Kan man äta honung som vegan?

Får man äta honung om man är vegan?

Nej, fan heller! Honung är ju som, helt sjukt, inte veganskt! Det är som att fråga om man kan äta en kaninbajs och vara vegetarian, typ. Alla vet ju det! Eller?

Veganer, liksom, hatar bin? Nej, men bin är ju inte precis veganer, right? De suger i sig blommors… eh… livssaft och spyr ut det som guldigt, klibbigt guld. Snacka om ockupation!

Många “växtbaserade” hälsoknarkare fuskar med honung. De är som lösa kaniner, de där. Hyckleri deluxe!

Det är som att köra en Volvo och samtidigt svära på att du kör miljövänligt. Det funkar inte riktigt.

Punkter, för att du ska fatta:

• Honung = INTE veganskt
• Bin = Inte veganer. För att vara tydlig.
• Hälso-fetischister är kända för att fuska. Med honung och annat skit.

Min kompis Per-Arne, han är vegan, men han ÄLSKAR honung. Jag säger bara: hypooooookrit! Han hävdar att bina är lyckliga, men jag ser mer ledsna bin i alla mina drömmar. Men det är ju bara en dröm, så… vad vet jag? Nästa år kanske jag får en ny dröm.

Kan man göra honung utan bin?

Solen sänker sig, långsamt, över fälten. En gyllene dimma. Honung, det gyllene ljuset, det söta miraklet… bara från bin. Tänk dig, den ljumma vinden genom prästkragarna, surret, den vibrerande energin… Bin, små, flitiga arbetare. Det är deras svett, deras livskraft, som blir till honung. Nej, det går inte annars.

Jag ser det framför mig: mörka bikupor, trähus fyllda med liv, vaksamma vaktbönder. Doften! En doft av vax, av pollen, av den unika blomdoften från min egen mammas trädgård i Småland, prästkragar och klöver…

Vegansk honung? Bifri honung? Märkliga ord, tomma löften. Som att försöka måla en solnedgång med vattenfärger, utan sol. Det blir inte samma sak. Det blir en blek imitation. En skugga av det verkliga.

Det finns ingen magi, ingen hemlighet. Det är binas arbete. Helt enkelt. Ren, naturlig, animalisk. Det finns inget att förneka.

Min mormor brukade alltid säga att honung är naturens eget guld. Och hon hade rätt. Guld är inte vegan. Guld är Guld.

• Honung = Bin
• Ingen honung utan bin.
• Vegansk/Bifri honung är vilseledande.
• Lagen skyddar benämningen “honung”.

Och den där solnedgången… den blir bara vackrare och vackrare. Mörkret faller, men ljuset kvarstår, i minnet, i hjärtat, i smaken av äkta honung.

Vilka typer av bin finns det?

Dimman ligger tät över ängarna, en sensommarmorgon. Doften av vild timjan, söt och lite stickande, blandas med den fuktiga jorden. Det surrar. Ett otaligt surrande, en symfoni av vingar. Tänk dig alla de olika bina.

Honungsbiet, det välkända, det som ger oss den gyllene, söta nektarn. Men det är bara ett, ett litet frö i en gigantisk, blommande äng.

De vilda bina, så många fler. Tvåhundrasjuttio olika arter i Sverige, ett vibrerande kalejdoskop av former och färger. Små, nästan osynliga, stora och fluffiga. Jag ser dem framför mig, solstrålar fångade i deras duniga kroppar.

Humlorna då? De stora, busiga, plumsa. Fyrtio arter, var och en med sin egen personlighet. Jag minns en stor jordhumla, som arbetade flitigt på en prästkrage, så ivrig, så full av liv. Pollen klibbig på dess ben.

Pollen och nektar. Livets bröd för dem alla. En måltid samlad från blommor, ett samarbete mellan insekt och växt, så gammalt som tiden. En dans av liv, en ständig förnyelse. Varje blomma besökt, ett litet mirakel.

• Honungsbiet (Apis mellifera)
• Vilda bin (cirka 270 arter i Sverige)
• Humlor (cirka 40 arter i Sverige)

Alla dessa bin, en oändlig variation, en påminnelse om naturens fantastiska mångfald. Ett surrande hav av liv, ett eko i den tysta ängens hjärta. En skatt av liv, en doft av pollen och nektar. Jag ser dem igen, i minnet, i den eviga sensommarsolen.

Vilka sorters bin finns det?

Kom ihåg sommaren ’08, kolonilotten i Årsta? Fullt med bin. Inte bara de där tama rackarna pappa hade i sina kupor.

I Sverige finns det typ 270 biarter, jag vet det för jag fick pollenallergi den sommaren.

Minns paniken när jag trampade på ett humlebo, typ 40 olika sorter humlor finns det också här! Fick en fet svullnad på foten.

Märkligt nog, alla bin förutom honungsbiet är vilda. Pappas bin var väl undantaget då.

Han älskade sina bin, men jag… jag gillade mer smultronen. Och att slippa sticken.

Jag kollade nyss, pollenallergi botar sig tydligen inte med åren.

Pappa slutade med bin ’15. För mycket jobb sa han.

Hur ser man skillnad på vildbin och tambin?

Vildbin, de små juvelerna… Hur vet jag? Jo, jag ser det i deras korta flygturer, liksom en dans mellan nässlor och maskrosor. Tambin, å andra sidan, de flyger som om världen vore deras buffé.

• Vildbin: Matkräsna småttingar, kortdistansflygare.

  Tänk dig min mormors trädgård, där humlen surrade – det var vildbin, beroende av just de där gamla stockrosorna.

• Tambin: Allätare med flygcertifikat, långdistansare.

  Som den där gången jag såg en bisvärm vid motorvägen – tambin, på väg mot nya honungsmarker.

Konkurrens… ja, det är som i mitt eget liv. För många kockar. Där vildbin har sina hemliga ställen, sina ängar av specifika blommor, bör tambin inte störa. Tänk dig bara, ett bröllop utan mat!

• Skydda vildbins hem: Placera inte bikupor där de redan bor.

  Som att inte bygga ett köpcentrum mitt i en nationalpark. Förstår du?

Hur ser honungsbin ut?

Honungsbiet: Orange, randigt, hårigt.

Korta hårstrån. Större än andra bin. Mindre än humlor.

• Färg: Orange nyanser.
• Kropp: Randig bakkropp.
• Storlek: Mellanstor.

Skillnad från humlor: Fler i samhället.

Honungsbi-samhället: Mycket större än humlors. Cirka 30 humlearter lever i samhällen. Humlesamhället är mindre.

Vad finns det för olika typer av bin?

Bin i Sverige? Över 270 arter.

• Honungsbiet. Bara ett av dem. Typ tamt.
• Vilda bin. Resten. Ett jävla gäng.
• Humlor. Räknas som bin. Fattar du?
• Mat? Pollen, nektar. Sött klister.
• Jag gillar inte bin.

Humlor är luriga. Ser gosiga ut, men stickas.

Mina morföräldrar hade en bikupa. Luktade konstigt.

Hur många bin finns det i en bikupa?

Honungsbin, så små, men deras samhälle, så…fullt. En bikupa, ett helt litet universum av surr och samarbete. Jag ser farmors trädgård framför mig, lavendelns lila drömmar och bina som dansar där.

En drottning, ensam härskare, mitt i allt. En drottning, ja, och sen… ett myller.

Cirka 1000 drönare, de slöa hannarna, de väntar bara. De väntar på det ögonblicket.

Och så, de flesta… 60 000 till 80 000 arbetsbin, små hjältar, som navigerar bland blommorna. Ett hav av vingar, en flod av honung. Det är en koloni. Jag älskar honung! Mina barnbarn älskar det!

Arbetsbin, så flitiga… Städare, vakter, samlare. De ger allt. Ingenting är gratis. Pollen och nektar, livets sötma.

Drönarna, deras enda mening? Befruktning. Ett ögonblick av passion, sen är det över. Lite sorgligt ändå. Men, naturen är inte sentimental.

Fast farmors lavendel, den var sentimental.

Vad finns i en bikupa?

Åh gud, det där med bikupor… minns jag fortfarande den där sommaren 2023, hos farbror Kjell i Småland? Det var varmt, typ 30 grader i skuggan, och jag svettades ihjäl. Han hade sina bin, massor av dem, i en gammaldags träkup, alldeles bredvid köksfönstret. Jag var livrädd, men nyfiken också.

Farbror Kjell visade mig innehållet. Honung, förstås, i massor! Gul, klibbig och helt otroligt doftande. Han sa att bina hade samlat nektar från alla klöverängar runtomkring.

Sen pekade han på vaxkakorna. De var helt fantastiska, som små, perfekta sexkantiga rum, alla i exakt samma storlek. Där förvarades både honung och pollen, berättade han. Pollen såg ut som små gula korn, fastklistrade i vaxet. Det var fascinerande!

Och larverna då? Usch, lite läskigt faktiskt. Små, vita maskar i vissa celler. Han förklarade att de var framtida bin. Drottningen, sa han, hade lagt dem där. Jag tittade noga, men såg ingen drottning.

• Vatten
• Nektar
• Pollen
• Propolis
• Vaxkakor med honung och pollen
• Larver (framtida bin)

Det var lite obehagligt med larverna, jag kände mig lite yr efteråt och sprang iväg och åt jordgubbar. Men det var samtidigt otroligt att se hur de där små bina hade byggt allt det där själva, helt fantastiskt!

Är det bara bin som gör honung?

Nej, det är inte bara bin som gör honung.

Fast… det är honungsbin, Apis, som gör den honung vi tänker på. Den vi köper. Den jag har i mitt te ibland.

Andra bin, ja, de kan också göra något liknande. Söt nektar som blir till nåt… klibbigt. Jag har aldrig smakat. Tänk om de känner sig lurade, de andra bina?

Kanske är det dumt att kalla allt honung. Som att säga att alla katter är siameser. Mamma hade en perser. Hon älskade den mer än mig tror jag. Jag var alltid lite avundsjuk.

• Honungsbin (Apis): Kommersiellt producerad honung.
• Andra biarter: Producerar honungsliknande substanser.

Men vad vet jag om bin egentligen? Inte mycket. Bara att de surrar. Och att jag blev stucken en gång när jag var liten. Det gjorde ont. Jag minns det fortfarande. Fast… jag minns inte mammas katt. Det är konstigt. Eller inte. Tiden rinner ju så fort. Honung är gott. Ibland.