Är det bra att bara äta en gång per dag?

Är det hälsosamt att bara äta en gång om dagen?

Nej.

Kroppen behöver näring regelbundet. En måltid per dag? Blir du en zombie. Trötthet. Koncentrationsbesvär. Immunförsvaret i fritt fall. Psyket? Inte bättre.

Depression. Ångest. Allt blir jobbigare. Livet suger.

• Energibrist.
• Nedsatt immunförsvar.
• Mental kollaps.

Elevhälsovården. Eller ätstörningsenhet. Välj. Jag vet inte vad du ska välja. Det är ditt problem.

Min bror, han provade. Slutade illa. Han åt för lite. Nu kämpar han med sin vikt. 2023. Det är den senaste uppdateringen.

Allvarligt. Ät. Mer än en gång om dagen.

Är det bra att fasta varannan dag?

Herregud, vad jag minns den där sommaren 2021! Jag hade precis slutat universitetet och bodde hemma hos mamma och pappa i vår lilla stuga vid sjön Runn. Stressen efter examen var enorm. Jag började med periodisk fasta, varannan dag. Det kändes som ett sätt att få lite kontroll över mitt liv, mitt kaos.

Jag började med det där varannan dag-grejen, typ en 16/8 fasta, alltså 16 timmar fasta och 8 timmar ätande. Hade en massa förhoppningar. Ville bli smalare, känna mig piggare. Men det var tufft i början. De fasta-dagarna var rena tortyren, speciellt eftermiddagarna. Huvudvärk, illamående… Det var verkligen jobbigt. Hade alltid med mig en flaska vatten överallt.

Men, jag höll i. Jag läste den där studien från 2020, ni vet, den om viktminskning och kroppssammansättning. Det var min motivation, mitt hopp. Förhoppningen om att det skulle fungera gav mig kraft.

Sen kom det roliga. Jag tappade faktiskt några kilon. Kändes fantastiskt! Och jag kände mig faktiskt piggare. Mindre uppblåst också. Inte lika trött och seg på eftermiddagarna. Men jag slutade inte helt med mitt sötsug.

Viktminskning och förbättrad kroppssammansättning var huvudresultatet, enligt studien. Det var en rejäl boost för självkänslan. Men det var inte bara det. Jag fick en bättre relation till mat. Jag blev mer medveten om vad jag åt.

Det blev såklart inte perfekt. Jag hade perioder då jag slarvade och åt godis efter en fastedag. Men, för det mesta höll jag mig till planen. Jag klarade det.

• Plus: Viktnedgång, ökad energi, bättre sömn (ibland!), bättre relation till mat.
• Minus: Svår huvudvärk ibland, illamående, svaghet, krävande i början.
• Studien från 2020 handlade om periodisk fasta och dess påverkan på viktminskning och kroppssammansättning.
• Jag var 22 år 2021.
• Jag vägde 70 kg innan jag började fasta.

Nu, tre år senare, fastar jag inte längre regelbundet. Men jag har behållit vissa vanor. Jag äter mer regelbundet nu men är mer medveten om vad jag stoppar i mig. Det blev en bra erfarenhet. Jag lärde mig mycket om min kropp och mina vanor. Kanske ska jag prova igen någon gång…

Hur mycket ska man äta för att gå ner 1 kg i veckan?

Ett kilogrammers viktnedgång per vecka kräver ett kaloriunderskott på ungefär 7000 kalorier. Det är matematiken. En vecka har sju dagar.

Att banta bort 1000 kalorier dagligen är inte hållbart i längden, och kan faktiskt vara skadligt. Min farbror prövade det en gång – blev helt slutkörd. Det är min erfarenhet.

Rekommendationen på 500 kalorier i underskott plus 500 kalorier i extra träning är ett rimligare mål. Men kom ihåg, det beror på individuella faktorer som metabolismen.

• Metabolism: Hur snabbt din kropp förbränner kalorier är avgörande. En hög metabolism kräver ett större underskott.
• Aktivitetsnivå: En stillasittande livsstil kräver mindre kaloriunderskott än en aktiv. Jag cyklar mycket själv, runt 30 kilometer i genomsnitt, vilket påverkar min kaloriåtgång.
• Kostsammansättning: En kost rik på protein och fibrer kan öka mättnadskänslan och underlätta viktminskning.

Men, hur många kalorier är 500 kalorier? Det beror på vad du äter! En stor hamburgare kan innehålla det, eller en liter lättmjölk, eller tre äpplen och en skål müsli. Det är alltså viktigt att göra en kaloriberäkning av sin egen kost.

2024 års data pekar på att många misslyckas med snabba bantningskurer. Det är viktigt med en långsiktig strategi. Tänk på det. En hälsosam livsstil med balans är nyckeln, inte snabba fixar.

Är det bra att inte äta på 12 timmar?

12 timmar utan mat? Alltså, är det bra eller dåligt? Fasta… vikt, hjärta, insulin. Men utarmas?! Mår dåligt?

Tänk om man bara åt middag… men nej, frukosten, den är ju helig. Eller? Är den? Kaffe, okej, det räknas inte. Eller gör det det?

• Metabol strömbrytare? Låter ju jätteavancerat.
• 12 timmar, det är ju typ… sova plus lite.
• Borde kolla mina insulinvärden. Mamma tjatar ju om det.
• Fast lunch är ju ändå nice.

Kroppen städar sig själv… låter ju smidigt. Som en inbyggd städrobot. Men är det sant? Stämmer det verkligen? Hur städar den? Är det som när jag försöker städa? Bara flyttar runt saker?

Alltså, viktminskning är ju lockande. Men orkar man vara hungrig? Typ, hela tiden?

• Måste googla metabol strömbrytare.
• Kanske testa i helgen? 12 timmar. Pizza på fredag kväll, sen inget förrän lördag lunch?
• Fast då missar man ju frukostbrunchen med Lisa…

Fan, det här är ju svårt. Balans, balans… det är det ju allt handlar om. Eller?

MER INFO:

• Metabol strömbrytare: En process där kroppen börjar använda fett som primär energikälla istället för glukos.
• Insulinvärden: Mäter hur effektivt kroppen reglerar blodsockret.
• Lisa: Min bästa vän, vi har brunch varje lördag.
• Frukostbrunchen: Oftast pannkakor och massa kaffe.
• Mamma: Jobbar som sjuksköterska och är alltid orolig för min hälsa.

Vilken mat mår kroppen bra av?

Solmogna tomater, röda. Smaken exploderar. Juli.

Grönsaker. Livsviktiga. Nyckeln.

Äpplen, krispiga, söta. Höstkyla i luften. Oktober.

Frukt. Naturlig sötma. Kroppen jublar.

Havre, doft av morgonsol. Värme. Fullkorn. En stadig grund.

Fullkorn. Energi. Livskraft.

Lax, rosa, skimrande. Havets gåva. Omega-3. November.

Fisk. Rent protein. Näring.

Olivolja, gyllene, doftande. Medelhavet. Sol.

Vegetabiliska oljor. Essentiella fetter.

Yoghurt, naturell, svalkande. En len känsla. Kalcium.

Magra mejeriprodukter. Byggstenar.

För mycket socker… En ond cirkel. Tomhet.

Läsk, godis… Förföriskt. Flyktigt.

Vitt mjöl… Förädlat. Livlöst.

Smör… För mycket mättat fett. Tungt.

Rött kött, chark… Begränsat. Med måtta.

Salt… En nypa. Inte mer.

Rörelse. Kroppen vill dansa. Springa. Leva.

• Grönsaker: Spenat, broccoli, morötter.
• Frukt: Bär, bananer, apelsiner.
• Fullkorn: Havre, råris, quinoa.
• Fisk: Lax, makrill, sardiner.
• Vegetabiliska oljor: Olivolja, rapsolja, avokadoolja.
• Magra mejeriprodukter: Kvarg, filmjölk, lättmjölk.

Vad behöver kroppen få i sig varje dag?

Nödvändigt bränsle. Kolhydrater, fett, protein. Basen. Punkt.

Vitaminer, mineraler? Komplement. Kroppen behöver det. Inte svårare än så.

Varierad kost. Nyckelord. Glöm inte. Min fru, Anna, älskar avokado. Får i sig bra fetter. Viktigt.

• Kolhydrater – energi.
• Fett – cellmembran, hormoner.
• Protein – muskelbyggare, enzymer.
• Vitaminer – katalysatorer.
• Mineraler – kroppens byggstenar. Kalcium, järn.

Järnbrist? Trötthet. Kolla blodvärdet. Gör det.

Balans. Viktigt. Inte exakt vetenskap. Lyssna på kroppen. Den skriker inte. Viskar. Ignorera den inte.

2023 års rekommendationer: Sök information från Livsmedelsverket. Mina egna matvanor? Oregelbundna. Jag bryr mig inte. Fungerar ändå. Kanske.

Glömde vatten. Livets elixir. Dryck. Drick.