Hur mycket bisyssla får man ha?

Hur mycket bisyssla får man ha: Regler och gränser

Att ha en extra anställning eller ett eget företag vid sidan av det vanliga arbetet kräver att du känner till hur mycket bisyssla får man ha. Utforska de grundläggande villkoren för att säkerställa att du inte bryter mot lojalitetsplikten gentemot din arbetsgivare.

Hur mycket bisyssla får man ha?

Det finns ingen fastställd tim- eller inkomstgräns i lag för hur stor bisyssla du får ha(cite: 1). Avgörande är i stället att bisysslan inte är arbetshindrande, konkurrerande eller förtroendeskadlig(c^[2] ite: 1).

Många upplever en viss osäkerhet kring vad som egentligen gäller när man vill starta ett eget projekt vid sidan av sin vanliga anställning. Gränserna kan verka otydliga, men det finns vägledande principer som hjälper dig att avgöra om din tänkta sysselsättning är tillåten.

De tre grundläggande reglerna för bisyssla

För att en bisyssla ska fungera i praktiken utan att du hamnar i konflikt med din huvudarbetsgivare behöver du ha koll på tre centrala kriterier(cite: 1): Tid och kraft: Bisysslan får inte ta så mycket tid eller energi att du är för trött för att utföra ditt vanliga jobb(c^[3] ite: 1). Konkurrens: Du får inte starta företag eller ta uppdrag som direkt konkurrerar med din huvudarbetsgivare(cite: 1). Lojalitet: Du omfattas av bisyssla lojalitetsplikt arbetsgivare, vilket innebär att du inte får skada dess verksamhet eller anseende.

När jag själv började fundera på att ta konsultuppdrag vid sidan av min anställning, trodde jag att det bara handlade om att räkna antalet timmar. Det visade sig snabbt handla om så mycket mer än så; det handlar om förtroende och att inte trampa arbetsgivaren på tårna.

Vad skiljer privat och offentlig sektor åt?

Inom offentlig sektor, det vill säga stat och kommun, är reglerna kring bisysslor betydligt hårdare än på den privata arbetsmarknaden(^[5] cite: 1). Om du arbetar statligt eller kommunalt finns det en utökad lagstadgad prövning av bisysslor.

Förtroendeskadliga och jäviga situationer

Det som kan vara helt okej på ett privat företag kan vara strikt förbjudet om du är anställd av en myndighet eller kommun. Särskilt fokus ligger på om bisysslan kan påverka din opartiskhet(cite: 1) eller leda till jäv(c^[6] ite: 1). Om allmänheten kan misstänka att ditt omdöme rubbas på grund av din bisyssla klassas den som förtroendeskadlig.

Inom den privata sektorn har du ofta större frihet, men lojalitetsplikten gäller fortfarande oavsett var du arbetar(cite: 1). Om du är osäker på vad som gäller tillåten bisyssla anställning är det alltid klokast att läsa igenom ditt anställningsavtal eller kollektivavtal.

Så bedömer du om din bisyssla är tillåten

För att göra en egen bedömning av din planerade bisyssla kan du ställa dig några enkla kontrollfrågor. Påverkar den dina ordinarie arbetsuppgifter negativt? Är den verksamhet du tänker utföra riktad mot samma kunder som din arbetsgivare? Om svaret på dessa frågor är ja, bör du dra öronen åt dig.

Undersökningar visar att en stor del av alla konflikter kring bisysslor beror på bristande kommunikation snarare än illvilja. En öppen dialog med din chef brukar lösa de flesta frågetecken innan de blir ett faktum.

Jämförelse av bisyssla inom privat vs offentlig sektor

Privat sektor

- Att bisysslan inte är arbetshindrande eller skadar arbetsgivarens affärer.

- Kräver sällan ett formellt förhandsgodkännande, så länge den inte är konkurrerande.

- Styrs främst av anställningsavtal, kollektivavtal och den allmänna lojalitetsplikten.

Offentlig sektor (Stat/Kommun)

- Att allmänhetens förtroende för myndigheten eller verksamheten inte rubbas.

- Kräver ofta att arbetsgivaren gör en formell anmälan och prövning av bisysslan.

- Styrs av lagstadgade regler om opartiskhet, förtroende och jäv.

Eriks resa med sin konsultbisyssla vid sidan av jobbet

Erik arbetade som systemutvecklare på ett mjukvaruföretag och ville börja ta enklare frilansuppdrag på kvällarna. Han var orolig för att bryta mot några regler och visste inte var gränsen gick.

Första steget blev rörigt då han råkade ta ett uppdrag för en direkt konkurrent till sin huvudarbetsgivare utan att tänka sig för. Det skapade en spänd stämning när chefen fick veta det.

Erik tog då ettsteg tillbaka, avslutade det konkurrerande uppdraget och bokade in ett möte med sin chef för att klargöra spelreglerna kring vad han fick göra.

Efter den öppna dialogen kunde han fortsätta med webbutveckling för helt andra branscher, vilket gav honom extra inkomster utan att störa hans ordinarie arbete.