Hur mycket surströmming äts per år?

Finns surströmming att köpa 2024?

Surströmming 2024? Ja, naturligtvis! Som om någon skulle gå miste om den årliga ritualen att lukta sig igenom sommaren. Tänk er: en parfym så potent att den kan få en struts att börja flyga baklänges!

7 augusti 2024, kl 14:00, är det D-dagen. Pre-order din burk innan de försvinner snabbare än gratis semlor på fettisdagen!

• Första leveransen 7/8 kl 14:00 • Ytterligare leveranser kommer. Skynda, skynda! Annars blir det bara att leta efter alternativa luktupplevelser… kanske ett besök på en ostbutik? (Nej, tack!)

Jag förstår inte varför folk köper den här grejen, ärligt. Det är som en tävling att se vem som kan stå ut med den vidrigaste lukten. Men äh, var och en sin grej, antar jag. Jag skulle hellre äta gräs. Eller kanske inte.

Men, seriöst, 7 augusti. Markera i kalendern! Om inte annat så för att undvika den lukten i din egen kyl. Det kan bli en katastrof!

Vart äter man mest surströmming?

Natten är lång. Tankarna snurrar. Jag tänker på surströmming… den där speciella lukten…

I norr, det vet jag. Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten… där äter de mest. Alltid samma bilder som dyker upp. Folk sitter runt borden, ansikten skrynkliga av lukten och… njuter? Eller lider de bara? Jag vet inte.

Jag var där en gång. I ett litet fiskeläge vid kusten, minns jag, för fem år sedan. Lilla stugan. En trähus, småfönster. Regnet öste ner utanför. Inne, lukten…

Det var en upplevelse, inget snack om saken. Men jag kommer ihåg hur jag kämpade för att få i mig en enda liten bit. Ögonen tårades. Andningen blev ansträngd. Det var liksom… för mycket. För starkt. En överdos av… något.

Jag kommer ihåg den där lilla skeden. Rostfri. Blek. Hur jag försökte få in den lilla fisken i munnen. Försökte.

Norrland. Surströmming. Det sitter kvar. Som en märklig smak i munnen. En lite bitter eftersmak. Kanske därför jag ligger här nu. Tankarna snurrar. Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten. Ja.

• Regioner: Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten.
• År för senaste besöket: 2018
• Minnen: Stark lukt, små fiskar, en liten rostfri sked.

Vilket land kommer surströmming ifrån?

Surströmming… Ordet smakar salt och mörker, precis som minnena. Det är en lukt som etsar sig fast, i näsborrarna, ja, i själen.

Jag tänker på min farfar, Arne. Han var från Kramfors. Höga kusten. Han älskade surströmming. Det var en tradition, en del av honom. Nu är han borta.

Sverige. Det är svaret. Men det är så mycket mer än ett land. Det är en lukt, en smak, en känsla av längtan.

Han brukade… nej, brukar fortfarande, för i mina drömmar sitter han där med sin tunnbrödsmacka, en glimt av ett leende i mörkret. På Höga kusten.

• Kramfors.
• Höga kusten.
• Norrländsk specialitet.

Det är där surströmming kommer ifrån. Men var är han nu?

Hur mycket surströmming säljs i Sverige?

Havet viskar, en gråmulen augustidag. Doften av tjära och salt hänger tungt i luften, blandad med ett svagt löfte om… surströmming. Just det.

700 000 burkar. Ett nummer som ekar. Ett eko från generationer. Varje burk en berättelse.

Norrland. Själva hjärtat. Där kusten möter inlandet. Där traditionen lever. Där surströmmingen är mer än bara mat. Det är en identitet, en ritual, en del av själva landskapet.

Mamma, hon älskade det. Lukten fick henne att le. Pappa höll för näsan. Jag? Jag var kluven. Älskade och hatade. Som livet självt.

Surströmming. Ett arv.

• En smak av barndom.
• Ett minne av somrar.
• En del av mig.

Intresset växer. Ja, det sägs så. Kanske är det längtan efter det äkta. Längtan bort från det sterila. Längtan hem.

Fler nyfikna. Fler som vågar. Fler som upptäcker. Den fermenterade fiskens gåta. En gåta som bara kan lösas med gaffel och tunnbröd. Och en skvätt Norrlands guld.

Varje år. Samma visa. Samma lukt. Samma… kärlek? Kanske. Definitivt en vana. En älskad, hatad, oersättlig vana. Det är surströmming. Och det är Sverige.

Hur många burkar surströmming säljs varje år?

700.000 burkar. Årligen. Redo att öppnas.

• Sverige dominerar. Norrland likaså.
• Färdig jäst, redo för smaklökarna. Inte en dag för tidigt.
• En delikatess? En utmaning? Båda.

Surströmming. En kult. En tradition. En illaluktande triumf.

Hur många procent äter surströmming?

84% av barnfamiljerna? Herregud, nästan alla! Som att försöka hitta en nål i en höstack av jäkla surströmmingsburkar. Det är ju värre än att leta efter en socka i tvättstugan! Snacka om fis-katastrof!

Men vänta nu, 6% äter bara vid premiären? De är ju mer fanatiska än en Star Wars-nörd på Comic-Con! Helt galet! Som att äta en hel limpa prästost på en gång!

Och 9%? De där är ju liksom… nästan normala. Jämfört med resten, förstås. Det är som att hitta en påse chips utan ostkräm – nästan osannolikt.

Slutsats: De flesta hatar den där jäkla fisken. Inte konstigt, luktar ju som en blandning av rutten fisk, svettiga strumpor och ett gammalt gympa-skåp. Äckligt!

• 84%: Aldrig. (Typ hela Sverige)
• 6%: Bara vid premiären. (Extremister!)
• 9%: Någon gång per år. (Nästan normalt, typ.)

Min granne, Kurt, äter den varje dag. Han luktar konstant. Jag har börjat använda gasmask. Skämt åsido, det är seriöst. Han luktar surströmming mer än en fabrik.