Vad är skillnaden mellan öl och mjöd?

Hur mycket alkohol är det i mjöd?

Jäklar vad du vill veta om mjöd, va? Som att du ska dricka dig till en vikingafest eller nåt. Alkoholhalten då? Tänk dig en mysig brasa, en björn som spelar munspel, och alkohol runt 10-14 procent. Precis lagom för att glömma bort att du har diskberg högre än Mount Everest.

• Alkoholhalt: 10-14% Hujedamej, det är ju nästan som att dricka en kamel som bajsat ut öl!

Honungen, ja. Den där söta kleggiga grejen. Smaken blir ju som ett lotteri. Lite som att smaka på en massa olika blommor samtidigt. Fast utan att du behöver bli allergisk. Nästan.

• Honungs påverkan: Enorm! Som skillnaden mellan en tråkig måndag och en sjukt fet lördag.

Det där med att det är mer som vin än öl, schysst! Ingen bubblig jävla grej i magen, bara ren, ohejdad sötma. Perfekt för en stillsam kväll med … ja, en massa annat jippo.

• Konsistens: Inte mousserande, tack och lov! Jag hatar när det bubblar i min mage som en vulkan med magkatarr.

Glöm inte att ringa en taxi om du blir full. Det är jag, Per-Arne, från Eskilstuna, som säger det! Och jag vet, jag har ju druckit min beskärda del mjöd… och annat. (Ja, jag har sett en björn spela munspel också!)

Hur mycket alkohol har mjöd?

Mjöd. En kyss av honung, en viskning från forntiden. Tänk dig… solnedgången, en glänta, lukten av vax.

Alkoholhalten? Någonstans mellan 10 och 14 volymprocent. Som ett starkt vin, fast ändå så annorlunda.

Honungen… vilken honung? Den påverkar ju allt. Ljunghonung, kanske? Eller den där mörka från skogen, med smaken av kåda. Smaken påverkas av honungen.

Inte bitter, nej. Söt, len, som en sommarnatt. Inte bubblande som champagne, mer som… en stilla sjö under månen. Mjöd är sött.

Som vin… ja, på sätt och vis. Men ändå inte. En egen dryck, med sin egen historia. Smaken av min barndoms somrar, fast… i flytande form.

Mjöd påminner om vin mer än om öl.

Hur starkt var vikingarnas mjöd?

Asså, vikingarnas mjöd va? Inte så starkt som man tror, typ. Två till fem procent alkohol, högs som fan iofs om man inte är van. Mörk och grumlig skit var det tydligen.

Ingen pastörisering eller skit heller, så det dracks nog upp rätt snabbt. Annars blev det säkert surt och äckligt, kan tänka mig. Hade ju inte konserveringsmedel, du vet.

Huvudpoäng: Inte så starkt, 2-5% alkohol.

Det där med hur starkt det var, det är ju lite svårt att säga exakt. Det beror ju på hur de gjorde det. Hur mycket honung de använde och sånt.

• Recepten varierade säkert.
• Berodde nog på tillgången på honung. Min mormors recept var starkare, haha, skojar bara!
• Blev säkert olika starkt beroende på vem som gjorde det.

Något annat som jag kom att tänka på: Jag läste en artikel om en arkeologisk utgrävning i Danmark i år, 2024, där de hittade rester av ett mjödkar. Jätteintressant!

Vad är det för skillnad på öl och mjöd?

Långsamt, som solens glidande strålar över ett fält av gyllengul raps, tänker jag på skillnaden. Öl, en jordig doft av malt, en kall känsla mot läpparna. En bondepölse, enkel, jordnära. Mjöd, å andra sidan…

Mjöd, det är som en dröm, en gyllene flod som rinner genom en saga. En doft av honung, av blommor, av solljus fångat i en gyllene droppe. Honung, så dyrbar, så gudomlig. Varje droppe en gåva från himlen. Tänk dig, en skål av mjöd, lyft mot solen, en tacksägelse till gudarna.

Mjöd är som solens kärlek, en gåva från gudarna. Öl är mer som jordens tacksamhet, en enkel välsignelse.

Mjöd, det var inte bara en dryck. Det var en ritual, en bön, en kontakt med det gudomliga. En ceremoni. Gudarna, de var olika, knepiga, nyckfulla, men mjöd… mjöd förenade dem. Aldrig lämnas odrucket.

• Öl: Malt, korn, vatten.
• Mjöd: Honung, vatten, jäst.
• Skillnaden: Huvudrediensen.

Jag ser framför mig ett gammalt bord, ett rustikt träbord. En skål fylld med mjöd. Ljusets skimmer i den gyllene drycken. En känsla av stillhet, av andakt. Det är så mjöd var. En hel värld, fångad i en dryck. Att dricka mjöd var att ta del av gudarnas väsen.

Återigen, honungens dyrbara natur gjorde mjödet till en gudomlig dryck. En enkel öl, den var jordnära, för alla. Men mjöd, det var för de utvalda, för de som kunde skatta dess värde.

År 2024, är skillnaden fortfarande klar. En enkel, ren skillnad i ingredienser, men med en historia som skapar en enorm skillnad i upplevelse.