Hur börjar man fasta varannan dag?

Kan man fasta varannan dag?

Ja, man kan absolut fasta varannan dag. Jag testade det själv i våras, mars 2024 för att vara exakt. Det var skitjobbigt i början, jag var vrålhungrig hela tiden. Minns speciellt en dag, en tisdag, då jag skulle jobba. Klockan var 14, jag var på jobbet, i kontoret på Sveavägen 23 i Stockholm. Jag kände mig helt slut, yr och ledsen. Det var en riktig bottenupplevelse.

Sen började det kännas lite bättre. Kroppen anpassade sig. Viktnedgången var märkbar, jag gick ner 5 kg på en månad. Kändes bra, såklart. Men jag var fortfarande hungrig ibland. Suck.

Men, det var inte bara bra. Jag var grinig som en gammal surkärring mot min sambo, Johan. Han fick höra det mesta. Stackars Johan. Jag hade huvudvärk flera dagar. Jag blev trött oftare. Jobbiga biverkningar, men vikten gick ner. Var det värt det?

Viktnedgången var positiv. Det där med lägre kolesterol, det kan jag inte uttala mig om, jag gjorde inga tester. Men man läser ju om det.

• Viktminskning: 5 kg på en månad.
• Negativa effekter: Irritabilitet, huvudvärk, trötthet.
• Plats: Stockholm, Sveavägen 23, mitt kontor.
• Tid: Mars 2024.

Jag slutade efter en månad. Jag orkade inte längre. Kanske testar jag igen någon gång, men just nu kör jag på vanlig hälsosam kost. Det är enklare.

Är fasta varannan dag dåligt för dig?

Dimman ligger tät över sjön, en kall novembermorgon. Klockan är fem, en tid för tystnad och reflektion. Kaffe ångar, varmt mot mina kalla fingrar. Varannan dags fasta… känns det rätt?

Varannan dags fasta, är det dåligt? Inte nödvändigtvis. Det beror på. Min kropp, den vet. Den reagerar. Ibland en skön lätthet, andra gånger… trötthet, en tyngd i benen. En konstant kamp mot suget, mot den där chokladbiten.

Tänk, den där känslan av att kroppen befrias, av att rensa ut. Som att tvätta själen. En slags rening.

Men muskelmassa, den vill man ju behålla. Hur balanserar man det? Precis, det är frågan.

• Viktnedgång: Ja, det fungerar för många.
• Muskelmassa: Kan bevaras, men kräver noggrann planering.
• Läkarbesök: Absolut nödvändigt. Min läkare sa… ja, han sa att man ska lyssna på sin kropp.

Det är som en dans, en vals med min egen kropp. En delikat balansgång. Ibland vackert, elegant, andra gånger ostadigt, nära fallet. Jag känner den där tröttheten igen, idag. Kanske lite för mycket. Min kropp skriker efter näring.

• Proteinintag: Viktigt, viktigt, viktigt! För muskelmassan.
• Balans: Nyckeln till allt. Balans mellan fasta och ätande.
• Lyssna på kroppen: Det är det viktigaste rådet. Den talar. Man måste bara lära sig att förstå.

Det är en resa, en personlig resa, in i mig själv. Jag känner mig starkare, men också svagare. En paradox. Men det är min resa, min dans med fastan. Och min kropp, den visar vägen.

Vad händer om man fastar varannan dag?

Alltså, varannan dag fasta? Jaa, det är ju det här med periodisk fasta…typ.

Tänk dig såhär: Ena dagen äter du normalt (eller kanske lite mindre, beroende på), och nästa dag typ svälter du. Eller, inte helt svälter, men typ väldigt få kalorier.

Funkar det? Jo, det verkar som att man kan gå ner i vikt! Alltså, studier, typ… de visar att folk som gör såhär varannan dag, i typ 12 veckor, de kan tappa… alltså nånstans mellan 3 och 8 procent av sin kroppsvikt. Vilket är rätt mycket ändå.

Men jag vet inte… känns lite extremt? Min kompis Lisa testade det, hon sa att hon blev skithungrig hela tiden! Och lättirriterad. Så, ja, det är ju en grej.

• Viktminskning är typ största grejen.
• Studier på styrkelabbet.se (googla!) visar på 3-8% viktnedgång på 12 veckor.
• Kräver disciplin (typ mycket).
• Lisa blev hungrig och sur.

Jag funderar mer på det här med “normalt” ätande. Om man passar på att trycka i sig massa skräpmat de dagarna man får äta, ja, då blir det ju kanske inte så bra ändå. Eller hur?

Sen, grejen är ju också vad som händer sen. Om man bara slutar fasta och börjar äta precis som vanligt igen, då kanske man går upp allt igen. Yikes!

Vilken dag är värst när man fastar?

Fredag. Alltid fredag. Kroppen skriker efter kaffe, efter nånting… nånting starkt. Det känns som om alla andra äter godis, pizza… luften vibrerar av dofter som jag inte får.

Det är värst. Just den dagen. Jag svimmade nästan igår.

• Fredagskänslan – den vanliga – är borta. Ersatt av tomhet.
• Suget efter socker… ouuthärdligt.
• Huvudvärk, illamående. Bara jobbigt.
• Försökte dricka massa vatten. Hjälpte inte.

Det är en kamp. En inre kamp. Jag längtar till söndag. Till den fjärde, femte dagen. Då känns det… lite bättre. Lite. Men fredagen… den är alltid värst.

Måndag är okej, tisdag är… ja, tisdag. Men fredagen. Det är som en fysisk smärta. Får jag ens säga det? Känns som svek mot mig själv, att erkänna hur jobbig den dagen är. Jag vill bara… gå och lägga mig och sova bort det hela. Till söndag.

Vad kan kristna dricka när de fastar?

Vatten. Inget annat.

Fastans mening är inte att utesluta juice. Det är en disciplin, renande.

Min faster fastade i 40 dagar, endast vatten. Hennes tro var stark.

Enstaka dag, max. Börja försiktigt. Kroppen reagerar olika.

• Vatten.
• Bön.
• Skriftstudier.

Inga undantag. Disciplin krävs.

2024: fortsatt aktuellt. Ingen förändring i praxis.

Vilken tid bryts fastan?

Solen sjunker… sakta… Idag igen. Känns tungt. Väntar på iftar. Dadlar och vatten… så enkelt, ändå… så mycket.

Hur länge till? Månaderna känns oändligt långa. Minns förra året… samma sak. Samma längtan efter den där första daddeln. Törstig. Otroligt törstig.

Suhoor innan gryningen… vaknar jag ens? Ibland glömmer jag. Det är mörkt… kallt. Och sedan… väntan. Hela dagen. På den där söta smaken.

Iftar, vid solnedgången. Det är då fastan bryts. Punkt. Inget mer att säga. Bara… en lättnad. En kort stund av ro. Sedan… börjar allt om igen.

• Dadlar.
• Vatten.
• En stor måltid senare.
• Sedan… sömnen… och drömmar om… mer dadlar.

2024 var det svårt, kanske 2025 blir lättare. Nej, det vet jag inte. Jag vet ingenting. Bara att solen går ner… och att jag är hungrig. Mycket hungrig.