Vilka livsmedel exporterar Sverige?

Sveriges export: Vilka livsmedel går på export?

Jag minns när jag stod där på mässan i Berlin, 2019 tror jag det var. Det vimlar av folk och mitt lilla stånd med min innovation, den där surdegsbrödblandningen, känns plötsligt så litet bland alla internationella jättar.

De pratade om vodka, om snaps, ja till och med om snus, som om det vore finare vin. Och visst, det går ju bra för de där klassikerna.

Men sen såg jag det. Någonstans runt mig sålde de havredrycker, inte bara den där neutrala varianten heller, utan med smak. Och de där godispåsarna med svensk flagga på, de där som luktar tuttifrutti.

Och så det där nya, svensk texmex. Jag kan inte riktigt säga vad det var, men folk verkade gilla det skarpt. Det är ju det som är grejen, att våga testa nytt.

Jag hade ju min egen lilla grej där, den där blandningen för att baka riktigt bra surdegsbröd. Det var faktiskt några som stannade till, frågade om receptet. De förstod inte riktigt att det var en färdig blandning.

Men det är ju det jag menar med potential. Inte bara det gamla vanliga, som bröd och öl. Utan de där nya grejerna, de där som får folk att höja på ögonbrynen lite. Som funktionsdryckerna, eller de där havrebollarna man kan köpa färdiga.

Folk vill ha spännande, de vill ha det där som sticker ut. Och jag tror att det är där, i det där nya, som Sverige verkligen kan blomma ut på exportmarknaden. För det är ju inte bara råvaror vi är bra på, det är ju våra idéer också.

Vilka livsmedel produceras i Sverige?

Sverige, landet som sover djupt nu, producerar så mycket. Livsmedel som växer ur den här jorden, under den här himlen. Tänker på äggen, de små vita eller bruna underverken. En produktion på åttiosju procent, säger de. Det känns som mycket, som en helhet av morgnar.

Och socker, det vita guldet. Hundrasju procent. Det är mer än vad som behövs för oss här, antar jag. Var tar resten vägen? Det är en tanke som dröjer sig kvar, som en dimma.

Morötter, rotade i mörkret. Nittiosju procent. Så nära, nästan allt. De där orangea skatterna, fulla av sol och jord.

Spannmål, så mycket av det. Hundrasexton komma nio procent. Ett hav av ax som svajar i vinden, år efter år. Det är grunden, det vet man ju. Som bröd, som gröt. Hela livet byggt på det.

• Ägg: 87% produktion.
• Socker: 107% produktion.
• Morötter: 97% produktion.
• Spannmål: 116,9% produktion.

Dessa siffror, de är som små fragment av en större bild. En bild av vad jorden ger, vad händerna skapar. Det är en tyst, envis fortsättning, även när allt annat känns osäkert.

Vilka livsmedel får man ta in i Sverige?

Åh, vad man får ta med sig hem till Sverige, alltså, mat och sånt. Det är ju ganska mycket, inte sant? Som alla möjliga grejer, typ både från djur och växter. Men det är bara från Europa, och bara om de där länderna följer EU:s regler. Känns lite krångligt ändå. Tänk om man var ute och reste och hittade nåt sjukt gott, men så fick man inte ta med sig det. Surt.

• Vegetabiliskt och animaliskt är OK. Så frukt, grönt, ost, kött – det mesta verkar det som. Men bara från Europa. Inte från, säg, Asien eller USA. Vad är det för konstigt? Varför inte? Kanske nåt med sjukdomar eller så?

• EU:s regler är viktiga. Det där med reglerna, vad exakt räknas? Är det allt? Eller finns det undantag? Tänk om ett land har lite andra regler, får man inte ta med sig nåt alls då? Det skulle vara trist. Min farmor i Italien gör världens bästa oliver, de är ju inte direkt vanliga här. Får jag ta med mig dem? Håller Italien sig till EU:s regler? Det måste ju.

• Kött och sånt – speciellt. Kött är ju alltid lite extra känsligt, eller hur? Man hör ju om det ibland. Att man inte får ta med sig visst kött. Är det samma för alla djur? Eller bara vissa? Kor, grisar, kycklingar? Och hur är det med charkprodukter? Och fisk? Det känns som att de är extra noga med kött. Kanske är det nån speciell karantän eller nåt?

• Mjölk och ägg också. Är det samma som med kött, att man måste vara försiktig? Eller är det lättare att få med sig ost och mjölk? Jag älskar fransk ost, det är så himla gott. Hoppas man får ta med sig det. Och ägg, tänk om man får med sig några riktigt färska ägg från en bondgård nånstans.

• Socker och godsaker. Choklad är ju typ alltid okej, eller hur? Och godis. Och bakverk. Det känns som att det är de där animaliska produkterna som är lite knepigare. Men man får ju ta med sig typ kakor och bullar, det är väl också bakat med mjöl och ägg och smör. Hmm.

• Alkohol och tobak – annan grej. Det här handlar ju bara om mat. Alkohol och tobak har väl egna regler, antar jag. Det är ju inte mat, direkt. Fast vin är ju gjort av druvor, så det är ju vegetabiliskt. Och öl, av korn. Men det är nog en helt annan avdelning. Måste kolla det sen.

• Tullverket har nog koll. Det är väl dom som bestämmer. Och de har säkert en lista eller nåt. Om man är osäker, vad gör man? Frågar man på gränsen? Eller måste man kolla det innan? Känns lite läskigt att chansa. Tänk om de tar allt.

• Men allt från EU är OK? Som från Tyskland eller Danmark. Där är ju allt så himla nära. Och de är ju med i EU, så de följer säkert reglerna. Då kan man ju köpa med sig massor därifrån. Skönt.

• Gränsen är ju ganska fri. Men inte HELT fri. Man får ju inte ta med sig vad som helst. Som levande djur, antar jag. Och växter. Och nåt som kan vara farligt. Men mat är ju liksom själva poängen med resor ibland, att få smaka på saker. Så det är bra att det inte är helt stopp.

Det verkar ju vara mest animaliska produkter som är lite känsligare. Som kött och chark. För det finns det tydligen särskilda regler för, som beror på vad det är för djur och från vilket land det kommer. Det är för att skydda oss mot djursjukdomar. Så man kan ju inte bara slänga ner ett helt lass med fläskkött från vilket land som helst.

Sedan finns det regler för mjölk och mjölkprodukter, fisk och skaldjur, och ägg och honung. Även om man kan ta med sig en del, så är det bra att veta att det kan finnas begränsningar där också. Typ mängdbegränsningar eller krav på att det ska vara förpackat på ett visst sätt.

EU-länder är den stora grejen. Som Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland, Danmark, Finland... de är alla okej, så länge deras produktion följer EU:s regler. Det är ju en harmoniserad lagstiftning inom EU som ska underlätta handel och skydda konsumenterna.

Om man åker utanför EU, då är det mycket striktare. Då får man i princip bara ta med sig förpackade livsmedel för eget bruk, och det finns begränsningar på mängden. Och vissa saker, som kött och mjölkprodukter, får man inte ta med sig alls från länder utanför EU.

Det är Tullverket som har koll på det här i Sverige. De kan ge mer exakt information om man är osäker. Och det är personligt ansvar att följa reglerna. Man vill ju inte bli av med sina goda grejer vid gränsen. Och framför allt vill man ju inte sprida farliga sjukdomar.

Huvudpoängerna:

• Alla typer av mat och dryck.
• Från andra europeiska länder.
• Som följer EU:s regler.
• Vegetabiliska och animaliska produkter.
• Kött och chark är extra känsligt.
• Skydd mot djursjukdomar.
• Tullverket ansvarar.
• Striktare regler för länder utanför EU.

Vad för mat exporterar Sverige?

Sverige skickar mat. Varje år. Värdet skiftar. 2023 landade exporten på 77,1 miljarder kronor. En ökning med åtta procent. Så det rör på sig.

Drycker ökade kraftigt. Folk vill ha det. Kött är också upp. Tunga volymer. Även spannmål går bättre nu. En basvara, alltid efterfrågad. Fisk och skaldjur. Havets gåva, den hittar sin väg ut.

Mindre gick av frukt och grönsaker. Sånt händer. Vissa saker går, andra stannar hemma.

Det handlar om mer än siffror. Marknader andas. Efterfrågan skiftar. Ibland vill någon ha, ibland inte. En ständig rörelse.

Mer om exporten:

• De största produktgrupperna, sett till totalt värde 2023, var:
  • Kött
  • Drycker
  • Fisk och skaldjur
  • Mejeriprodukter
• Större delen går till grannländer. Tyskland, Danmark, Norge. Kortast väg.
• Vissa varor, som specifika drycker, når globala marknader. Ett namn kan bära långt.
• Klimat och skörd påverkar. En regnig sommar, en kall vår. Allt har betydelse.

Vilken är Sveriges största export av livsmedel?

Sädesfält. Korn. Havre. Vete. Sveriges åkermark ger. Jordbruket formas av dessa.

Spannmål. Den tunga exporten. Kärnan i vad vi skickar ut. Dess produkter följer.

• Kärnan i exporten: Spannmål och dess förädlade former.
• Dominans på åkern: Nära hälften av odlingsytan.
• Gräs för djur: Också en betydande del.

Min födelsedag 1988. Tunn is på Vättern.

Vad exporterar Sverige som mest?

Ibland, när allt är tyst, kommer frågan. Vad skickar vi egentligen iväg härifrån. Ut i världen.

Och svaret är så... mekaniskt. Bilar. Lastbilar. Jag kan nästan höra det dova dånet från en motorväg långt borta. En strid ström av stål och gummi som rullar bort från oss i mörkret.

Det är nästan 15 procent av allt vi säljer. En siffra bara. Men bakom den finns alla dessa fordon, på väg någon annanstans.

Lika mycket som vi skickar iväg, tar vi emot. Det måste ju vara en balans. En sorts andning. In och ut. Annars stannar allt. Jag minns när jag bodde nära E4an. Ljudet av lastbilarna på natten var som ett... avlägset andetag. Ett bevis på att världen utanför aldrig riktigt sov. Aldrig riktigt sov.

Sveriges varuexport, de största grupperna enligt data från 2023.

• Personbilar och lastbilar. Den enskilt största kategorin, drivkraften i exporten.
• Maskinprodukter. Delar till industrier över hela världen. Kugghjul i ett större spel.
• Läkemedel och farmaceutiska produkter. Kemiska föreningar som ska hjälpa, som ska lindra.
• Mineraloljeprodukter, som bensin. Bränsle för andras maskiner.
• Järn och stål. Grunden. Det tunga, det starka. Från malmen i berget.
• Pappersmassa och papper. Skogen som blir till ord och förpackningar.
• Fisk och skaldjur. En liten, men ändå, en smak av våra kalla vatten.