Får man diabetes om man äter för mycket socker?

Får man diabetes om man äter för mycket socker: Det indirekta sambandet

Många undrar om får man diabetes om man äter för mycket socker i vardagen. Sockerintaget i sig är inte den enda orsaken till hälsoproblem, men det bidrar till dolda kroppsliga förändringar. Att förstå hur kostvanor påverkar kroppsvikten är avgörande för att skydda din långsiktiga hälsa och undvika allvarliga följdsjukdomar.

Får man diabetes om man äter för mycket socker?

Svaret på frågan om man får diabetes av socker är ganska nyanserat. Det finns nämligen inget enkelt orsak-och-verkan-samband där en sötbit direkt leder till typ 2-diabetes, även om kosten spelar en helt avgörande roll för vår metabola hälsa.

Den som får i sig mycket socker har en ökad risk för högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Dessutom ökar risken för övervikt och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2-diabetes. ^[2]

Hur socker hänger ihop med typ 2-diabetes i praktiken

Många tror att bukspottkörteln helt enkelt slits ut av att arbeta med att bryta ner sockret. I verkligheten ser den biologiska mekanismen lite annorlunda ut, och det är här som den indirekta kopplingen blir så tydlig.

När vi dricker läsk, äter godis eller får i oss stora mängder dolda sockerarter i industriellt framställd mat, tillför vi kroppen mycket snabba kalorier utan att vi känner oss mätta. Överskottet omvandlas till fett som lagras, särskilt kring de inre organen som bukfetma. Det är just denna ansamling av fett som gör att kroppens celler blir sämre på att svara på insulin, ett tillstånd som kallas socker och diabetes typ 2.

När bukspottkörteln inte längre orkar med

När cellerna slutar svara normalt på insulin måste bukspottkörteln pumpa ut mer och mer insulin för att hålla blodsockret på en rimlig nivå. Efter en längre tid orkar inte organet med denna överbelastning. Produktionen av insulin minskar, blodsockret stiger permanent, och till slut utvecklas orsaker till typ 2 diabetes.

Skillnaden mellan sockerarter och varför mängden spelar roll

Det är också viktigt att skilja på naturligt socker och tillsatt socker. Frukt och bär innehåller fruktsocker, men de kommer med fibrer, vitaminer och antioxidanter som gör att matsmältningen saktar ner och insulinkurvan blir flack.

Tillsatt socker, som finns i godis, bakverk, glass och sötade drycker, saknar helt dessa skyddande ämnen. Det är därför läsk och saft är så problematiskt - flytande kalorier ger ingen mättnadskänsla alls, vilket gör det väldigt lätt att få i sig för stora mängder utan att ens tänka på det.

Jämförelse mellan olika typer av sockerintag

Tillsatt socker (Läsk, godis, snabbmat)

• Ger snabba och kraftiga toppar som följs av en dipp

• Nästan obefintlig, vilket lätt leder till överätning

• Innehåller endast tomma kalorier utan vitaminer eller fibrer

• Hög risk för fettlever, viktuppgång och insulinresistens

Naturligt socker (Frukt, bär, hela livsmedel)

• Jämn och långsam påverkan tack vare det naturliga fiberinnehållet

• Goda mättnadsegenskaper som dämpar aptiten på ett naturligt sätt

• Rikt på antioxidanter, vitaminer, mineraler och kostfibrer

• Mycket låg risk vid normal konsumtion; kopplat till bättre hälsa

Johans förändrade vanor kring vardagssocker

Johan, en 42-årig kontorsarbetare i Göteborg, drack tre burkar läsk och åt godis varje eftermiddag för att orka med jobbet. Efter en hälsokontroll fick han veta att hans blodsockervärden låg på gränsen till prediabetes.

Första försökseffekten var tuff när han försökte sluta tvärt med allt godis. Han kände sig trött, irriterad och fick ett starkt sötsug som gjorde att han gav upp efter bara några dagar.

Han ändrade taktik och bestämde sig för att behålla en liten ruta mörk choklad men byta ut all läsk mot bubbelvatten, samt lägga till en rask promenad på tjugo minuter efter lunchen.

Efter sex månader visade uppföljningen att hans värden hade stabiliserats, och han hade dessutom gått ner sex kilo i vikt utan att svälta sig själv.