Vad händer med kroppen när man blir vegan?

74 visningar
När du väljer att vad händer med kroppen när man blir vegan är planering av näringsämnen avgörande. Vitamin B12 utgör det enskilt viktigaste tillskottet för nervsystemet och bildandet av röda blodkroppar. Utöver detta behöver många ett D-vitamintillskott under vinterhalvåret, precis som övriga befolkningen i Norden. En genomtänkt strategi säkerställer att kroppen får alla nödvändiga näringsämnen som inte finns naturligt i tillräcklig mängd i växtriket.
Feedback 0 gillningar

Vegansk kost: Näringsämnen du inte får missa

Att ställa om till en växtbaserad livsstil innebär att vad händer med kroppen när man blir vegan beror på hur du planerar ditt näringsintag. För att bibehålla en god hälsa krävs kunskap om vilka ämnen som behöver kompletteras. Lär dig mer om hur du optimerar ditt välmående och undviker vanliga brister.

Vad händer med kroppen när man blir vegan?

Att ställa om till en vegansk kost innebär ofta en omfattande förändring för kroppens system, från matsmältningen till hur vi tar upp näring. Det är en omställning som för med sig både direkta positiva effekter och krav på noggrann planering.

Matsmältningen och den nya tarmfloran

När du ökar intaget av fibrer från baljväxter, fullkorn och grönsaker sker en snabb förändring i tarmfloran. Många upplever ökad gasbildning de första veckorna, vilket är helt normalt när magen anpassar sig till den ökade fiberrika kosten. I själva verket är detta ett tecken på att tarmbakterierna frodas. När kroppen vant sig förbättras ofta matsmältningen avsevärt och risken för förstoppning minskar.

Några känner sig lite uppblåsta i början. Det går över snabbt.

Blodfetter och hjärthälsa

En av de mest tydliga fördelar med vegansk kost är påverkan på blodfetterna. Eftersom växtbaserad mat helt saknar det kolesterol som finns i animaliska produkter, sjunker ofta kolesterolvärdena i blodet för de flesta som gör bytet. Det skyddar i sin tur blodkärlen över tid.

Näringsämnen att ha extra koll på

När du slutar äta animalier är det helt avgörande att planera för vissa näringsämnen som inte finns naturligt i tillräcklig mängd i växtriket. Vitamin B12 är det enskilt viktigaste tillskottet eftersom det behövs för nervsystemet och bildandet av röda blodkroppar.[1] Utöver det behöver många ett D-vitamintillskott under vinterhalvåret, precis som övriga befolkningen i Norden.

Kroppen har också svårare att ta upp järn och zink från växtbaserade källor. Därför behöver du ofta äta större volymer av dessa livsmedel än vad du kanske är van vid. Det är smart att kombinera järnrika livsmedel med C-vitamin för att boosta upptaget.

Att göra omställningen hållbar

Att gå över till en vegansk kost handlar mindre om att ta bort saker och mer om att hitta nya sätt att komponera tallriken. Att bara ta bort köttet utan att ersätta det med proteinkällor som linser, bönor, tofu eller tempeh är det vanligaste misstaget nybörjare gör. Det kan leda till att du snabbt känner dig matt eller hungrig.

I verkligheten tar det tid att lära sig nya recept och rutiner. Jag minns när jag själv började; jag glömde att blötlägga bönor och slutade upp med burkvarianten tre gånger i veckan. Det är okej att förenkla i början medan du lär dig vad som fungerar bäst för just din mage.

Växtbaserade vs Animaliska proteinkällor

Att förstå hur olika proteinkällor påverkar din mättnad och näring är nyckeln till att må bra som vegan.

Animaliska källor

  • Hög biotillgänglighet (hemjärn) som kroppen tar upp effektivt.
  • Finns naturligt i höga halter.
  • Innehåller naturligt kolesterol.

Växtbaserade källor

  • Lägre upptag, kräver kombination med C-vitamin.
  • Saknas helt; tillskott är obligatoriskt.
  • Helt fritt från kolesterol.
Växtbaserade källor är oftast rikare på fibrer och antioxidanter, men kräver mer planering kring biotillgängligheten av mineraler. För den medvetne är växtbaserat överlägset för hjärthälsan.
Vill du veta mer om hur kosten påverkar dig? Läs vidare om hur påverkas kroppen av vegansk kost här.

Mikaels resa från köttätare till vegan

Mikael, en 35-årig konsult från Malmö, bestämde sig för att bli vegan av miljöskäl. Hans första två veckor blev en prövning; han kände sig trött och fick en orolig mage på grund av en plötslig ökning av bönor och linser i varje måltid.

Efter att ha pratat med en dietist insåg han att han ätit för lite totalt sett och att han behövde introducera fibrerna gradvis, samt börja ta ett B12-tillskott omedelbart som han tidigare ignorerat.

Han började byta ut ett mål i taget och prioriterade berikade produkter som havredryck och tofu. Han fokuserade på att äta ordentliga portioner för att täcka energibehovet.

Efter tre månader rapporterar Mikael att hans matsmältning fungerar bättre än någonsin, och han märker en tydlig skillnad i hur snabbt han återhämtar sig efter sina träningspass.

Andra Relaterade Problem

Måste man äta kosttillskott som vegan?

Ja, tillskott av vitamin B12 är en absolut nödvändighet då det inte finns i växtriket. Utöver det behöver du ofta D-vitamin under vinterhalvåret, precis som alla andra i Norden, och vissa kan behöva hålla koll på jod och selen.

Varför får man gaser i magen som nybliven vegan?

Gaser uppstår för att dina tarmbakterier behöver tid på sig att anpassa sig till den ökade mängden fibrer. Det är inte ett tecken på att kosten är dålig, utan att din mage arbetar aktivt med att bryta ner den nya, mer näringsrika maten.

Sammanfattning av Huvudpunkter

B12 är icke-förhandlingsbart

Du måste ta tillskott av vitamin B12 varje dag. Det finns inget undantag för en hälsosam vegansk kost.

Öka fibrerna långsamt

För att undvika onödigt magbesvär, introducera baljväxter och fullkorn successivt under några veckor.

Denna information är endast för utbildningsändamål och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Individuella hälsobehov varierar. Rådgör alltid med en läkare eller dietist innan du gör stora kostförändringar eller påbörjar tillskott, särskilt om du har underliggande hälsotillstånd.

Referenskällor

  • [1] Livsmedelsverket - Vitamin B12 behövs för nervsystemet och bildandet av röda blodkroppar.