Vad behöver vi energi till?

[Vad behöver vi energi till]: kroppens bränsle

Att förstå vad behöver vi energi till är viktigt för att må bra och orka med vardagens alla utmaningar. Kroppen kräver rätt näring för att fungera effektivt och undvika trötthet. Lär dig mer om hur energi driver kroppens processer.

Vad behöver vi energi till? Snabblista för vardagen

Hur vi tolkar frågan om vad vi behöver energi till beror på det specifika sammanhanget, eftersom svaret rymmer allt från biologisk överlevnad till samhällsdrift. Energi är helt avgörande för att upprätthålla livet och höja vår livskvalitet i vardagen. Vi behöver alltid energi för att driva våra hem, industrier och kroppar.

Här är en snabb och vardagsnära översikt över vad vi använder energi till varje dag: Ljus: För att se i mörkret och belysa våra bostäder, kontor och gator. Rörelse: För att vi ska kunna röra på oss rent fysiskt och utföra praktiskt arbete. Värme: För att värma upp kyliga rum, ge varmvatten och tillaga eller bevara livsmedel. Kraft: För att köra hushållsapparater, maskiner i industrin och driva våra transporter. Kreativitet: För att ge hjärnan bränsle samt driva tekniken som krävs för att skapa och utveckla kreativa projekt.

I Sverige används totalt omkring 353 TWh energi per år, där våra bostäder och vägtransporter står för den allra största förbrukningen. Det är gigantiska mängder. Men det finns ett oväntat misstag som nästan alla gör när de försöker minska sin energiförbrukning hemma - jag avslöjar exakt vad det är i sektionen om hushållsapparater längre ner. Ärligt talat brukade jag själv stirra mig blind på fel saker innan jag förstod helheten.

Skillnaden mellan biologisk energi för kroppen och elektrisk energi för samhället

Många känner en stor förvirring kring skillnaden mellan biologisk energi för kroppen och elektrisk energi för samhället, men i grunden handlar båda om förmågan att utföra ett arbete. Medan kroppen utvinner kemisk energi ur mat för att hålla oss vid liv, använder samhället elektricitet och bränslen för att driva vår infrastruktur.

Kroppens basalmetabolism (Basal Metabolic Rate, alltså den energi som går åt i total vila) förbrukar ungefär 60 till 70 procent av vårt dagliga energiintag. Denna energi går oavbrutet till att hålla hjärtat slående, lungorna i rörelse och kroppstemperaturen stabil. Även vår kreativitet kräver rejält med biologiskt bränsle, eftersom hjärnan ensam slukar en betydande del av kroppens glukos när vi tänker, skapar och löser problem. Utan mat stannar vi. Samhället fungerar på exakt samma sätt - fast i en mycket större skala där energikällor som vattenkraft, vind och biobränslen omvandlas till elektricitet och fjärrvärme i stället för kalorier.

Det här nästa stycket brukar överraska de flesta som vill bli mer energismarta.

Hur använder vi energi i samhället och varför är energiformerna så förvirrande?

När vi tittar på energi i vardagen och hur vi använder den i samhället fördelas den huvudsakligen mellan tre tunga pelare: bostäder och service, industri samt transporter. Det är dock vanligt att tycka det är svårt att förstå den konkreta skillnaden mellan olika energiformer i vardagen, eftersom energi ständigt byter skepnad.

Bostäder, industri och transporter i praktiken

Bostäder och service slukar ungefär 54 procent av all elektricitet i Sverige, medan industrin står för omkring 34 procent av elanvändningen. I våra hem går merparten av energin till uppvärmning och varmvatten - en helt nödvändig bas under kalla nordiska vintrar - medan industrin använder sin kraft till att driva tunga maskiner, smälta metaller och producera pappersmassa. Transportsektorn, där vägtrafiken utgör lejonparten av energibehovet, är helt beroende av energi för att skapa rörelse och frakta både människor och varor mellan olika platser.

Varför olika energiformer skapar huvudbry

I verkligheten ser vi sällan själva energin, utan bara resultatet av den. Vi köper elektricitet via elnätet, men i samma sekund som den når våra hem omvandlas den till värme i elementen, ljus i lamporna och mekanisk rörelse i tvättmaskinen. Sällan har jag sett ett ämne skapa så mycket onödig stress hos vanliga husägare som när de försöker skilja på effekt (watt) och energi (kilowattimmar) på elräkningen.

Jag minns första gången jag skulle optimera uppvärmningen i mitt eget hus under en iskall januarimånad. Mina fingrar var helt stela av kyla i källaren och ögonen sved av trötthet klockan elva på kvällen, medan jag frustrerat försökte förstå varför pannan drog så mycket ström trots att elementen kändes ljumna. Det tog mig tre misslyckade försök - och en hel del svordomar över krångliga manualer - innan jag insåg att cirkulationspumpen stod på fel läge och att jag hade blandat ihop momentan effekt med faktisk energiförbrukning över tid. Det var en dyr läxa. Men den lärde mig hur energiformer samverkar.

Energi i vardagen: Hur mycket drar vanliga hushållsapparater?

Det råder ofta stor otydlighet kring hur mycket energi som förbrukas av vanliga hushållsapparater, vilket gör det svårt att prioritera rätt åtgärder hemma. För att förstå varför behöver vi energi på djupet måste vi skilja på apparater som används korta stunder och system som arbetar dygnet runt.

Här är det kritiska misstaget jag nämnde tidigare: nästan alla jag pratar med jagar små elektronikprylar i stället för husets klimat- och vattensystem.

Många experter och sparguider säger att man ska dra ur mobilladdare och släcka alla lampor direkt för att rädda elräkningen, men i min erfarenhet skapar den jakten mest vardagsstress utan att ge någon verklig besparing på sista raden. Att ladda en mobiltelefon varje dag drar bara runt 5 kWh på ett helt år, och en modern LED-lampa ligger på ungefär 9 kWh per år, samtidigt som en enda äldre frys kan sluka uppemot 1 000 kWh årligen och elektrisk golvvärme i ett badrum lätt drar lika mycket.

Tänk på den skillnaden. Det är slående.

När vi tittar på energikrävande hushållsapparater som används ofta - vilket många glömmer bort i vardagsstressen när tvätthögarna växer och disken tornar upp sig i köket efter en lång arbetsvecke med trötta barn och matlagning - ser vi att en diskmaskin eller ett torkskåp ligger betydligt högre i förbrukning än vår hemelektronik, just för att de måste alstra kraftig värme under lång tid. Vill du spara energi på riktigt? Fokusera på värmen. Fokus är allt. Genom att sänka inomhustemperaturen en enda grad eller byta ut gamla vitvaror som kyler och värmer får du en effekt som motsvarar tusentals timmar av släckta lampor.

Jämförelse av energibehov och energiformer i vår vardag

Biologisk energi (Kroppen och kreativitet)

Kolhydrater, fetter och proteiner från livsmedel som omvandlas via cellandning

Att balansera energiintaget mot hur mycket vi faktiskt rör oss i ett stillasittande samhälle

Basalmetabolism (60-70 procent), fysisk rörelse samt hjärnans arbete och kreativitet

Kilokalorier (kcal) eller kilojoule (kJ)

Hushållsenergi (Bostäder och apparater)

Elektricitet, fjärrvärme och biobränslen som ved eller pellets

Att förstå vilka hushållsapparater som är dolda energitjuvar (oftast äldre uppvärmning och kyla)

Uppvärmning av rum och vatten, kyla för livsmedel, matlagning, tvätt och belysning

Kilowattimmar (kWh)

Samhällsenergi (Industri och transporter)

Elektricitet från vatten-, vind- och kärnkraft samt drivmedel (biobränslen och fossila bränslen)

Att ställa om vägtransporter och tung industri till eldrift utan att skapa effektbrist i näten

Tunga industriprocesser, varuproduktion, vägtrafik, spårtrafik och offentlig belysning

Terawattimmar (TWh) på nationell nivå

Hur familjen Lindqvist i Västerås hittade sina dolda energitjuvar

Anders och Maja Lindqvist flyttade in i en äldre tegelvilla i Västerås och drabbades av en chock när första vinterfakturan för elen landade på bordet. De ville genast få ner sin energiförbrukning men visste inte alls i vilken ände de skulle börja.

Under de första tre veckorna införde de strikta regler hemma där barnen tvingades släcka alla lampor, dra ur tv-spelets sladd och korta ner skärmtiden vid datorerna. Trots att stämningen hemma blev rejält irriterad märktes nästan ingen skillnad alls på elmätaren.

Vändpunkten kom när Anders lånade en enkel energimätare för vägguttag och började mäta vitvarorna i källaren och badrummet. Det visade sig att en tjugo år gammal extra frysbox och en ständigt påslagen elektrisk golvvärme i gästbadrummet drog mer el än familjens alla lampor och datorer tillsammans.

Genom att skrota den gamla frysboxen och koppla golvvärmen till en enkel timer sjönk deras elanvändning med ungefär 180 kWh i månaden direkt. Familjen slapp bråka om släckta smålampor och kunde fokusera på de åtgärder som faktiskt gav resultat.