Vad menas med att MBL och LAS är semidispositiva?

Vad menas med att MBL och LAS är semidispositiva?

Att förstå arbetsrättsliga regler kring kollektivavtal och individuella anställningsavtal är centralt för både arbetsgivare och arbetstagare. Genom att granska lagarnas uppbyggnad undviker parterna missförstånd kring tvingande skyddsregler.

Vad menas med att MBL och LAS är semidispositiva?

Att Lagen om anställningsskydd (LAS) och Medbestämmandelagen (MBL) är semidispositiva innebär att lagarnas regler kan avtalas bort eller inskränkas, men att detta enbart kan ske genom kollektivavtal som sluts mellan arbetsmarknadens parter.
En enskild arbetstagare och en arbetsgivare kan alltså inte på egen hand avtala bort dessa skyddsregler i det individuella anställningsavtalet om det strider mot lagens tvingande skydd.

Skillnaden mellan tvingande, dispositiva och semidispositiva regler

För att förstå semidispositivitet fullt ut är det bra att känna till hur lagar på arbetsmarknaden är uppbyggda. Tvingande regler går inte att avvika från över huvud taget till nackdel för den anställda.

Dispositiva regler kan avtalas bort helt av parterna. Semidispositiva regler intar en mittemellanposition - de är tvingande i förhållande till enskilda avtal, men möjliga att förhandla bort eller anpassa via kollektivavtal.

Hur LAS och MBL tillämpar semidispositivitet i praktiken

Inom LAS finns det tydliga exempel på denna konstruktion, inte minst när det gäller turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Enligt LAS finns strikta principer för turordning baserade på anställningstid, men lagens utformning tillåter att fack och arbetsgivare kommer överens om avvikelser genom kollektivavtal för att anpassa processen efter verksamhetens förutsättningar.

Detta skapar en balans mellan att skydda den enskilde individen och att erbjuda den flexibilitet som arbetslivet ofta kräver. Lagstiftaren vill undvika att enskilda arbetstagare pressas till att avsäga sig sina rättigheter i en svagare förhandlingsposition, samtidigt som starka kollektiva organisationer ges befogenhet att skräddarsy villkoren.

Fördelar och nackdelar med semidispositiva lagar

Flexibilitet är den främsta styrkan med att vad menas med att mbl och las är semidispositiva. Branscher ser väldigt olika ut, och kollektivavtalen ger parterna utrymme att utforma regler som passar just deras specifika marknad och behov.

Nackdelen kan å andra sidan vara en viss ovisshet kring vilka exakta regler som gäller i en specifik situation, då avtalen kan skilja sig åt mellan olika branscher. Det ställer högre krav på både arbetsgivare och fackförbund att hålla koll gällande vilka lokala och centrala kollektivavtal som faktiskt är bindande på arbetsplatsen.

Jämförelse av avtalsnivåer inom arbetsrätten

Tvingande lag

• Kan i regel inte heller avvikas från
• Kan inte avvikas från
• Ger ett absolut grundskydd för den anställde

Semidispositiv lag (LAS/MBL)

• Kan avvikas från eller anpassas fullt ut
• Kan inte avvikas från (ogiltigt till nackdel för anställd)
• Balanserar skydd och kollektiv självbestämmanderätt

Turordningsförhandling vid omstrukturering på ett industriföretag

Ett medelstort verkstadsföretag i Småland stod inför en tuff neddragningsprocess på grund av vikande orderlägen. Ledningen behövde göra undantag från LAS turordningsregler för att rädda nyckelkompetens.

Till en början uppstod en intensiv dispyt eftersom de lokala fackklubbarna var ovilliga att frångå principen om sist in, först ut. Arbetsgivaren kunde inte lösa detta genom att skriva enskilda avtal med de anställda, eftersom sådana avtal skulle strida mot lagens tvingande delar.

Lösningen fanns i lagens semidispositiva natur - parterna använde utrymmet för att förhandla fram en lokal turordningslista via kollektivavtalsenliga mekanismer.

Genom att förhandla kollektivt kunde företaget behålla den kritiska kompetensen samtidigt som facket fick igenom extra avgångsvederlag för de som lämnade, vilket visade hur semidispositiviteten skapar praktisk flexibilitet.