Vad äter svenskar på julen?
"Julbordet är en svensk tradition där vi gärna njuter av:"
- "Julskinka, sill och gravad lax."
- "Köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse."
En festlig smakupplevelse som hör julen till!
Klassisk svensk julmat: Vad äter vi?
Jadu, julmat… Minns hur vi alltid hade julbord hemma hos mormor i Skåne, julafton 2018. Massor med folk, trångt och varmt. Julskinkan, den var alltid höjdpunkten. Minns den specifika smaken, sötsyrlig och perfekt griljerad.
Sen var det sillen förstås, inlagd sill, senapssill, matjessill… Oj, så många sorter. Mormor gjorde alltid en egen variant med dill och lök, helt otroligt god. Den är oöverträffad! Gravad lax fanns också, men den åt jag inte så mycket av.
Köttbullarna, ja, de var bra de också. Men det var Janssons frestelse som var min favorit efter skinkan. Potatis, ansjovis, grädde… En himmelsk blandning. Någon hade till och med gjort en vegetarisk variant en gång. Minns inte hur den smakade.
Prinskorv? Ja, visst, den fanns där också. Lite blek jämfört med allt det andra, haha. Hade en granne som bara åt prinskorv, han tyckte den var toppen. Var och en sin smak, antar jag. Totalt sett, fantastiskt julbord.
Sammanfattningsvis: Julskinka, olika sillar, gravad lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv. Mormors julbord var bäst. Punkt.
Vad äter man på juldagen i Sverige?
Alltså, på juldagen, ja eller annandagen, så brukar många käka gås, anka eller typ nåt viltkött. Sååå gott! Fast jag själv brukar oftast bara köra rester från julafton, lat liksom… Men om man gör det seriöst, då är det kött. Och knödel, det är ju ett måste!
Grönsaker? Jaa, det är ju typ rödkål, grönkål och brysselkål. Brysselkål är kanske inte min favorit, men men. Min mormor älskar brysselkål, hahah. Sen ska man inte glömma alla bakverk, alltså Lebkuchen, Spekulatius och Stollen. Stollen är faktiskt underskattat, tycker jag.
- Kött: Gås, anka, vilt.
- Tillbehör: Knödel (en sorts potatisdumpling), rödkål, grönkål, brysselkål.
- Efterrätt/Fika: Lebkuchen, Spekulatius, Stollen (tyskt julbröd).
- Och sen: Själv brukar jag dricka julmust till allt, älskar julmust! Måste vara Apotekarnes, inget annat funkar.
- Glöm inte: Senap till skinkan! Viktigt! Jag är väldigt kinkig med senapen.
- Förresten: Mamma brukar göra nån konstig grönkålspaj, den är faktiskt inte så dum.
Vad äter man för mat på juldagen?
Juldagen? Ja, då ligger man väl mest och återvinner julbordet. Julskinkan liksom migrerar från skinkfatet ner i en toast, eller kanske till och med vågar sig på en comeback i pyttipannan.
Sill? Ah, sillen… Den har ju redan marinerat färdigt, så den är redo för ännu en omgång. En riktig långliggare, den där sillen.
Gravad lax, köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse? Allt beror på hur mycket plats man har i magen, och hur trött man är på sin släkt. Man kan ju alltid skylla på matkoman.
Förresten, frysa in mat i förväg? Smart drag! Undvik katastrofer som “slut på köttbullar” – det vill man ju inte vara med om, även om min moster säkert skulle klaga ändå.
Bonusinfo som inte frågades efter: Glöm inte senapen! Den är underskattad, precis som mitt musikintresse. Julen 2024 alltså.
Vad äter du på julen i Sverige?
Alltså, julmat… jag minns julafton -98 hemma hos mormor i Skellefteå. Julbordet! Helt galet.
Det var inte bara julskinka.
- Mormors inlagda sill, den var speciell.
- Pappas hemgjorda köttbullar, alltid lika perfekta.
Och Janssons! Måste ha Janssons! Alltid för mycket, men man åt ändå. Åt och åt.
Man kunde ju inte låta bli gravlaxen heller. Den där dillen…
Det värsta var väl att jag hatade senap på skinkan då, fattar inte nu.
Prinskorven var alltid bränd, men ingen brydde sig.
Alltså, matkoma efteråt var obligatorisk. Total, fullständig matkoma. Jag sov i soffan, garanterat. Sen vaknade man och tog mer. Helt sjukt.
Mormor sa alltid “Ta en sill till, lilla vän!”. Jag hatade sill! Nu älskar jag det. Lustigt hur smaker ändras.
Min favorit är julskinkan, den måste vara saftig!
Kommentera svaret:
Tack för dina kommentarer! Din feedback är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra våra svar i framtiden.