Får man betalt för restid?

Får man betalt för restid? Vad avtalen säger

Att resa i tjänsten väcker ofta frågor kring ersättning och vad som faktiskt räknas som får man betalt för restid. Förstå hur kollektivavtal och enskilda avtal reglerar ersättningen för restid för att undvika ekonomiska missförstånd.

Vad gäller kring restidsersättning i Sverige?

Det finns ingen generell lagstadgad rätt i Sverige som ger dig betalt för restid utanför ordinarie arbetstid. Hur ersättningen för restid fungerar beror helt på om du reser under dina vanliga arbetstider eller på din fritid, samt vad som står i ditt kollektivavtal.

Restid under ordinarie arbetstid

När du reser i tjänsten under dina vanliga arbetstider räknas det som regelrätt arbetstid. Du får då din vanliga månadslön precis som vanligt, eftersom tiden avsätts för arbetsgivarens räkning under tid du annars hade utfört dina vanliga arbetsuppgifter.

Resor på fritiden och kollektivavtalets roll

Resor som sker utanför ordinarie arbetstid - till exempel tidiga morgnar, sena kvällar eller helger till en tillfällig arbetsplats - räknas som huvudregel inte som arbetstid. För att få betalt för denna tid krävs det nästan alltid att du omfattas av restidsersättning kollektivavtal eller att det finns inskrivet i ditt anställningsavtal. Fackförbund som Unionen och Ledarna har ofta specifika regler för hur så kallad restidsersättning ska beräknas.

Hur räknas restidsersättning ut i praktiken?

När kollektivavtal reglerar ersättningen brukar den beräknas per timme baserat på din månadslön. En vanlig formel inom svenskt arbetsliv är att månadslönen delas med 240 för vardagar, medan helger och storhelger ofta ger en högre beräkning där lönen delas med 190. Detta ger en lägre ersättning än din vanliga timlön, eftersom restid inte anses lika betungande som aktivt arbete.

Det är också viktigt att skilja på ren restid och situationer där resan i sig är en del av arbetet. Om du till exempel kör bil och samtidigt transporterar tung utrustning eller material åt arbetsgivaren, räknas tiden ofta som regelrätt arbetstid i stället för ren restid.

Skillnaden mellan arbetstid och restid

Resa under ordinarie arbetstid

Följer vanliga anställningsvillkor och arbetstidsregler

Vanlig månadslön betalas ut

Räknas som full arbetstid

Resa utanför arbetstid (Fritid)

Oftast lägre timersättning (t.ex. månadslön delat med 240)

Kräver kollektivavtal eller särskild avtalsklausul för ersättning

Räknas som huvudregel inte som arbetstid

Johans resa till kundmöte på en lördag

Johan, en 34-årig systemutvecklare på ett konsultföretag i Stockholm, behövde resa en lördag morgon för att delta i en kritisk serverinstallation hos en kund i Göteborg.

Först tänkte han att lördagsresan på fyra timmar skulle ge honom full övertidsersättning, men när han läste sitt kollektivavtal insåg han att resan i sig klassades som restid och inte aktivt arbete.

Efter att ha kontrollerat avtalet med HR, visade det sig att han fick en särskild restidsersättning beräknad på sin månadslön delad med 190 för helg.

Johan fick därmed en mindre ekonomisk ersättning för timmarna på tåget, vilket gjorde att han nästa gång valde att förhandla in resedagarna direkt vid projektstart.