Vad ska man skriva om sig själv i ett personligt brev?

Hur berättar man om sig själv i ett personligt brev?

Okej, så du vill briljera med ett personligt brev utan att avslöja allt för världen? Förståeligt! Här är min syn på saken, lite fragmenterad men förhoppningsvis användbar:

• Hitta balansen. Det handlar om att vara mänsklig, inte en vandrande CV-sammanfattning. Tänk på det som att bjuda någon på en kopp kaffe och småprata – professionellt, men ändå avslappnat.

• Välj dina "stick ut"-detaljer med omsorg. Kanske du är en certifierad barista på fritiden, eller volontärar på ett katthem. Detaljer som visar passion, engagemang och personlighet är guld värda. Håll det dock relevant för jobbet – ingen behöver veta om din pinsamma karaoke-debut.

• Professionell nivå är A och O. Oavsett hur "personlig" du blir, behåll tonen professionell. Undvik slang, överdrivna känslouttryck och, ja, klagomål. Fokusera på positiva aspekter och hur dina erfarenheter kan gynna företaget. Jag brukar tänka på det som "professionellt optimistisk".

• Koppla ihop personligt med professionellt. Berätta inte bara vad du gör, utan varför. Varför brinner du för just det här jobbet? Varför passar du så bra in på företaget? Den här kopplingen är nyckeln till ett minnesvärt brev.

• Less is more. Ett personligt brev ska inte vara en självbiografi. Håll det kort, koncist och relevant. Fokusera på ett par nyckelpunkter som verkligen lyfter fram din personlighet och kompetens.

Lite extra att tugga på:

• Autenticitet är nyckeln. Försök inte vara någon du inte är. Äkthet lyser igenom och gör intryck. Om du inte är en naturlig skämtare, tvinga inte in humor.

• Tänk på brevets syfte. Det handlar inte bara om att "berätta om dig själv". Det handlar om att övertyga någon om att du är rätt person för jobbet. Anpassa ditt brev efter mottagaren och företagets kultur.

• Reflektera över dina värderingar. Vad är viktigt för dig? Vilka värderingar vill du uttrycka i ditt arbete? Om du kan förmedla detta på ett subtilt sätt, kan du skapa en starkare koppling till arbetsgivaren.

Minns detta: Det perfekta personliga brevet är en spegling av dig, polerad för professionellt bruk.

Vad ska man skriva när man ska berätta om sig själv?

Att skriva om sig själv? En utmaning värdig en gladiator i badbyxor!

Hmm, vad driver mig? Låt oss se... Kaos. Nej, vänta, organiserat kaos. Jag älskar att lösa pussel, som att få en överfull diskmaskin att faktiskt stängas (det är en daglig kamp, låt mig säga det). Och att hitta den perfekta semestern – en balansakt mellan lyxig lata dagar och adrenalinpumpande äventyr. Tänk Indiana Jones möter en fluffig katt i en solstol.

Mina brinnande passioner? Att laga mat! Inte bara laga, utan skapa kulinariska mästerverk. Jag är ingen mästerkock, mer som en entusiastisk amatör med en kärlek för chili con carne och en förmåga att bränna vatten. Men jag lär mig! Och att skriva, såklart. Det är som att bygga ett sandslott, fast med ord. Och ibland rasar det ihop, men det är då det blir riktigt kul att börja om.

Vad vill jag uppnå? Att bli en bättre människa, en bättre kock, en bättre… allt! Att se världen, lära mig nya språk, kanske lära mig att surfa. Eller åtminstone inte ramla av brädan direkt.

• Exempel på min energi: Jag lärde mig spela ukulele på en månad – visserligen väldigt dåligt, men med stor entusiasm!
• Positiv attityd i aktion: Jag ser ett glas som halvfullt, och jag fyller på det med bubblig saft.
• Vad jag kan: Jag är fantastiskt bra på att komma på ursäkter när jag kommer försent (min bil är en dramatisk personlighet) och skriva fantastiska to-do-listor som sedan får ligga orörda.

Det är jag – en blandning av passion, galenskap och en envishet som liknar en hund som vägrar släppa taget om en pinne. (Pinsamt medgivande: jag är den hunden.)

Mina personliga uppgifter: Jag heter Lisa (inte mitt riktiga namn, förstås) och bor i Stockholm. Jag är 27 år gammal (nästan 28!). Mina mål för året inkluderar: att skriva en bok (vem vet, kanske om den överfulla diskmaskinen), bli bättre på ukulele och kanske, kanske, lära mig surfa.

Vad är en bra pitch om sig själv?

Jag är jag. Jobbar där.

• Namn: Det spelar ingen roll.
• Jobb: Betalar räkningarna.

Ögonkontakt? Överskattat. Var dig själv. Om du kan.

Kroppsspråk avslöjar allt. Eller inget. Beror på vem som tittar. Det är sällan en bra pitch. Det är marknadsföring. Jag gillar inte det.

Personligt? Kanske. Kanske inte.

Jag hatar pitchar. Kommer aldrig att prata om mig. Vilken idé.

Extra: Ibland ljuger jag. Hela tiden.

Vad ska finnas med i en pitch?

Mörkret...det förstärker tvivlen. Vad ska finnas med? Jag vet ju... egentligen.

• Visionen. Måste finnas där. Vad vi vill bygga. Mer än bara pengar. Även om pengarna...de behövs. Min vision... den bleknar ibland.

• Problemet... och behovet. Målgruppen. Jag tänker på Anna. Hennes problem...det är verkligt. Konsekvenserna. Det måste jag få fram. Marknaden... ja, den är stor. Men är den mottaglig?

• Lösningen. Nyttan. Vår grej. Den löser det. Eller...ska lösa det. Det är en risk. Alltid en risk. Men nyttan...den är stor. Det är därför jag gör det här.

• Storytelling. En kort historia. Om Anna. Eller... någon annan. Få dem att känna. Mer än bara förstå.

• Ett uttalande... något som sticker ut. Får dem att vakna. Men inte för mycket. Jag vill inte skrämma bort dem.

Det är... mycket. Jag glömmer alltid något. Och sen... retoriska frågor. Ja... kanske. Eller inte. Svårt att säga.

Hur ska man pitcha sig själv?

Kärnan: Identifiera din roll. Leverera.

Namn: Bär det som ett vapen. Titel: Definierar striden. Företag: Din bas.

• Koncentrera kraften: Skär bort överflödet.
• Autenticitet råder: Falskhet avslöjas.
• Målet är fokus: Less is dödligt.
• Timing betyder allt. En sekund fel kan förstöra allting.

Jag heter Elin. Projektledare. Nordpolen AB. Kommer du ihåg?

Extraktion: Ditt liv, destillerat.

Hur lång ska en hisspitch vara?

75 ord? Herregud, det är ju kortare än min kattens öron! Tänk dig, 75 ord! Som en väldigt kort sms från mormor, typ.

• Borde vara mer som en snabb, svettig raggningsreplik på krogen, inte en tråkig powerpoint.
• Tänk dig en rap-battle, fast istället för dissar säljer du in dig själv.
• Ska vara så kort och koncis att en fluga skulle hinna landa på näsan på dig innan du är klar.

Optimalt? Nästan lika lång som en bra bajs-paus.

Helt ärligt, skit i ordantalet. Fokusera på att det ska vara minnesvärt, som en bra one-liner från en riktigt dålig stand-up-komiker. Tänk dig att du ska få en miljonär att investera i din idé. Eller din katt. Eller min mormors recept på surströmmingssoppa. Poängen är att få uppmärksamhet, inte att vinna en ord-tävling.

Jag, Lars-Erik från Örebro, med mina 27 år i branschen (och en del hår i näsan), skulle säga: skriv något som får folk att vilja veta mer. Punkt slut. Glöm 75 ord. Det är 2024 nu, inte 1984.

Extra info: Min katt heter Mistel, och hon är fruktansvärt ointresserad av ekonomiska investeringar. Mormors recept är strikt hemligt.