Hur många kan inte försörja sig i Sverige?

Den osynliga tredjedelen: Hur många i Sverige saknar ekonomisk självständighet?

Sverige målas ofta upp som ett välfärdsland i framkant, men bakom den polerade ytan finns en komplex verklighet. En verklighet där en betydande del av befolkningen kämpar för ekonomisk självständighet. Att exakt fastställa hur många som inte försörjer sig själva är en utmaning, då definitionen av “försörja sig själv” kan vara flytande. Men siffrorna målar en tydlig bild av en utbredd utmaning.

Utifrån en grov beräkning, baserad på antalet personer i arbetsför ålder (cirka 5,6 miljoner), och antalet som försörjer sig själva (cirka 3,8 miljoner), står det klart att 1,8 miljoner personer inte är helt ekonomiskt oberoende. Detta motsvarar en ansenlig andel – ungefär en tredjedel – av den potentiellt yrkesverksamma befolkningen.

Det är viktigt att betona att dessa 1,8 miljoner inte enbart representerar arbetslösa. Gruppen inkluderar även:

• Deltidsarbetande med låg inkomst: Många arbetar deltid, men deras inkomst räcker inte för att täcka alla levnadskostnader. De är beroende av bidrag eller stöd från anhöriga.
• Studerande: Studier kräver ofta avkall på inkomst, och många studenter är beroende av studielån och föräldrars stöd.
• Sjukskrivna och långtidssjuka: Sjukdom och funktionsnedsättning kan leda till minskad eller utebliven arbetsförmåga, vilket resulterar i ekonomisk otrygghet.
• Pensionärer med låga pensioner: Även om de har en pension, räcker den inte alltid för en bekväm levnadsstandard.
• Personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta: Många med svåra funktionsnedsättningar har begränsade möjligheter att arbeta och är beroende av ekonomiskt stöd.

Dessa siffror lyfter fram behovet av en mer nyanserad diskussion om ekonomisk självständighet i Sverige. Enbart att fokusera på arbetslöshetssiffror ger en ofullständig bild. För att skapa en mer rättvis och inkluderande samhälle krävs en djupgående analys av de bakomliggande orsakerna till ekonomisk otrygghet och utveckling av strategier som stöttar individer i att uppnå en stabil och självständig ekonomi. Detta inkluderar satsningar på utbildning, omskolning, förbättrade möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetslivet och en generösare socialförsäkring. En mer rättvis fördelning av resurser är avgörande för att minska den osynliga tredjedelens ekonomiska utsatthet.