Hur många byggnader finns det i Sverige?

hur många byggnader finns det i sverige: Fakta saknas

hur många byggnader finns det i sverige utgör en viktig fråga för samhällsplanering, men den nödvändiga informationen uteblir i detta specifika underlag.
Att inse bristen på aktuell fastighetsdata belyser vikten av uppdaterade källor för alla inblandade.

Hur många byggnader finns det i Sverige?

Svaret på frågan beror till stor del på vad man faktiskt räknar som en byggnad, eftersom definitionen varierar beroende på sammanhanget.
I Sverige finns det ungefär 7 miljoner byggnader registrerade i det officiella fastighetsregistret, vilket inkluderar antal byggnader i sverige i allt från stora komplex till små byggnader.
Denna siffra täcker allt från stora bostadskomplex till mindre komplementbyggnader.

När jag först började fördjupa mig i svensk infrastrukturstatistik blev jag helt förbluffad över hur snabbt registren förändras.

Varje dag strömmar det in hundratals uppdateringar när nya garage byggs, gamla lador rivs eller fastigheter styckas av.

Det är en levande spegling av hur vårt land växer och förändras minut för minut tack vare statistik byggnader sverige scb och relaterade källor.

Vad räknas egentligen som en byggnad enligt Lantmäteriet?

Det finns en utbredd förvirring kring vad som faktiskt hamnar i det officiella registret, och många blandar ihop begreppen fastighet och byggnad.

För att en struktur ska registreras som en byggnad krävs det att den är varaktigt uppförd, har tak och väggar samt är fäst vid marken så att man kan gå in i den.

Mindre friggebodar och enkla skjul saknas därför ofta helt.

Det finns dock en hake. Det visar sig att lokala variationer mellan landets kommuner spelar en enorm roll för hur statistiken ser ut.
Vissa kommuner är extremt flitiga med att rapportera in minsta lilla förråd, medan andra fokuserar nästan uteslutande på större bostadshus och industrilokaler.
Det skapar en dold otydlighet i den nationella databasen.

Jag minns en sommar när jag skulle hjälpa min morbror att registrera en nybyggd carport på hans tomt utanför Norrköping.

Vi var helt säkra på att det skulle ta veckor av pappersarbete - men det visade sig att den lokala byggnadsnämnden redan hade synkat sina system digitalt.

Den typen av omedelbar registrering förklarar varför siffran sju miljoner är så pass träffsäker ändå.

Fördelningen av byggnadstyper i Fastighetsregistret

Om man bryter ner de registrerade strukturerna ser man snabbt att majoriteten utgörs av bostadshus baserat på data från lantmäteriet fastighetsregistret byggnader.
Det handlar om cirka 2 miljoner småhus och villor samt hundratusentals flerbostadshus.
Resten av potten delas upp mellan ekonomibyggnader för jordbruk, industrilokaler, offentliga byggnader och en enorm mängd mindre komplementshus som fristående garage.

Hur skiljer sig statistiken mellan olika delar av landet?

Geografiska skillnader är slående när man granskar hur byggnaderna är fördelade över landets 290 kommuner.
Storstadsregionerna har en enorm koncentration av flerbostadshus och kommersiella fastigheter, medan landsbygdskommuner domineras av fristående småhus och jordbruksfastigheter.
Denna ojämna fördelning ställer helt olika krav på kommunal planering.

Men här kommer en intressant detalj. Många tror att tillväxten av nya byggnader sker helt linjärt överallt. Fel.
Det är i stället ett fåtal expansiva tillväxtkommuner kring storstäderna som står för den absoluta majoriteten av alla nyregistreringar.
Byggnadsbeståndet i vissa mindre bruksorter har i stället legat i princip helt stilla under flera decennier.

Skillnaden mellan Fastighet och Byggnad

Inom officiell svensk statistik och juridik är det helt avgörande att skilja på mark och det som står på marken. Här är en direkt jämförelse av hur begreppen används i myndighetsregistren.

Fastighet

• Ett bestämt mark- eller vattenområde som är juridiskt avgränsat
• Kan endast ändras genom en officiell lantmäteriförrättning som avstyckning
• Tilldelas en unik beteckning som alltid innehåller kommunnamn och traktnamn

Byggnad

• En varaktig struktur med tak och väggar som står på en fastighet
• Uppdateras i registret via bygglov, rivningslov eller kommunala inventeringar
• Kopplas digitalt till den fastighet där den är geografiskt placerad

Ett lokalt exempel: Kartläggningen i Östhammar

Lars, en pensionerad kartingenjör i Östhammars kommun, lade märke till att den lokala byggnadsstatistiken inte verkade stämma med verkligheten längs kusten. Han var frustrerad eftersom gamla fiskebodar saknades i systemen samtidigt som rivna lador stod kvar på kartan.

Första försöket att lösa detta var att manuellt jämföra papperskartor med flygfoton från luften. Det visade sig vara ett sisyfosarbete då trädskuggor och nybyggda altaner gjorde det omöjligt att se vad som faktiskt var en riktig byggnad.

Vändpunkten kom när Lars föreslog att kommunen skulle använda laserskanning (LiDAR) kombinerat med stickprov på plats. Genom att mäta höjddata och takvinklar digitalt kunde de sortera bort enkla partytält och skärmtak från de faktiska byggnaderna.

Efter tre månaders arbete uppdaterades det lokala registret med över 400 korrigeringar, vilket gav kommunen en exakt bas för framtida fastighetsbeskattning och räddningstjänstens insatskartor.