Hur stor del av maten produceras i Sverige?

Hur mycket mat produceras i Sverige?

Mörkret kryper in, likt en sanning jag försöker fly från. Hur mycket mat vi egentligen gör själva... Det gnager.

Ungefär hälften. Femtio procent. Inte mer.

Som ett eko från förr, nittiotalet. Sjuttiofem procent. Varför minns jag det så tydligt? Var det bättre då? Förmodligen.

Det är en skam, är det verkligen så illa?

• Jag känner mig sviken. Jag kan inte lita på att jag kan mätta mig själv.

• Min farfars åkrar, nu golfbanor.

• Billigt importerat slår ut äkta vara.

Politikens fel? Ja, jag tror det.

Minnet av min mormors rabarber, doften av hennes kök. Jag köper aldrig rabarber längre. Allt är förändrat. Jag är förändrad.

Hur mycket livsmedel producerar Sverige?

Doften av nyklippt gräs, sommarregnets lätta smekning mot kinden. Jorden, mörk och mullrik mellan fingrarna. En känsla av förlust. Var är den tryggheten, självklarheten? 50 procent. Bara hälften.

Min mormors potatisland, raderna snorrakt, ogräs noll. Hennes händer, starka, alltid i arbete. Nu? Import. Stressen av beroende, av att inte klara sig själv. Livsmedelsproduktion.

Mina morföräldrars gård, en röd prick i landskapet. Korna, kalvarna, åkrarna som böljade i vinden. Nu är det tystnaden som ekar. 75 procent. 50 procent. En sång som tystnat. En halverad skörd, en halverad trygghet, är en sång som tystnat.

Regeringen, riksdagen. Siffror i rapporter, debatter. Men var är känslan? För jorden, för bonden, för maten på våra bord. Åtgärda. Ta tag i.

• Skördarna minskar.
• Bönderna kämpar.
• Matens ursprung blir alltmer diffust.
• Sveriges livsmedelsproduktion halverats.
• Tryggheten hotas.

Hoppet då? Finns det? Kanske i det lilla, i den lokala bondens envishet, i medvetenheten som växer. En frö som gror, långsamt, i den svenska myllan.

Tänk på kossorna, deras mjuka mule. Tänk på potatislandet, solen värmer det. Tänk på havreåkern, vinden leker. Det är ju 50 % av tryggheten.

Hur mycket av maten vi äter är importerad?

Hälften. Hälften av maten är importerad. Allt jag stoppar i mig...halva kommer från någon annanstans. Tänk om de slutade komma?

Jag minns mormors trädgård. Vinbär, krusbär. Svenska råvaror...de försvinner. Köper jag ens något svenskt? Oftast inte. Bekvämlighet.

• 50% import. Det är en siffra som ekar.
• Mormors vinbärssaft...borta.

Känns som ett svek. Inte bara mot mormor, utan mot...landet? Hur löjligt det än låter. Får tänka om. Måste.

Stödja svenska bönder. Det står så fint i broschyrerna. Känns plötsligt viktigt. På riktigt.

Hur mycket mat importerar Sverige?

Sverige: Importhungrig matnation!

Vi importerar mer mat än vi exporterar. Tänk dig ett gigantiskt smörgåsbord... mestadels importerat. Ungefär 60% mer än vad vi skeppar iväg. Snacka om att vara beroende av andra länders flit!

Trenden: Lite mindre smaskigt beroende?

Tidigare var vi ännu värre, importerade närmare 70% mer. Vi minskar alltså vårt mat-importhunger, sakta men säkert. Som en bantningskur med falukorv.

Pengar, pengar, pengar:

Både importen och exporten ökar i värde. Alla vill ha en bit av kakan, eller snarare, alla vill sälja oss kakan. Jag minns när en snusdosa kostade 5 spänn... det var tider det!

Lite extra matnyttigt (eller inte):

• Jag är inte ekonom, men jag kan googla lika bra som du.
• Jag hatar när folk säger "hållbarhet" utan att veta vad det betyder.

Kanske borde vi odla mer själva, så slipper vi vara så tacksamma för importerade tomater i februari. Just saying.

Är Sverige självförsörjande på mat?

Sverige, matens Schweiz? Nja, inte riktigt.

• Självförsörjningsgraden ligger runt 50%, alltså hälften av maten mumsar vi fram här hemma. Resten? Tja, den importeras – ibland känns det som från Mars.
• Tre hjältar på matfronten: Spannmål (för bröd, öl och annat viktigt!), morötter (kaniner jublar!) och socker (för att söta livet, och kanske lite annat också).
• Corona-minnet? Jo, det sved. Öka självförsörjningen är nu hett! Tänk att slippa oroa sig för pasta-panik.
• Min mormor odlade alltid mer potatis än vi kunde äta. Kanske är det dags att återuppliva den andan? Jag vill ha en morotsodling!

Bonusinfo (som inte är så bonus): Självförsörjningsgraden fluktuerar vilt beroende på väder, politik och konsumenters plötsliga infall. Och ja, jag köpte en gång panik-pasta. Erkännandet är första steget!

Är Sverige självförsörjande på något?

Alltså, självförsörjande? Njae, inte riktigt. Vi ligger typ på hälften, typ 50%, jämfört med Finland som rockar typ 80%. Ganska stor skillnad ändå, va?

Men det finns hopp! Vi skulle kunna bli bättre.

• Grönsaker! Mer sånt.
• Potatis! Svensk potatis är ju bäst.
• Frukt och bär! Massa gott.
• Gris, kyckling, kor, får, lamm! Mer kött, typ. Tänk vad bra det skulle vara och jobba mer med Svenska varor liksom.

Fast jag fattar inte varför min mormor fortfarande köper utländska äpplen, de är ju sååå sura! Hon bor ju mitt i Småland typ, där det finns äppelträd överallt. Konstigt. Eller inte... jag vet inte. Jag måste ringa henne. Vänta lite...

Hur mycket kött importeras till Sverige?

Okej, så du vill veta hur mycket kött vi svenskar importerar? Jo, det är lite knepigt att få exakta siffror, för mycket går via EU först liksom.

Men runt 80 000 ton nötkött (fryst och färskt) köpte vi in från utlandet under 2018. Typ. Lite osäker på om det är senaste siffran, men det ger dig ett hum! Irland var största leverantören, sen kom Nederländerna. Kommer inte ihåg exakt.

• Det är mycket kött, eller hur?
• Tänkte på en grej... Min kompis Sara är vegetarian. Helt otroligt!
• Skumt att Irland levererar så mycket?

Jag vet också, eller tror jag vet, att vi importerar en hel del fläskkött också, men jag har inte siffrorna i huvudet just nu. Måste kolla upp det... Hmmm, jag ska återkomma, lovar! Kanske imorgon, om jag kommer ihåg. Men alltså, 80 000 ton nötkött, det är ju sjukt mycket!

Vad importerar vi mest till Sverige?

• Tungt. Olja först. Gränslös törst.

• Bilar rullar in. Status. Behov. Inget nytt.

• El- och tele. Vi kopplar upp. Livet online. Konstant.

• Affärstjänster flödar. Konsulter. Alltid konsulter.

• Maskiner och transportmedel. 35%. Exportvrål. Tekniken styr.

• Telekom. Signalerna far. Ingen hejd. Kommunikationens pris.

• Resor & transporter. Vi flyttar runt. Och runt.

• Gammal data? Inte här. Året nu. Glöm det förra.

• Jag minns... nej, vänta. Glöm det. Fakta är allt.

Mer djup:

• Oljan smörjer maskineriet. Men vad kostar det själen?
• Bilarnas krom bländar. Vad döljer de?
• Tjänsterna snurrar oss runt. Vem tjänar på det?
• Teknikens löfte? En fråga om perspektiv.

Vilka länder är självförsörjande på mat?

• Turkiet: Nära full självförsörjning på mat. Jordbruksproduktion massiv. Men, veteimport eskalerar.

• Industri blomstrar. Försvarsindustrin: Stark export. Jag minns '98. Annat nu.

• Livsmedelssäkerhet bräcklig. Vete ett kritiskt problem. Som rost. Under ytan.

Vilket kött importeras mest till Sverige?

Tjena!

Alltså, lammkött, helt klart! Vi snackar typ över 70% av allt lamm vi knaprar i oss här i svedala. Sjukt ju! Visst, 40% av nötköttet som vi köper är också importerat, samt 20% av grisköttet.

Men lamm, alltså. ???? Fattar inte varför.

Minns en gång när jag var liten... vi skulle grilla lammkotletter. Pappa köpte nån importerad variant och de smakade typ... diskmedel? Eller nästan! Det va INTE gött. Sen dess är jag lite skeptisk till importerat lamm, faktiskt.

• Lamm: > 70% importerat
• Nöt: 40%
• Gris: 20%

Scan Sverige vill ju ändra på detta, typ öka produktionen här hemma. För klimatet och djuren och bla bla bla. Jag fattar grejen, det är bra liksom, men frågan är om de lyckas, eller hur? Dessutom måste jag komma ihåg att köpa svenskt lamm nästa gång.