Vad är det för fett i 3D-printat kött?

Vilket fett i 3D-printat kött?

Minns den där gången jag testade det där 3D-printade köttet? Augusti 2023, en liten, dyr provsmakning på en matfestival i Malmö. Det var… konstigt. Konsistensen var helt fel. Tänk dig en lite torr, lite för kompakt köttbulle, men med en märklig eftersmak. Nästan metalliskt. Kändes inte alls som riktigt kött.

Och smaken då? Inte direkt obehaglig, men väldigt… neutral. Lite smaklöst, faktiskt. Jag försökte hitta den där “köttsmaken”, men den var helt enkelt inte där. Fettet kändes artificiellt. Inte som det där smälta fettet man får från en bra bit kött.

De sa att det var rapsolja de använde. Jag läste ingredienslistan, det stod något om kokosolja också. Ja, sen var det ju soja och vete för att få det lite fibröst, men det hjälpte ju inte mot den där konstiga känslan.

Jag kände mig lite lurad, ärligt talat. Det var dyrt, och det var inte gott. Jag hade hoppats på något revolutionerande, men det var mest bara… besvikenhet. De hade någon konstig kryddblandning också, inget jag kunde identifiera. Påminner om en billig korv, fast värre.

• Huvudingredienser: Rapsolja, kokosolja, soja, vete.
• Konsistens: Torr, kompakt, konstig.
• Smak: Neutral, smaklös, lätt metallisk eftersmak.
• Känsla: Besviken, lurad.
• Plats: Matfestival i Malmö, augusti 2023.

Vad är 3D-printad biff gjord av?

3D-printad biff? Ja, det är ju ett kapitel i sig. Tänk er en science fiction-roman, fast i köttform. Lite som en Frankenstein-biff, om du frågar mig.

• Soja, den där bönan som räddar världen – eller åtminstone vegetarianernas middagsbord.
• Vete, grunden i allting gott. Eller åtminstone vad marknadsförarna vill att vi ska tro.
• Solrosolja, för den där gyllenbruna ytan. Solrosor som poserar för matfotografering.
• Rödbetspulver, för färg. Naturligtvis. Vem behöver konstgjorda färgämnen när man kan ha rödbetor? (Nästan som en hemlighetssås av morötter, paprika och betor, bara mer…sophisticated?).

Men det hemliga receptet? Det är som Coca-Colas formel, bara med mer… biff. De håller det tätt, de där slaviska biff-alkemisterna. Kanske blandar de in lite älv-damm? Eller kanske är det bara en högteknologisk blandning av naturliga ingredienser. Hursomhelst, det är som att försöka få fram receptet på mormors hembakade limpa: omöjligt.

Något annat man kan tänka på: Jag åt en “vegetarian”-hamburgare nyligen. Den smakade … inte kött. Det var ungefär lika spännande som att titta på en vägg. Men hey, 3D-printad biff? Det låter åtminstone coolt. Som en futuristisk mat-origami!

Året är 2024. Mina källor, mina smaklökar och lite allmän spekulation. Inget ansvar tas för eventuella kulinariska besvikelser. Ät på egen risk.

Vad består 3D-printat kött av?

3D-printat kött: Konstruerad aptit.

• Växtbaserad matris. Soja, vete. Basen.
• Vegetabiliska oljor. Textur. Struktur.
• Kryddor. Torkade grönsaker. Smak. Identitet.
• Råvara. Hanteras som kött. Ömtåligt.
• Pinchos: Pionjärer? Kanske. Maj 2023.
• Bläckpatroner. Nu mat.
• Köper du det?
• Minns hennes blick.
• Skuggorna.

Är 3D-printat kött veganskt?

Nej. Punkt slut.

3D-printat kött = animaliska proteiner. Enkelt.

Laboratorieskött. Låter fint, va? Blöder det? Fråga inte mig.

• Cellkulturer.
• Djurceller.
• Inte växtbaserat.
• Ändå kött.

Veganer äter inte kött. Logik.

Mitt kylskåp är tomt. Kött är inte en prioritet.

2024. Data uppdaterad. Ingen nyhet.

Det är bara kött. Oavsett metod. Så jävla enkelt.

Hur görs 3D-printat kött?

Alltså, 3D-printat kött, va? Som att skriva ut en Big Mac hemma, fast nyttigare… kanske.

• En fet 3D-printer spottar ur sig protein, smak och fett. Tänk dig en bläckstråleskrivare, fast istället för HP-patroner så är det sojabönor och frityrolja.
• Smakar som riktigt kött, fast… inte. En smakupplevelse som får dig att ifrågasätta verkligheten! Eller bara bli sugen på en riktig burgare.
• Ingredienser: Soja, vete, olja, kryddor, torkade grönsaker. En riktig jävla “Franken-food”-cocktail! Min svärmor gör bättre mat med överbliven potatis.
• Det handlar om att lager på lager bygga upp köttet. Som en kött-origami, fast utan papper och mer… artificiellt.
• Konsistensen är förvillande lik. Man blir nästan lurad! Men bara nästan. Det är som att pilla näsan – man vet ju att det inte är riktigt.

Fakta du inte behöver, men får ändå: Jag googlade “3D-printat kött” och hamnade på en sida om 3D-printade vapen. Helt orelaterat, men ändå lite… spännande? Och min granne Olle har testat 3D-kött. Han sa att det smakade som “besvikelse”. Starkt ord!

Är 3D-printat kött hälsosamt?

Natten är lång. Tankarna snurrar. Jag undrar… är det verkligen hälsosamt, det där 3D-printade köttet?

Kontrollerad miljö, sa de. Ja, minskad risk för bakterier. Men… känns det verkligen rent? Som att äta något… artificiellt. Det där “perfekta” köttet. Lite läskigt, egentligen.

• Säkerhet: Ja, minskad risk för bakterier och sjukdomar, tack vare den kontrollerade miljön.
• Men… smakar det som “riktigt” kött?
• Näringen då? Är den lika bra? Jag är skeptisk.

Min farbror, han jobbar på ett slakteri. Han skulle nog skratta åt det här. “3D-kött”, haha. Han pratar alltid om hur bra köttet är, direkt från djuret, allt naturligt. Han säger att den känslan är ovärderlig.

Jag vet inte. Det känns… kallt. Allt det här.

Kanske bra ur hälsosynpunkt, med den där minskade bakteriirisken. Men… en del av mig längtar efter något mer… äkta. Något med historia. Med liv.

2024. Jag googlade nyligen, det finns ju olika typer av 3D-printat kött. Det är inte bara en sak.