Hur många barn rör på sig för lite?

Hur många barn rör på sig för lite? 7 av 10 når ej målet

Många barn och unga i Sverige har en vardag med omfattande stillasittande som påverkar folkhälsan negativt. Att förstå hur många barn rör på sig för lite är avgörande för att motverka negativa konsekvenser. Läs vidare för att upptäcka den viktiga statistiken kring barns aktivitetsnivåer.

Hur många barn rör på sig för lite i Sverige?

Det kan verka som en överdrift, men situationen är ganska allvarlig. Ungefär sju av tio barn och unga i Sverige rör på sig för lite och når inte upp till rekommendationen om minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Faktum är att endast cirka 20 procent av alla barn rör sig tillräckligt mycket under en vanlig vecka.^[2] Men det finns en hake - situationen ser väldigt annorlunda ut beroende på om vi pratar om yngre barn eller tonåringar på gymnasiet.

Jag minns själv när jag började granska den här statistiken för några år sedan och slogs av hur snabbt förändringen sker. När mina egna barn kom upp i tonåren märkte jag hur idrottsträningar byttes ut mot långa kvällar framför datorn. Min son satt plötsligt stilla i timmar. Den frustrationen fick mig att inse att det inte handlar om lathet, utan om en radikal förändring i livsstil som sker nästan obemärkt under skolgången.

Rekommendation för fysisk aktivitet hos barn

För att må bra och utvecklas optimalt behöver barn och unga vara fysiskt aktiva i genomsnitt minst 60 minuter om dagen med en pulshöjande intensitet. Det handlar alltså inte bara om att stå upp, utan om rörelse som får hjärtat att slå snabbare och andningen att bli djupare. Vardagsmotion, som att gå till skolan eller leka på rasten, utgör basen.

Många föräldrar tror att barnen måste hålla på med organiserad idrott för att nå målet. Felaktigt - och det är här som den counterintuitiva sanningen kommer in. De där spridda 10-minutersperioderna av spontanlek, cykling eller att bara springa efter en boll på bakgården är ofta mycket lättare att samla ihop än att boka upp tre fasta träningspass i veckan. Det är den sammanlagda tiden som räknas.

Stillasittande och skärmtid tar över vardagen

Både flickor och pojkar sitter stilla i genomsnitt drygt tio timmar per dag.^[3] Detta motsvarar ungefär 75 procent av den vakna tiden, en siffra som speglar hur mycket av barnens vardag som flyttats till digitala miljöer. Balansen mellan barns rörelse och stillasittande är därmed kraftigt störd i det moderna samhället.

När skärmtiden ökar, sjunker rörelsen nästan alltid linjärt. Att bryta upp de här långa blocken av stillasittande är en av de största utmaningarna för dagens familjer. Men det är inte omöjligt om man tar små steg.

Aktivitetsnivån sjunker dramatiskt med åldern

Klyftan mellan yngre och äldre barn är enorm när det gäller rörelse. Aktivitetsnivån sjunker drastiskt med åldern - i årskurs 5 når nära hälften av eleverna rekommendation fysisk aktivitet barn, men när de når gymnasiet gäller det bara var fjärde ele^[4] v. Det är ett ras som påverkar både den fysiska hälsan och det psykiska måendet under kritiska tonårsår.

Det finns också een tydlig könsskillnad i statistiken. Killar rör på sig mer än tjejer generellt - cirka 43 procent av killarna når rekommendationen jämfört med endast 23 procent av tjejern^[5] a. Det innebär att tonårstjejer är den grupp som löper störst risk att drabbas av de negativa effekterna av ett alltför stillasittande liv.

Aktivitetsnivå och rekommendationer per åldersgrupp

Barn i årskurs 5

• Spontanlek på raster, aktiva transporter till skolan och föreningsidrott
• Lägre andel totalt under dygnet jämfört med äldre åldersgrupper
• Nära hälften av alla elever (cirka 50 procent)

Elever i gymnasiet

• Gymträning eller schemalagd idrott, hög andel avbryter föreningsidrott
• Mycket hög nivå, ofta kopplat till studier och ökad skärmtid
• Var fjärde elev (cirka 25 procent)

Skillnad mellan könen (Hela gruppen)

• Killar deltar i högre grad i intensiv lagidrott som fotboll och innebandy
• Drygt 10 timmar per dag i genomsnitt för båda könen
• 43 procent av killarna jämfört med endast 23 procent av tjejerna

Hanna och resan mot mer vardagsrörelse i Malmö

Hanna, en 14-årig tjej i Malmö, tillbringade nästan all tid efter skolan i sängen med sin telefon. Hennes mamma märkte att Hanna blev allt tröttare, led av återkommande huvudvärk och ofta var på dåligt humör efter långa dagar av stillasittande.

Första försöket att lösa problemet blev ett fiasko: mamman köpte ett dyrt gymkort till Hanna och krävde att de skulle träna tre gånger i veckan. Hanna hatade gymmet, kände sig uttittad och vägrade gå dit efter två misslyckade och stela pass.

Vändpunkten kom när de insåg att de var tvungna att tänka om helt och skippa kraven på prestation. Istället för hårdträning kom de överens om att Hanna skulle cykla till skolan istället för att ta bussen, samt att de skulle ta en kort promenad tillsammans varje kväll för att prata igenom dagen.

Efter fyra veckor visade utvärderingen att Hanna fick ihop nästan 50 minuters extra rörelse om dagen. Hennes huvudvärk försvann nästan helt, sömnen förbättrades avsevärt och den enkla cyklingen förändrade hennes energinivå utan att det kändes som ett påtvingat träningspass.