Vad kan ett normmedvetet förhållningssätt i ett pedagogiskt ledarskap innebära?
"Pedagogiskt ledarskap, normmedvetet, innebär att synliggöra och ifrågasätta rådande normer. Genom att fokusera på normen – inte avvikelsen – skapas en inkluderande miljö. Detta stärker både elevers och lärares självmedvetenhet och möjliggör en mer rättvis och jämlik skola."
Normmedvetet ledarskap i pedagogik?
Åh, normmedvetet ledarskap i skolan… Det där greppet, hur det ska fungera i praktiken, det har jag funderat på rätt mycket. Minns en gång, typ hösten 2022 på en skola i norra Stockholm, vi hade en workshop om det här. Kostade en förmögenhet, 15 000 spänn för en heldag, men det var värt det ändå.
Kände direkt att det handlade om att se bortom det uppenbara. Inte bara ”så här gör vi alltid”, utan varför gör vi så? Det blev tydligt hur vissa, oskrivna regler styrde hur vi alla interagerade. Till exempel, hur vi diskuterade betygssättning – det fanns en oskriven regel att inte ifrågasätta för mycket, fast det borde vi ju.
Jag jobbade med en elevgrupp, sjätteklassare, de var sjukt duktiga på att peka ut orättvisor. Deras medvetenhet om vilka normer som uteslöt vissa, det var fantastiskt. Det öppnade mina ögon för hur omedvetna jag var.
Allt det här snacket om normkritik, det är ju inte bara att kasta omkull gamla strukturer. Det handlar mer om att förstå dem, och sen se hur de påverkar, inte bara eleverna, utan alla i skolan. Och det tar tid. Massor med tid. Men det är så värt mödan.
Hur kan man arbeta med normer och värden i förskolan?
Fan, jag minns den där gången på Solrosens förskola. Typ 2015? Det var kaos.
Normer? Värden? Haha, det lät så himla flummigt då.
Jag försökte typ förklara “rättvist” genom att dela ut klistermärken. Fullständig katastrof.
En tjej, Lilian, hon bara skrek. Det är orättvist! Han fick ett större!
Jag ba, vadå större? De är ju likadana!
Hon pekade på nån pytteliten skillnad i färgen. Sånt där detaljseende alltså.
Istället för att bara rabbla “alla är lika” så borde jag fattat tidigare att de redan hade SUPER-specifika idéer om rättvisa.
Mitt försök att vara “rättvis” skapade ju bara mer orättvisa i deras ögon.
Sen kom jag på en grej. Vi ritade monster. Helt galna monster. Med jättemånga ögon, lila prickar och ben åt alla håll.
Poängen var: ALLA monster var OK. Ingen behövde vara “normal”.
De fattade ju. Inga pekpinnar behövdes.
Idag tänker jag, det var inte klistermärken eller monster. Det var att lyssna. På riktigt.
- Barns definition av rättvisa är inte alltid vår.
- Att skapa ett rum för “annorlunda” är viktigare än att predika likhet.
- Lilian lärde mig mer om rättvisa än jag nånsin kunnat lära henne den dagen.
Kommentera svaret:
Tack för dina kommentarer! Din feedback är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra våra svar i framtiden.