Vad äter man på juldagen?

Vad äter man på juldagen? Rester eller nytt?

Att veta vad äter man på juldagen är en vanlig fråga för många som vill planera sin mat efter julaftonens stora festmåltid. Att förstå mattraditionerna hjälper dig att välja mellan att duka fram julbordets favoriter igen eller att förbereda en enklare meny för att få en lugnare avslutning på helgen.

Vad äter man på juldagen egentligen?

På juldagen äter de flesta svenskar upp resterna från julaftonens stora julbord. Fokus ligger ofta på julskinka, köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse. Men historiskt sett är juldagen egentligen vigd åt en helt annan rätt - nämligen lutfisk på juldagen.

Låt oss vara ärliga. Att ställa sig och rulla nya köttbullar klockan elva på juldagsmorgonen är det ingen som orkar. Många svenskar äta rester på juldagen, vilket gör det till en av årets stora dagar för att minska matsvinn.^[1] De allra flesta av oss plockar helt enkelt fram de kalla och varma rätterna från gårdagen.

Många upplever faktiskt att Janssons frestelse smakar ännu bättre dag två. Smakerna från ansjovis och lök har då fått sätta sig ordentligt i potatisen. Det är en dag för återhämtning. Mikrovågsugnen blir hemmets viktigaste apparat.

Skillnaden mellan julafton och juldagen mat

På julafton är förväntningarna skyhöga. Bordet svämmar över av inlagd sill, lax, ägghalvor och ostar. På juldagen skalar vi ofta ner ganska mycket. Man plockar kanske bara fram de tre eller fyra personliga favoriterna från kylen. Det är ganska skönt.

Sällan smakar en köttbulle så bra som när man slipper rulla den själv. Fokus skiftar från den storslagna presentationen till ren och skär bekvämlighet.

Lutfisken - Den sanna juldagstraditionen

Om vi tittar på klassisk svensk julmat lista så var julafton förr i tiden en fastekväll. Då åt man enklare rätter som dopp i grytan. Det var först på juldagen - efter besöket i julottan - som den riktiga festmåltiden dukades fram. Och då var lutfisk huvudnumret.

Lutfisk serveras traditionellt med kokt potatis, ärtor, senap och en rejäl klick vitsås eller skirat smör. Jag måste erkänna en sak. Första gången jag skulle tillaga lutfisk blev det en total katastrof. Fisken blev till en vattnig gelé som rann över hela tallriken.

Det tog mig tre jular att förstå att hemligheten ligger i att rimma fisken med rikligt med salt i flera timmar innan den ens rör vid ugnen. Ibland måste man misslyckas för att lära sig hantverket.

Konsumtionen av lutfisk har dock minskat sedan slutet av 90-talet. ^[2] Idag är det främst den äldre generationen som håller traditionen vid liv. Yngre föredrar ofta att göra en matig macka med julskinka och senap på vörtbröd.

Så piffar du upp resterna från julbordet

Att äta rester på juldagen är en konst. Många värmer allting på samma tallrik och får en sorglig, överkokt röra. Gör inte det misstaget.

Ett klassiskt misstag - som jag själv gjorde i många år - är att steka julskinkan i panna. Den blir snabbt torr som ett sandpapper och tappar all sin saftighet. Om du tvunget måste värma skinkan, gör det mycket försiktigt i lite buljong. Men det allra bästa är att njuta av den kall på knäckebröd.

Statistik visar att en del av traditionell julmat sverige kastas, vilket är ett slöseri. Genom att planera juldagen som en officiell rest-dag kan du dra ner på det svinnet rejält och spara både pengar och miljö. ^[3]

Julafton vs Juldagen: Hur maten skiljer sig åt

Även om maten ofta är densamma, skiljer sig upplevelsen och urvalet markant mellan de två dagarna.

Julafton (Det stora julbordet)

Klassisk uppdelning i fem turer (sill, fisk, kallskuret, småvarmt, dessert).

Kräver timmar av matlagning, uppläggning och logistik i köket.

Stort fokus på inlagd sill, lax och ägghalvor.

Juldagen (Resternas högtid) ⭐

Ingen formell ordning, man äter det man är sugen på.

Minimal ansträngning, mikrovågsugn och stekpanna gör jobbet.

Julskinkan dominerar, ofta serverad på vörtbröd eller knäckebröd.

Historisk Juldag (Det gamla bondesamhället)

Årets finaste och mest efterlängtade måltid efter julfastan.

Lutfisk serverad med vit sås, kryddpeppar och potatis.

Mindre fokus på kallt, mer fokus på värmande rätter.

Mikaels kamp med torr julmat

Mikael, en 34-årig lärare från Göteborg, var trött på att juldagens mat alltid kändes som en sämre kopia av julafton. Julskinkan blev alltid torr och Janssons frestelse kändes stabbig när han försökte värma upp den.

Första försöket: Han mikrade hela tallriken på full effekt i tre minuter. Resultatet blev förödande. Köttbullarna sprack, prinskorvarna blev sega och potatisgratängen förvandlades till en oljig, oaptitlig sörja. Han var nära att slänga allting i soporna.

Då insåg han sitt misstag och bytte taktik. Istället för att använda mikrovågsugnen hällde han en skvätt mjölk över Janssons frestelse och värmde den långsamt i ugnen. Samtidigt stekte han upp köttbullarna på svag värme i lite riktigt smör.

Maten smakade plötsligt nylagad igen. Mikael lyckades rädda resterna och skapade en helt ny, stressfri rutin för familjens juldagslunch där maten faktiskt uppskattades mer än på själva julafton.