Får man jobba extra på annat jobb?

Får man jobba extra på annat jobb? Avtalen avgör rätten.

Att veta om man får man jobba extra på annat jobb är viktigt för att undvika juridiska svårigheter. Många riskerar sin anställning genom att missa viktiga klausuler i sina kontrakt. Genom att förstå de allmänna principerna skyddar arbetstagare sin position och förhindrar konflikter genom att hantera situationen rätt.

Får man jobba extra på annat jobb? Grundregeln och vad som gäller

Svaret på frågan om du får jobba extra på ett annat jobb är generellt ja, men det är ett ja med betydande förbehåll. I Sverige finns inga specifika regler för bisyssla som uttryckligen förbjuder det, men din frihet begränsas kraftigt av ditt anställningsavtal och den så kallade lojalitetsplikten mot din huvudarbetsgivare.

Statistik visar att ungefär 6 procent av den arbetande befolkningen i Sverige har någon form av jobba extra vid sidan av fast anställning.^[1]

Denna siffra har varit stabil under de senaste åren, men det är avgörande att förstå om man får man jobba extra på annat jobb för att inte krocka med huvudarbetsgivarens intressen. Jag lärde mig detta den hårda vägen tidigt i min karriär när jag tog ett frilansuppdrag som jag trodde var harmlöst, bara för att inse att min arbetsgivare såg det som en direkt konflikt.

Lojalitetsplikten - Det osynliga kontraktet som styr ditt extrajobb

Lojalitetsplikten är en grundsten i svensk arbetsrätt som innebär att du inte får vidta åtgärder som kan skada din arbetsgivare under din anställningstid. Denna plikt träder i kraft så fort du skriver på ditt kontrakt och gäller ofta även under din uppsägningstid. Om ditt extrajobb innebär att du konkurrerar med företaget eller utnyttjar deras kundregister, bryter du mot denna plikt.

Det handlar inte bara om direkta pengar. Lojalitetsplikten sträcker sig till förtroendet för företaget. Om du arbetar som revisor på dagen och säljer kryptovaluta med tveksamma metoder på kvällen, kan det skada din huvudarbetsgivares rykte. Enligt praxis från Arbetsdomstolen räcker det ofta med att det finns en risk för skada för att en bisyssla ska anses otillåten. Man kan se det som ett outtalat löfte: du lovar att inte bita den hand som föder dig - oavsett hur lockande det extra betalda uppdraget ser ut.

Tre tillfällen när chefen har rätt att säga nej

Även om ditt anställningsavtal är tyst om bisysslor, finns det tre specifika scenarier där arbetsgivaren lagligt kan förbjuda dig att arbeta extra. Dessa är djupt rotade i svensk rättspraxis och skyddar verksamhetens stabilitet.

1. Konkurrerande verksamhet

Detta är det vanligaste skälet till förbud. Du får inte arbeta för en konkurrent eller starta ett eget bolag som säljer samma tjänster som din arbetsgivare. Det spelar ingen roll om du gör det på din fritid; kunskapen och kontakterna du har fått på ditt huvudjobb ägs i viss mån av din arbetsgivare. Att sitta på kvällarna och koda för en rivaliserande mjukvarufirma är ett skolboksexempel på ett brott mot lojalitetsplikten som kan leda till omedelbar uppsägning.

2. Arbetshindrande bisyssla (Prestation)

Om du kommer till jobbet klockan åtta på morgonen med svidande ögon och fem koppar kaffe i kroppen för att du jobbat natt på ett lager, har din arbetsgivare ett problem. Ditt extrajobb får aldrig gå ut över din prestation på huvudjobbet. Studier visar att anställda som arbetar mer än 50 timmar i veckan totalt löper en högre risk att drabbas av utmattningssymtom jämfört med de som håller sig till 40 timmar.^[2] Om din produktivitet sjunker kraftigt, så får arbetsgivare neka extrajobb för att skydda verksamhetens stabilitet.

3. Förtroendeskadlig verksamhet

Detta gäller särskilt inom offentlig sektor, men blir allt vanligare privat. Din bisyssla får inte rubba allmänhetens eller kundernas förtroende för din opartiskhet i tjänsten. En polis som arbetar som dörrvakt på en stökig nattklubb är ett klassiskt exempel på en bisyssla som ofta bedöms som olämplig eftersom rollerna kan hamna i direkt konflikt med varandra.

Arbetstidslagen och vilan som ingen pratar om

En aspekt som många missar är vilotiden. Enligt Arbetstidslagen har du rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod. Utmaningen här är att lagen tekniskt sett gäller per arbetsgivare, men ansvaret för din hälsa landar i slutändan på dig själv. Om du jobbar 8 timmar på kontoret och sedan 6 timmar i en bar, har du bara 10 timmar kvar för pendling, mat och sömn. Det går inte ihop.

Sällan ser vi att myndigheter inspekterar privatpersoners totala arbetstid, men om en olycka sker på huvudjobbet och det visar sig att du var vaken i 20 timmar på grund av dubbelarbete, kan det få rättsliga följder för både dig och din arbetsgivare. Vilan är inte bara en rättighet - det är en säkerhetsfråga. Det tar emot att säga nej till extra pengar, men priset för en utbrändhet är betydligt högre än timlönen på ett extrajobb.

Ekonomi och skatt: Undvik kvarskatten

När du funderar på om får man jobba extra på annat jobb ökar risken för att du betalar för lite skatt under året. Huvudarbetsgivaren drar skatt enligt tabell, men den andra arbetsgivaren drar ofta bara 30 procent som standard. Eftersom din totala årsinkomst blir högre kan du hamna i ett högre skikt där 30 procent inte räcker.

För att undvika en tråkig överraskning i form av kvarskatt på tiotusentals kronor, bör du be din andra arbetsgivare att dra ett högre belopp, eller ansöka om jämkning hos Skatteverket. En enkel tumregel är att räkna ut din totala årsinkomst och se om du passerar gränsen för statlig inkomstskatt, som för 2026 ligger på cirka 643 000 kronor.^[3] Om du går över den gränsen behöver du betala ytterligare 20 procent skatt på den överskjutande delen.

Anställning vs. Eget företag som bisyssla

Extraanställning (Timanställd)

Du omfattas av den nya arbetsgivarens försäkringar under arbetstid

Låg. Du måste följa ett schema som kan krocka med huvudjobbet

Enkelt. Arbetsgivaren sköter skatt och sociala avgifter

Eget företag (Enskild firma/AB)

Du bär allt juridiskt och ekonomiskt ansvar själv

Hög. Du bestämmer själv när och hur mycket du vill jobba

Kräver bokföring, F-skatt och momsredovisning varje månad

Johans kamp med kaffet och kontraktet

Johan, en 34-årig programmerare i Göteborg, ville spara till en kontantinsats och tog ett extrajobb som nattvakt tre gånger i veckan. Han trodde att han kunde koda på dagen och sitta still på natten utan problem.

Efter två veckor började koden fyllas med enkla slarvfel och Johan somnade nästan under ett viktigt kundmöte på onsdagen. Hans teamledare märkte att produktiviteten sjönk drastiskt och tog in honom för ett samtal.

Istället för att mörka, erkände Johan sitt extrajobb. Han insåg att han inte var supermänniska och att den konstanta tröttheten höll på att kosta honom hans karriär som utvecklare.

Resultatet blev att Johan sa upp sig från nattjobbet efter bara en månad. Han förhandlade istället till sig övertid på sitt vanliga jobb, vilket gav mer pengar utan att förstöra hans dygnsrytm.

Elins framgångsrika sidoprojekt

Elin arbetade som administratör på ett sjukhus i Stockholm och ville starta en liten webbshop som sålde handgjorda smycken. Hon var orolig att det skulle räknas som en otillåten bisyssla.

Hon läste sitt kollektivavtal noga och såg att hon var tvungen att anmäla bisysslor skriftligt. Hon tvekade i tre dagar av rädsla för att få ett nej från personalavdelningen.

Elin skrev till slut ett tydligt mail där hon förklarade att shoppen inte rörde sjukvård och endast krävde 5 timmar arbete per helg. Hon betonade att det var en hobbyverksamhet.

Arbetsgivaren godkände bisysslan direkt eftersom den inte var förtroendeskadlig. Idag omsätter Elins shop 150 000 kronor om året utan att störa hennes administrativa arbete.