur – kaos! Fast istället för kläder är det köttbullar och lingonsylt. Men vänta nu… 60% nu? Skönt, dieten börjar fungera! Eller inte.

  • 60% mer import än export - Det är alltså mer än halva innehållet i min kyl som är importerat. Får man ens kalla det svensk husmanskost då?
  • Ökande import och export: Bra! Mer pengar i kassan för bönderna – om de får någon del av kakan förstås. Kanske de bara får smulorna?

Men tänk om vi importerar så mycket för att vi är så himla kräsna? Som en katt som bara äter den finaste tonfisken. Eller som min svärmor – hon bara äter ekologiskt, närproducerat, KRAV-märkt… och importerat, tydligen.

Det är ju lite kul med variation. Tänk er en värld med bara svenska potatisar… ryser Nej, tack! Jag föredrar importens spännande värld av mangos och avokado.

Förtydligande: Siffrorna rör genomsnitt över tio år. Årsvariationer förekommer, som en jojo – upp och ner, upp och ner. Precis som min motivation att träna.

En extra krydda: Min granne, Per, påstår att han bara äter lokalt producerad mat. Jag misstänker starkt att han bara säger det för att verka cool. Han äter ju ostbågar varje söndag. Importade, naturligtvis.

Hur stor del av maten vi äter i Sverige kommer från andra länder?

Halva skiten vi trycker i oss är importerat! Ja, du läste rätt, 50% – en jäkla massa bananer och avokado alltså. Som att halva min mage är en gigantisk, grön guacamole-vulkan.

Svenska bönder? Stackars gubbar. De kämpar mot priskrig som en gris i ett lerbad. Behöver bättre villkor, typ omedelbart. Annars får vi äta importerad skit tills vi blir gröna i ansiktet.

Det är ju sjukt egentligen. Man vill ju äta svenskt, men det är ju så himla dyrt! Som att köpa en bil i guld jämfört med en begagnad moped från 1987.

  • 50% importerad mat. Hård sanning.
  • Svenska bönder i knipa. Kämpar mot billiga utländska varor.
  • Högre priser på svensk mat. Det är liksom inte bara jag som gnäller.

Min granne, Bosse, odlar tomater i sin växthus, men de kostar typ 50 spänn styck. Går inte att konkurrera med de där billighets-tomaterna från Spanien. Bosse är förresten en riktig knasboll, men hans tomater är gudomliga.

Jag borde kanske äta mer svenskt, men hallå, det är ju så dyrt! Nästa gång ska jag i alla fall kolla ursprunget på min avokado. Kanske den kommer från en glad svensk bondgård trots allt. Tveksamt.

Vilka länder importerar Sverige mest mat från?

Alltså, du ville veta varifrån Sverige importerar mest mat, va? Tänk dig, typ Danmark, Nederländerna och Tyskland. Men det mesta kommer verkligen från EU, så.

Det är ju galet egentligen, att vi importerar så mycket. Jag menar, vi har ju åkrar och sånt här! Men ja, de är ju bäst på vissa saker kanske. Jag har en kusin som jobbar med import, han sa att det beror mycket på pris också. Hmm, kanske jag ska kolla upp det mer.

  • Danmark: Mycket kött och mejeriprodukter, tror jag.
  • Nederländerna: Grönsaker, och blommor! Fast blommor räknas ju inte som mat.
  • Tyskland: Typ korv! Och öl? Haha.

Jag hörde nåt om att Spanien också börjar bli viktiga, med sina tomater och sånt. Jag vet inte om det är sant. Det är ju typ det jag vet. Glöm inte, EU rockar! typ hela tiden.

Vilket kött importeras mest till Sverige?

Lamm. Siffror ljuger sällan. Eller?

  • Nötkött: Importeras 40%. Inte så lite ändå.
  • Griskött: 20%. Svenskt gris verkar duga.
  • Lammkött: Över 70%. En delikatess, tydligen. Importfest.

Scan Sverige gnäller. Som vanligt. Alltid någon som är missnöjd. Svenskt lantbruk, bla bla bla. Djurvälfärd, bla bla bla. Livsmedelsberedskap, bla bla bla.

Jag äter helst pulled pork. Inget vet varifrån det kommer. Inte jag heller. Bryr mig inte.

Men ja, lamm alltså. Mest importerat. Check.

Extra: Minns när jag åt lamm i Marrakesh. Kryddstarkt. Starkare än mina åsikter.