Hur bra ska en tvååring prata?
"Vid två års ålder börjar barn forma korta meningar.
- Tvåordsfraser är vanliga.
- Mot tre års ålder kan meningslängden öka till sju ord.
- Språkutvecklingen varierar stort."
Hur mycket ska en tvååring prata?
Min dotter, hon fyllde två i juni förra året, där i Stockholm. Hennes språk var… ja, lite si och så. Tvåordsmeningar, mest. “Mamma mjölk”, “bil gå”. Inget avancerat.
Men sen, helt plötsligt, knäppte det. Kanske i september? Boom! Sjuordsmeningar. “Pappa läser bok mig nu”. Fantastiskt att se.
Kommer ihåg en gång, vi var på lekplatsen i Haga park, hon babblade på om en gunga. Helt otroligt, den utvecklingen. Att jämföra med hennes tvåårsdag, skillnaden var enorm.
Varje barn är ju olika. En kompis son pratade jättemycket redan vid två, en annan knappt alls. Det är ju sånt som oroar föräldrarna, naturligtvis.
Vad är tidiga tecken på autism?
Okej, vi kör.
-
Svårigheter i social interaktion: Det kan vara tufft att connecta med andra, särskilt jämnåriga. Som att försöka prata ett språk ingen annan förstår.
-
Intensivt fokus på specifika intressen: Ett brinnande engagemang för vissa saker. Jag minns en unge som kunde varenda dinosaurieart. Galet imponerande!
-
Problem med förändring och otydlighet: Rutiner är trygga hamnar. Plötsliga ändringar kan skapa kaos. Precis som när min mormor flyttade om alla möbler.
Hur yttrar sig lindrig autism?
Fan, jag minns när jag var typ 10, på fritids i Rågsved. Alla lekte nån jävla fotboll, men jag satt under bordet med min Pokémon-bok. Alla sa “Heeey! Varför spelar du inte?” Fattade inte varför.
Fixering vid intressen: Jo, Pokemon. Jag kunde varenda namn, varenda typ, varenda jävla attack. Ingen brydde sig.
Det var som en hemlig värld, bara för mig. Typ, jag kunde snacka om Pokemon hur länge som helst, men om fotboll? Nada.
Svårigheter med social interaktion: Alltså, jag fattade inte grejen med att springa efter en boll. Kändes… meningslöst. Ville bara samla alla Pokémons.
Mamma sa nåt om “olika intressen”. Men jag kände mig bara konstig.
Nu, 30 år senare, fattar jag. Kanske var det lindrig autism. Kanske inte. Vem vet? Men Pokemon-boken, den har jag kvar. Fortfarande kung på Charizard.
Hur märker man att ett barn har autism?
Att upptäcka autism hos barn är en resa, inte en händelse. Det är som att lägga ett pussel där bitarna gradvis faller på plats.
-
Svårigheter i social interaktion är en vanlig signal. Barnet kanske inte intuitivt förstår sociala koder eller har svårt att knyta an till andra, särskilt jämnåriga. Tänk dig en dans där alla rör sig i takt, men någon hör en annan melodi.
-
Kommunikationsutmaningar kan också vara tecken. Det kan handla om försenad språkutveckling, svårigheter med ögonkontakt eller att förstå ironi och metaforer. Språket blir ett verktyg som används på ett annorlunda sätt.
-
Intensiva specialintressen är ett annat kännetecken. Ofta uppslukas barnet av ett eller ett fåtal intressen på ett sätt som kan verka ovanligt för andra. Det är som att ha en egen värld där allt är logiskt och förutsägbart.
Det är bra att komma ihåg att det inte finns ett “rätt” sätt att vara. Mångfald är ju en krydda. Autism är ett spektrum, och varje individ är unik. En diagnos är inte en definition.
Jag har själv en vän, vi kan kalla honom Kalle, som alltid varit fascinerad av tåg. Han kunde varenda modell och tidtabell utantill. Först tyckte folk det var lite udda, men sedan insåg de vilken otrolig kunskap han hade. Kalles intresse blev hans styrka.
Lite fakta, bara för att:
- Prevalens: Autism förekommer hos ungefär 1 av 100 personer. Det här vet vi från Folkhälsomyndigheten.
- Diagnos: En diagnos ställs av specialister, oftast i samarbete med ett team av läkare, psykologer och pedagoger.
- Stöd: Det finns en mängd stöd att få för både barnet och familjen. Kolla med din kommun eller region.
Kommentera svaret:
Tack för dina kommentarer! Din feedback är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra våra svar i framtiden.