Hur kan man arbeta med normer och värden i förskolan?

Normer och värden i förskolan: Demokrati och likabehandling

Förskolepedagoger spelar en avgörande roll när det gäller att forma barns sociala kompetens och förståelse för grundläggande värden. Att arbeta med normer och värden i förskolan skapar trygghet och gemenskap i barngruppen. Utforska hur den pedagogiska verksamheten bygger grunden för respekt och demokrati.

Hur kan man arbeta med normer och värden i förskolan?

Förskolepedagoger kan arbeta med normer och värden förskola genom att visa konkreta exempel i vardagen och uppmuntra barns egna reflektioner. Genom öppna diskussioner om rättvisa och orättvisa stärks barnens förståelse och förmåga att tolka sociala regler på ett naturligt sätt. Svaret beror dock ofta på barngruppens sammansättning och barngruppens specifika behov, då det inte finns en enskild metod som löser alla etiska dilemman.

Arbetet handlar om att synliggöra de oskrivna regler som styr hur vi fungerar tillsammans. Enligt nationella kartläggningar från Skolverket saknar runt 22 procent av personalen i kommunala förskolor specifik utbildning för arbete med barn, vilket ställer höga krav på ett tydligt gemensamt förhållningssätt i arbetslaget. När vi medvetet väver in värdegrunden i leken blir de abstrakta begreppen begripliga för barnen.

Från abstrakta ord till praktisk handling i vardagen

Det är lätt att fastna i fina ord i läroplanen, men för ett litet barn betyder demokrati eller solidaritet ingenting förrän det visar sig i sandlådan. I min roll har jag sett hur snabbt ett projekt faller platt om pedagogerna bara pratar om värden istället för att leva dem. Det handlar om mikrosituationer - som vem som får välja färg på kritan eller hur vi väntar på vår tur vid rutschkanan.

Statistik visar att den genomsnittliga barngruppen i Sverige ligger på 15,3 barn per grupp, vilket innebär att det ständigt uppstår naturliga krockar och möten där sociala regler prövas. Genom att använda det som kallas för ett normkreativt eller normkritiskt förhållningssätt flyttar vi fokus från att korrigera enskilda barn till att förändra de strukturer som begränsar dem. Vi vill inte att alla ska bli likadana, utan att alla ska ha samma utrymme att vara olika.

Praktiska pedagogiska metoder normer värden

För att lyckas behöver arbetslaget integrera värdegrunden i både planerade och spontana aktiviteter.

Här är tre beprövade metoder som fungerar: Dilemmasagor och boksamtal: Läs böcker som belyser utanförskap, dela ut roller och stanna upp för att fråga barnen: Hur tror ni att nallen känner sig nu?

Pedagogisk dokumentation: Fota barnens samspel och titta på bilderna tillsammans med dem. Låt dem själva sätta ord på vad som händer när man samarbetar.

Rättviseövningar i leken: Dela ut material medvetet orättvist under en samling - till exempel bara tre spadar till fem barn - och låt barnen själva förhandla fram en lösning med stöd av en närvarande pedagog.

Hantera konflikter kring sociala regler och rättvisa förskola

Konflikter är inte misslyckanden, de är förskolans absolut bästa lärtillfällen för social kompetens. När två barn slåss om samma cykel är den spontana impulsen ofta att gå in, döma och säga åt dem att dela med sig. Men det lär inte barnen att reflektera.

Forskning kring barns inkludering visar att barn som tidigt utvecklar hög social kompetens har mycket lättare att bli accepterade i barngrupper, medan de som kämpar med impulskontroll ofta hamnar utanför. Jag har själv gjort misstaget att agera domare alldeles för snabbt, vilket bara ledde till att barnen sökte upp mig för att få rätt istället för att prata med varandra. Numera sätter jag mig på huk, speglar bådas känslor och frågar: Vi har en cykel och två som vill cykla, hur kan vi lösa det här så att det blir bra för båda?

Metoder för att utveckla förskolans värdegrundsarbete

Regelstyrt förhållningssätt

• Tydliga gemensamma regler (t.ex. att inte springa inomhus eller att städa efter sig)

• Låg - reglerna sätts främst av de vuxna för att skapa ordning och struktur

• Skapar en trygg struktur för stunden men utvecklar sällan barnens inre etiska kompass

⭐ Situationsbaserat & Reflekterande arbetssätt

• Pedagogen fångar händelser i stunden och startar samtal utifrån barnens egna upplevelser

• Hög - barnens egna tankar om rättvisa, känslor och empati står i centrum

• Stärker barnens förmåga att leva sig in i andras situation och lösa konflikter självständigt

Normkritiskt förhållningssätt

• Att granska och utmana förskolans miljö, material och vuxnas egna fördomar

• Måttlig till hög - handlar mycket om att erbjuda ett bredare utrymme för alla individer

• Motverkar stereotypa könsroller och begränsande normer på ett strukturellt plan

Hanna och arbetslaget på Kotten: Från pekpinnar till boksamtal

Hanna, förskollärare i en mellansvensk kommun, märkte att barngruppen på 16 barn hade blivit väldigt uppdelad utifrån kön och ålder, vilket ledde till ständiga exkluderingar under den fria leken på förskolegården.

Arbetslagets första försök var att införa fasta lekregler och schemalagda lekgrupper där barnen tvingades leka tillsammans. Resultatet blev dock bara mer frustration, konflikter och barn som passivt väntade ut tiden.

Hanna insåg att de behövde ändra taktik och började istället arbeta med målinriktade dilemmasagor och boksamtar kring känslor. Genom att använda bilderböcker som visade karaktärer som lämnades utanför fick barnen själva reflektera över situationen.

Efter fem veckor såg arbetslaget att barnen började bjuda in varandra mer spontant och använde fraser som kommer du ihåg hur nallen kände sig vilket minskade de dagliga kränkningarna markant.