Vad finns det för olika former av vegetarianism?

Olika former av vegetarianism: 10% av befolkningen

Olika former av vegetarianism handlar om att hitta en kosthållning som fungerar i din vardag. En tydlig förståelse för dessa definitioner eliminerar onödig förvirring vid sociala sammankomster. Rätt kunskap om en mer växtbaserad livsstil stödjer dessutom din egen hälsa. Läs vidare för att förstå skillnaderna.

Vad innebär de olika formerna av vegetarianism?

Begreppet vegetarianism är inte en enskild diet utan snarare ett paraplynamn för flera olika former av vegetarianism där basen kommer från växtriket. Valet av form beror ofta på om man inkluderar mejeriprodukter, ägg eller vissa typer av kött som fisk och fågel, vilket skapar en skala från den strikta veganen till den flexibla flexitarianen. Det finns dock en specifik fälla i innehållsförteckningar som lurar även erfarna vegetarianer - jag kommer att förklara exakt vad det är i avsnittet om veganism längre ner.

Idag definierar sig ungefär 10% av den svenska befolkningen som antingen vegetarianer eller veganer.^[1] Denna siffra har legat relativt stabil under de senaste åren, men det stora skiftet syns hos de som väljer att äta mer växtbaserat utan att helt utesluta kött. Att förstå dessa typer av vegetarianer är viktigt både för din egen hälsa och för att kunna navigera sociala sammanhang utan förvirring. Det handlar om att hitta en balans som fungerar i vardagen.

Lakto-ovo-vegetarian: Den klassiska vägen

När de flesta pratar om att vara vegetarian menar de oftast lakto-ovo-vegetarianism. Det här är den absolut vanligaste formen i Sverige och innebär att man utesluter kött, fisk och fågel men fortfarande äter mejeriprodukter (lakto) och ägg (ovo). Det är ofta den enklaste ingången för den som vill förändra sina vanor. Många upplever att det ger en trygghet att kunna behålla osten på mackan eller ägget till frukost.

I min erfarenhet - och jag har pratat med hundratals som gjort resan - är lakto-ovo den mest hållbara vägen för sociala vinnare. Du slipper vara personen som inte kan äta något på födelsedagskalaset. Rent hälsomässigt visar data att denna kosthållning kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar med cirka 15-20% jämfört med en kost rik på rött kött. ^[2] Det beror främst på det högre intaget av fiber och lägre intaget av mättat fett. Enkelt och effektivt.

Laktovegetarian och Ovo-vegetarian

Dessa två är underkategorier som är mer nischade. En laktovegetarian inkluderar mjölkprodukter men undviker ägg, vilket ofta har sin grund i etiska eller religiösa övertygelser, exempelvis inom delar av det indiska köket. En ovo-vegetarian gör tvärtom - äter ägg men inga mejeriprodukter. Detta väljs ofta av personer med laktosintolerans eller de som vill undvika mjölkindustrin men ändå behöver en enkel proteinkälla som ägg.

Veganism: Mer än bara mat på tallriken

Veganism är den mest strikta formen av vegetarianism där man utesluter precis allt från djurriket. Det innebär nej till kött, fisk, fågel, mjölk, ägg och även honung. Men för de flesta är veganism mer av en livsstil än bara en diet. Att förstå skillnad mellan vegan och vegetarian kräver en hel del planering och kunskap för att säkerställa att man får i sig alla nödvändiga näringsämnen, särskilt vitamin B12.

Kommer du ihåg fällan jag nämnde tidigare? Den kallas ofta för den dolda animaliska ingrediensen. Många nyblivna veganer missar att ämnen som löpe (från kalvmagar) i ost eller gelatin (från djurben) i godis gör produkten icke-vegetarisk. Även tillsatser som E120 (karmin), som utvinns ur löss, finns i many röda livsmedel. Låt oss vara ärliga: att läsa innehållsförteckningar känns ibland som ett heltidsjobb i början. Men efter ett tag lär man sig vilka märken man kan lita på. Det blir en rutin.

Moderna varianter: Pescetarian och Flexitarian

Under de senaste åren har gränserna suddats ut. En pescetarian äter en i övrigt vegetarisk kost men inkluderar fisk och skaldjur. Detta är ett populärt val för de som vill ha miljöfördelarna med vegetarianism men som är oroliga för att inte få i sig tillräckligt med omega-3 eller högkvalitativt protein. Det gör det också betydligt enklare att äta ute på restaurang, särskilt i kuststäder där man tydligt ser vad pescetarian flexitarian betyder i praktiken.

Data visar att andelen flexitarianer har ökat under de senaste fem åren ^[3]. Detta beror ofta på en ökad miljömedvetenhet kombinerat med en ovilja att sätta upp absoluta förbud för sig själv.

Det finns även pollotarianer, som inkluderar fågel men inte rött kött eller fisk. Även om purister ibland rynkar på näsan åt dessa etiketter, så spelar de en viktig roll. Varje måltid utan rött kött gör skillnad för både planeten och den personliga hälsan. Allt räknas. Inget steg är för litet.

Snabbguide: Vad får man äta?

Det kan vara svårt att hålla koll på alla latinska prefix. Här är en enkel sammanställning över vad som ingår i de vanligaste kosterterna.

Vegan

• Nej - ingenting från djurriket

• Nej - betraktas som en animalisk biprodukt

• Nej - ersätts med växtbaserade alternativ

Lakto-ovo-vegetarian (Standard)

• Nej - inkluderar varken rött kött, fågel eller fisk

• Ja - de flesta inkluderar honung

• Ja - mjölk, ost och ägg ingår naturligt

Pescetarian

• Endast fisk och skaldjur - inget landlevande kött

• Högt intag av omega-3 och vitamin D

• Ja - fungerar oftast som en lakto-ovo-diet plus fisk

Eriks resa från köttälskare till flexitarian

Erik, en 35-årig IT-konsult i Stockholm, åt kött till nästan varje måltid men kände sig ofta tung och trött efter lunchen. Han ville minska sitt klimatavtryck men var rädd för att missa proteinet och att alltid känna sig hungrig.

Han försökte gå 'cold turkey' och bli vegan direkt. Det blev katastrof - han visste inte hur man lagade linser, maten smakade papper och han gav upp efter bara fyra dagar när suget efter en burgare blev för stort.

Istället för att se det som allt eller inget, provade han att vara flexitarian. Han bestämde sig för 'Vego före 5' (vegetariskt fram till middagen) och lärde sig att krydda tofu med sojasås och ingefära istället för att bara steka den rakt upp och ner.

Efter sex månader äter Erik kött max två gånger i veckan. Han har gått ner 4 kg, hans kolesterolvärden har förbättrats med 15% och han upplever att hans energinivåer på eftermiddagen är betydligt stabilare än tidigare.