Hur stor del av maten vi äter i Sverige kommer från andra länder?

Hur stor del av maten vi äter i Sverige kommer från andra länder: 50 procent

Att veta hur stor del av maten vi äter i sverige kommer från andra länder är avgörande för att förstå landets livsmedelsförsörjning. Konsumtion av importerade varor påverkar både sårbarheten vid kriser och den inhemska produktionen. Utforska statistiken närmare för att förstå riskerna med ett högt importberoende och vikten av svenskt lantbruk.

Hur stor del av maten vi äter i Sverige kommer från andra länder?

Ungefär hälften av maten vi äter i Sverige kommer från andra länder, räknat utifrån livsmedlens ekonomiska värde. Det brukar ofta sammanfattas som att varannan tugga är svensk och varannan är importerad. Men sanningen är den att självförsörjningsgrad mat sverige skiljer sig enormt åt beroende på vilken vara vi pratar om. Vissa råvaror har vi ett stort överskott av, medan andra är vi helt beroende av att köpa in utifrån.

Livsmedel med hög svensk andel

När vi tittar på varor som har en hög andel svensk produktion hittar vi framför allt spannmål och baslivsmedel. Spannmål ligger på ungefär 116 procent vilket innebär att vi har ett stort exportöverskott. Socker ligger på cirka 107 procent och morötter på 97 procent. När det gäller animaliska produkter ser det också relativt ljust ut för vissa varor, även om importen spelar roll. Ägg ligger på 87 procent, griskött på 83 procent, lök på 80 procent, fågel på 76 procent och mejeriprodukter på 73 procent.

Varor med stor importberoende

I den andra vågskålen hittar vi livsmedel där den svenska andelen är betydligt lägre. Nötkött ligger på 58 procent svenskt, och gurka på 49 procent. För lammkött är siffran 31 procent, äpplen ligger på 28 procent och tomater på blygsamma 17 procent. När det kommer till exotiska frukter, ris, kaffe, vin och delvis fisk är vi i princip uppe i nästan 100 procent import.

Varför är siffran 50 procent viktig och vad döljer sig bakom den?

Det är lätt att stirra sig blind på en enda siffra, men beräkningen på 50 procent är baserad på matens ekonomiska värde, inte på dess totala vikt eller mängden kalorier. Eftersom vi gärna importerar dyrare lyxvaror som choklad, avokado, fina köttdetaljer och vin, kan svensk livsmedelsförsörjning statistik se annorlunda ut om man räknar i kilo. Dessutom är det svenska jordbruket starkt beroende av insatsvaror utifrån för att maskineriet över huvud taget ska fungera. Drivmedel, konstgödsel, växtskyddsmedel och foder importeras i stor utsträckning, vilket gör att sårbarheten är större än vad den rena matproduktionen visar.

Jämförelse av svensk andel för olika livsmedelsgrupper

Självförsörjningsgraden i Sverige varierar kraftigt beroende på livsmedelskategori. Här är en översikt över hur några vanliga varor förhåller sig till varandra.

Basvaror med överskott

Runt 116 procent med ett betydande exportöverskott.

Cirka 107 procent av den totala åtgången.

Nära full täckning på omkring 97 procent.

Animalier och grönt på medelnivå

Ligga stabilt på 83 till 87 procent.

Svensk andel på cirka 73 procent.

Runt 49 procent svensproducerat.

Stora importberoenden

Låga andelar på 17 respektive 28 procent.

Nästan 100 procent importerade varor.

Handlaren Anna och utmaningarna med svenskt kött

Anna driver en livsmedelsbutik i Uppsala och märker varje vecka hur kunderna efterfrågar lokalproducerad mat. När det kommer till griskött och mejerier är hyllorna enkla att fylla med svenska alternativ.

Men när kunderna frågar efter nötkött eller lamm märker hon snabbt att tillgången sviktar. Eftersom den svenska andelen för nötkött ligger på knappt 60 procent och lamm på under trettio, tvingas hon ofta ta in importerat kött för att möta efterfrågan.

Hon brukar förklara för sina kunder att maten vi köper speglar en global kedja där pris och tillgång styr, trots en stark vilja att gynna det lokala.

Genom att vara öppen med var varorna kommer från hjälper hon kunderna att förstå varför vissa varor kostar mer och varför hyllorna ibland glesas ut på svenska nyckelsorter.