Vad brukar man äta på julen?

Vad brukar man äta på julen? 9 av 10 äter julskinka

Vad man brukar äta på julen är en fråga som väcker starka traditioner. Julbordet har funnits i hundratals år och består i dag av en standardiserad uppsättning rätter. Att känna till vad brukar man äta på julen hjälper dig att uppskatta den svenska matkulturen och undvika att missa något av de klassiska inslagen.

Vad brukar man äta på julen? Här är hela julbordet

På ett klassiskt svenskt julbord hittar man allt från sill och lax till julskinka, köttbullar och Janssons frestelse. Det är en buffé med kalla rätter först, sedan varma rätter och avslutningsvis risgrynsgröt och julgodis. Att äta i rätt ordning – från fisk till kött och sedan sött – är en del av traditionen.

Traditionen med julbord har funnits i hundratals år, men dagens sammansättning är ganska standardiserad. Enligt undersökningar äter eller serverar nio av tio svenskar julskinka på julbordet, och sill finns med hos nästan lika många – ofta i tre eller fyra olika varianter. Köttbullar och prinskorv är lika självklara som Janssons frestelse, medan revbensspjäll och ägghalvor hör till de allra vanligaste inslagen. Variationerna är många, och det är här charmen ligger.

De kalla rätterna – starten på måltiden

Julbordet inleds traditionellt med kalla fisk- och kötträtter. Sillen är stjärnan – inlagd, senapssill, matjessill eller löksill. Gravad lax eller kallrökt lax är nästan lika vanlig. Till sillen äter man kokt potatis, gräddfil och gräslök. Många serverar även en ägg- och ansjovisfröjd som gubbröra.

Därefter kommer julskinkan, ofta griljerad med senap och ströbröd. Den skivas tunt och serveras med olika senapssorter, rödbetssallad och vörtbröd. Ägghalvor med majonnäs eller gubbröra är också klassiker. I norra Sverige kan man hitta renskav eller vilt på julbordet medan södra Sverige ofta favoriserar långkål och brunkål.

De varma rätterna – hjärtat av julbordet

När de kalla tallrikarna är undanplockade är det dags för det varma. Janssons frestelse – en potatisgratäng med ansjovis – är ett måsten på julbordet. Köttbullar och prinskorvar, ofta hemmagjorda, ligger sida vid sida med revbensspjäll som oftast är kokta och sedan griljerade. I vissa delar av landet serveras även dopp i grytan, en buljong där man doppar vörtbröd, och i vissa familjer är lutfisk med vit sås en tradition. Kålrätter som brunkål, grönkål eller rödkål ger färg och sötma.

Sött och gott – avslutningen på julbordet

Risgrynsgröt är den traditionella avslutningen, ofta serverad med kanel och socker, samt en mandel i skålen – den som får mandeln får en extra present. För den som vill ha något lite lyxigare finns ris à la malta, en kall variant med vispgrädde och apelsin. Till kaffet plockas julgodiset fram: knäck, ischoklad, pepparkakor, fikon, dadlar och clementiner. Här finns stora variationer från familj till familj, men pepparkakor och knäck är de mest spridda.

Dryckerna som hör julen till

Julmust är den självklara drycken – en maltdryck som säljs i över 40 miljoner liter varje år, varav den största delen under december månad. Julöl finns i många varianter, från ljus lager till mörk porter. För den som vill ha något starkare är snapsen given, ofta ackompanjerad av snapsvisor. Glögg, både alkoholfri och med alkohol, dricks till pepparkakorna eller efter maten.

Regionala skillnader – från norr till söder

Julbordet ser olika ut beroende på var i landet du befinner dig. Nedan följer en översikt över de typiska inslagen för de tre landsdelarna. Trots skillnaderna förenar sill, skinka och Janssons nästan alla svenska julbord.

Moderna och vegetariska alternativ – fler vill ha växtbaserat

Allt fler söker efter vegetariska eller veganska alternativ på julbordet. En undersökning visar att allt fler svenskar överväger att ha minst en helt vegetarisk rätt på julbordet, och efterfrågan på köttfria alternativ ökar år för år för att skapa en traditionell svensk julmat lista som passar alla.

Populära vegetariska ersättningar

Vegansk ”skinka” – ofta baserad på seitan eller jackfruit med senapsglasyr. Grönsaksbullar – ett gott alternativ till köttbullar, ofta gjorda på linser eller svamp. Janssons utan ansjovis – med pickles och kapris för att få den klassiska smaken. Rödbetsgravad lax – en färggrann och god vegansk motsvarighet till gravad lax.

Planera ditt julbord – checklista för en stressfri jul

Att fixa julbordet själv kan kännas övermäktigt. Här är en tidslinje som hjälper dig att få allt klart utan stress:

En vecka före: Handla alla torrvaror, drycker och sådant som håller länge. Koka och griljera skinkan, låt den svalna i kyl. Gör köttbullar och prinskorvar och frys in.

Tre dagar före: Lägg in sill och ansjovis om du gör egen. Koka potatis och ägg, förvara i kyl. Baka vörtbröd eller köp färskt.

Dagen före: Sätt ihop Janssons frestelse och ställ i kylen. Koka revbensspjäll, förbered glasyren. Ta fram köttbullar och prinskorvar från frysen och låt dem tina i kyl.

Julafton: Grädda Janssons, köttbullar och revbensspjäll i ugnen. Värm grönsaker och kålrätter. Garnera ägghalvor och skär skinkan i tunna skivor.

Sammanfattning – det viktigaste att komma ihåg

Julbordet handlar om gemenskap och tradition, men det finns inget rätt eller fel. Börja med de kalla rätterna, gå vidare till de varma och avsluta med risgrynsgröt och julgodis. Genom att veta vad finns på ett julbord kan du anpassa efter din egen familjs smak – det viktigaste är att alla trivs.

Regionala julbordstraditioner i Sverige

Norrland

• Ren- eller älgskav, lutfisk, grönkål, hemmagjord ostkaka
• Mycket vilt och rökt korv
• Gravad lax med vildsås, hemkokt ärtsoppa

Svealand

• Klassisk sill och lax, julskinka med senap, Janssons frestelse, risgrynsgröt
• Blandning av fläsk, nöt och vilt beroende på trakt
• Dopp i grytan, brunkål, hemgjorda köttbullar

Götaland

• Äppelkräm, långkål, fläskkorv, ägghalvor med kaviar
• Mycket fläsk och korv, ofta hemmagjord leverpastej
• Skånsk äppelkaka, halländsk långkål

Emmas första julbord – från stress till succé

Emma, 28 år, skulle för första gången vara värd för julbordet för sin och sambons familj – totalt tolv personer. Hon kände sig överväldigad av alla recept och listor på ”måsten”. Veckan innan jul sov hon dåligt och var rädd att glömma något avgörande.

Första försöket att göra egen griljerad skinka slutade med att senapsglasyren brändes fast i ugnen – hela köket fylldes av rök. Emma var nära att ge upp och beställa färdigmat.

Hon bestämde sig för att ta hjälp av en enkel checklista och dela upp förberedelserna. Köttbullar och prinskorvar gjordes tre dagar före, skinkan bakades dagen före och Janssons frestelse förbereddes kvällen innan. När gästerna kom var allt på plats, och Emma kunde njuta av stunden istället för att stå i köket.

Resultatet blev en stor succé – gästerna berömde maten, och framför allt den avslappnade stämningen. Emma har sedan dess gjort samma upplägg varje år och säger: ”Nu vet jag att julbordet handlar om att ha roligt tillsammans, inte om att vara perfekt.”