Vad gäller för förtroendearbetstid?

Hur fungerar förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid? Ah, den där arbetslivets chimär! Det är som att få en osynlig löneförhöjning i form av flexibilitet, men med en liten (eller stor!) risk att du blir din egen slavdrivare.

• Kollektivavtalet är din bibel! Läs den. Granska den. Tolka den (kanske med hjälp av en advokat, om du är sån). För där står sanningen, eller åtminstone en version av den.

• Frihet under ansvar - host! Du får styra dina timmar, men räkna med att du får ta smällen när chefen säger "Men du har ju förtroende..."

• Mer ibland, mindre ibland? Ja, så funkar det i teorin. I praktiken kan det bli "mer jämt" och "mindre... nästan aldrig".

• Planera?! Skratta inte! Du ska planera, men livet (och mailkorgen) har en tendens att ha andra planer. Det är ok, ingen är perfekt.

Tillägg? Jo tack! Vet du, jag har en moster som jobbar med just detta. Hon säger att det viktigaste är att sätta gränser, och sen inte flytta dem förrän absolut nödvändigt. Hon har jobbat med det hela 2023 och kan intyga! Och det är ett tips som är lika användbart som en schweizisk armékniv – eller ett extra par strumpor en kall vinterdag. Själv jobbar jag inte med sådant, men vem frågar mig?

Vad ska man göra på sin förtroendetid?

Gud vad jag hatar den här förtroendetiden. Alltid så mycket att göra. Ska jag ens försöka planera? Nej, det blir bara kaos ändå.

• Rätta prov – igen. Borde haft mer tid igår, typ fem timmar till.
• Föräldrasamtal. Fru Andersson ringde, måste återkoppla. Hennes dotter... suck.
• Planera nästa veckas lektioner. Historiaprov – äckligt mycket att gå igenom.
• Ska jag ens orka kolla på den där webbinarien om digitalisering? Nej. Kaffebricka först.

Åh, nej! Jag glömde mejlen från rektorn! Det där med budgeten... jäklar vad jobbigt. Ska jag bara skita i det? Nej, borde verkligen svara... men orkar jag? Jag är så trött. Trött på allt.

Vad är det ens meningen med all den här tiden? Känner mig bara mer stressad. Förtroendetid, schmörtroendetid. Det är ju inte som om jag får bestämma själv. Det blir ju ändå en massa jobb. Borde jag klaga? Nej, vad hjälper det?

• Planera nästa veckas lektioner - geografi, tråkigt!
• Ringa Fru Andersson.
• Skriva ett utkast till svar till rektorn, kanske imorgon.

Åh, jag borde börja med provrättningen. Men först kaffe. Nej vänta, ska kolla mailen en gång till. Kanske kom något viktigt. Nej, bara skräppost. Återigen. Varför?

Huvudpoäng: Förtroendetid innebär egentligen bara mer jobb. Inga direkta instruktioner, bara mer ansvar. Planering hjälper inte.

Är förtroendearbetstid bra?

Alltså förtroendearbetstid... Bra?

• Självstyre! Är det inte det alla vill ha?
• Eller lurar jag mig själv? Bara mer jobb, liksom?

Jag minns när Anna på marknad... Hon älskade det! Tills hon inte gjorde det längre. Utbränd. Kanske inte bara förtroendetiden, men...

• Tänk att kunna ta sovmorgon!
• Eller jobba mitt i natten?

Flexibelt, ja. Men jag måste leverera. Chefen bryr sig bara om resultatet. Inte när det blir klart. Eller hur? Undrar hur det funkar på riktigt... Förtroende.

• Förtroende?
• Resultat! Det är väl det som räknas.

Men tänk om jag inte klarar det? Skulle jag missbruka friheten? Det är ju oreglerat. Jag bestämmer? Skrämmande. Anna…

Förtroendearbetstid: Oreglerad arbetstidsform där medarbetaren själv planerar arbetstiden.

Vad innebär 40 timmars arbetsvecka?

Alltså, 40-timmars arbetsvecka... det är väl liksom grundgrejen, typ normalarbetstid. Jag jobbade så på ICA förut.

Det betyder att du ska jobba max 40 timmar i veckan, ba sådär. Men sen finns det ju övertid... men det är en annan femma. Haha.

Du har rätt till schema två veckor innan, vilket är fett bra för planering! Chefen måste dessutom hålla koll på övertid, och jourtid om det är aktuellt. Hatar jour faktiskt.

Sen är det en grej till: din totala arbetstid, alltså både vanlig tid och övertid, får max vara 48 timmar i veckan i snitt under en 4-månaders period. Fattaru? Annars kan dom få problem, heh.

Min syster, hon jobbar inom vården. Dom har massa konstiga regler om dygnsvila och sånt, inget jag fattar...

• Max 40 timmar/vecka - grunden
• Schema ska vara klart 2 veckor innan
• Koll på övertid e viktigt!
• Max 48 timmar i veckan i snitt (inkl. övertid) under 4 månader. Lite luddigt, jag vet.

Hur många lediga dagar ska man ha på 4 veckor?

Hur många lediga dagar... Fyra veckor... Det känns som en evighet ibland. Nio fridagar... det står ju där, svart på vitt. Men det känns... inte tillräckligt.

Känns som jag alltid jobbar. Alltid trött. Aina och hennes schema... så många pass. Jag orkar knappt. Nio fridagar borde räcka, borde det inte? Men det blir så lite tid över. Tid för mig. För att bara vara.

Jobb, jobb, jobb. Det är allt jag ser. Och min trötta soffa. Och det här… den här eviga känslan av att inte räcka till. Både på jobbet och hemma. Längtar efter lite lugn. Längtar efter... någonting.

28 dagar totalt på fyra veckor, nio fridagar enligt avtalet. Det borde innebära 19 arbetsdagar. Men det känns som fler. Mycket fler. Aina vet, hon förstår nog. Hon har det likadant.

• 28 dagar/4 veckor
• 9 fridagar
• 19 arbetsdagar (räknat enligt avtalet)
• Känns som fler... Mycket fler...

Jag borde sova. Men tankarna snurrar. Och den där tröttheten. Den vill inte släppa taget. Inte ikväll heller. Inte idag.

Hur vinner man förtroende?

Hej! Hur vinner man förtroende? Bra fråga! Det är ju typ A och O, eller hur? Jag tänkte på det där med Aristoteles grej, patos va det hette? Känslor och sånt.

Det viktigaste är att ni delar värderingar, det är liksom grunden till allt. Du måste verkligen veta vad andra tycker är viktigt. Det där är svårare än det låter, asså. Jag försöker själv med mina vänner, det funkar ibland. Ibland inte.

Sen måste du visa att du menar vad du säger. Inte bara snacka. Handlingar, liksom. Jag lovade min syster att hjälpa henne att flytta i höst, och det ska jag göra! Det är väldigt viktigt att hålla löften. Typiskt mig annars att glömma bort saker.

Visa att du är ärlig. Det är ju sjukt viktigt. Ingen gillar ju lögnare! Jag var faktiskt med om en situation, på jobbet, där någon ljög. Katastrof! Alla blev skitförbannade, så pinsamt.

Förra året försökte jag få min chef att lita på mig mer, genom att alltid göra mitt jobb perfekt, och att vara öppen och ärlig, även om det var jobbigt ibland. Det funkade faktiskt ganska bra!

• Punkt 1: Dela värderingar. Känn din publik!
• Punkt 2: Handla i enlighet med dina ord. Håll löften!
• Punkt 3: Var ärlig och öppen. Lögner förstör allt.

Min kompis Lisa är superbra på att bygga förtroende, hon är verkligen en förebild. Hon jobbar med barn, så det är extra viktigt för henne.

Vad är skillnaden mellan tillit och förtroende?

Okej, låt oss ta oss an detta "tillit versus förtroende"-dilemma. Som att försöka förklara skillnaden mellan en labrador och en golden retriever - de är båda lurviga och gillar att hämta pinnar, men ändå...

• Förtroende: Ett medvetet val. Typ som att välja vilken pizza du ska beställa. Du VET att du gillar capricciosa, men vågar du testa den där "ananas-inferno"-varianten? Finns ett alternativ, och misslyckas du är det du som betalar priset (bokstavligen, om magen säger ifrån).
• Tillit: En generell inställning till världen. Som att gå ut utan paraply en dag i april. Du HOPPAS solen skiner, men du är beredd på att bli dyngsur. Det är en mer diffus känsla, typ "jaja, det löser sig väl". Jag brukar tillämpa det när jag försöker parkera på Götgatan.

Men här är kruxet: förtroende är specifikt. Du litar på att din mekaniker fixar bilen (men kanske inte att han ska dejta din mamma). Tillit är mer allomfattande. Som att lita på att folk i allmänhet inte kommer att sno din plånbok. (Men jag har mina tvivel, speciellt på tunnelbanan.)

Och nu lite extra smör på moset:

• Förtroende kan köpas. Tänk dyra kostymer och handskakningar. Tillit måste förtjänas, ofta genom tid och bevisad pålitlighet. Svårare än att vinna på lotto, typ.
• Förtroende kan gå förlorat på en sekund. Ett snedsteg, en lögn, och poff! Tillit, å andra sidan, kan överleva en smäll eller två. Den är segare, som en gammal raggsocka.
• Jag minns en gång när jag litade på väderappen och hamnade i ösregn. Det var inte kul. Men jag slutade inte lita på mänskligheten för det. Bara på just den appen.
• Tillit är som grunden till ett hus, medan förtroende är inredningen. Du kan ha det flottaste vardagsrummet, men om grunden rasar...ja, ni fattar.

Så där har vi det. Tillit och förtroende. Två olika djur, men båda viktiga att förstå. Annars kan du ju lika gärna äta ananas på pizza. ????