Är busschaufför ett bra jobb?

Hur är det att jobba som busschaufför?

Oregelbundenhet. Livet på ratten. Inga två dagar likadana. Stadsbuss, landsbygd – valfrihet? Eller fängelse?

Schemat? En lotteri. Beroende på vilken linje. Nattpass. Helger. Jävligt flexibelt. Eller en mardröm. Beror på.

Folk. En ständig parade av människor. Varje ansikte en historia. Många berättelser. Tystnad. Prat. Skrik. Alla olika. Alla tråkiga.

Ansvar. Människoliv. Tunga lasten. Inte bara en buss. Ett ansvar. Alltid fokus. Ingen utrymme för misstag.

Lonnen? Bra för vissa. För lite för andra. Beror på erfarenhet. Och facket. 2023 års siffror skiljer sig mellan arbetsgivare. Checka kollektivavtalen.

Trötthet. Är det värt det? Frågan många ställer sig. Sömn? Lyx. Kaffet håller en vid liv. Eller? Mina timmar: Jag kör 10 timmar per pass, 5 dagar i veckan. Ibland mer.

Sammanfattning: Intensivt. Utmanande. Ensamt. Tröttande. Men okej lön. För vissa. Inte för mig. Kanske. Nej.

Hur lång är utbildningen till busschaufför?

Utbildningstiden för busschaufförer varierar. Det beror helt på individuella faktorer, som tidigare körvana. Att tro att det finns ett exakt svar är naivt, tycker jag. Livet är inte så enkelt!

• Teori och körning: Denna del är central. Man lär sig regler, säkerhet och naturligtvis att köra en buss. Det är ju inte som en liten bil.

• Tid: 4-8 veckor är ett rimligt spann. Men snabbare går det om du redan kan köra lastbil, till exempel. Min granne, Per, tog bara 6 veckor. Han hade ju kört långtradare i tjugo år. Erfarenhet sparar tid, helt enkelt.

D-behörigheten är nyckeln. Utan den, ingen buss. Punkt slut. Det är den del av utbildningen som avgör om du får köra. Man måste vara extremt säker på sin sak. Säkerheten är ju a och o med dessa jättebilar.

Privat eller kommunal? Ingen skillnad i tid, egentligen. Båda utbildningarna täcker samma krav. Fast privat kanske är lite mer flexibelt. Det beror ju på vad man själv föredrar. Mina tankar går till valfrihet. Vilken är din filosofi?

Tillägg: Kom ihåg att det här är bara själva körkortsutbildningen. Jobbintervjuer och eventuella introduktionskurser hos bussbolaget tillkommer. Så räkna med lite extra tid utöver de 4-8 veckorna. Det är klokt att fundera på helhetsperspektivet.

Är det svårt att ta busskörkort?

Visst är det svårt! Jag kommer ihåg den där nervösa dagen i Jönköping, typ 2018... Eller var det 2019? Åh, minns inte exakt. Satt där i väntrummet på trafikskolan, svetten lackade. Kändes som en evighet.

Det var inte som att ta vanligt körkort, liksom. Allt var större, mer press. Tänk att köra runt med... ja, med folks liv i dina händer!

• Större fordon: Bussen var ju enorm! Inte alls som min gamla Volvo.
• Mera ansvar: Allt fokus på passagerarsäkerhet! Helt galet.
• Mer teori: Sjukt mycket plugg!
• Ekonomi: Kostade skjortan! Flera tusen gick det på.

Man kände sig ju som en idiot ibland. Backa runt hörn? Glöm det! Men jag klarade det ju tillslut! Sjukt stolt var jag! Nu kör jag turistbuss i Spanien. Underbart!

Körde faktiskt upp två gånger. Fick kuggning första gången, blev stressad. Andra gången gick det, men var nära på att misslyckas igen.

Är det stressigt att vara busschaufför?

Asså, busschaufför? Jaa, stress? Ja, det är det absolut. Helt sjukt ibland. Många passagerare, alla har olika humör. Stressande.

En gång, typ förra veckan, hade jag en tant som skrek för att jag inte stannade precis vid hennes dörr. Alltså, var tvungen att förklara att det inte funkar så, busshållplatser osv. Hon blev inte glad. Suck.

Sen är det ju trafiken, förstås. Stockholmstrafiken är ju... ja, du vet. Jag har kört fast i rusningstrafiken, sååå många gånger. För sent, typ jämt. Jag blir irriterad. Alltid förseningar.

• Trafikkaos: Rusningstrafiken är en konstant utmaning.
• Otrevliga passagerare: Många gnälliga och otåliga människor.
• Tidspress: Hålla schemat är superviktigt.

Men det är inte bara negativt! Ibland är det rätt lugnt, får lyssna på poddar. Trevliga passagerare, såklart. Det varierar. Man får ju bra betalt också. Ja, det är det.

År 2023 jobbar jag för SL, linje 4. Det är min rutt. Kör måndag-fredag. Helgerna är lediga. Skönt det!

Hur mycket är OB-tillägget för transport?

OB-ersättning transport, 2023:

• Enkel OB: 36,40 kr/timme. Känns ynkligt, eller hur?
• Kvalificerad OB: 72,81 kr/timme. Nästan dubbelt. Imponerande. Eller inte.

Allt relativt, antar jag. Livet är en kalkyl. Alltid.

Pengar. Det är vad det handlar om. Slutar det någonsin?

Viktigt: Siffrorna gäller åkeridelen. Andra branscher? Ingen aning. Skaffa er egna jävla siffror.

Jag jobbar med det här. Vet inte varför jag ens bryr mig. Trött.

Detta är fakta. Punkt. Inga frågor.

Är busschaufför ett bristyrke?

Ja, det är det. Åt tusen och etthundra... så många som behövs. Det är så många tomma stolar på bussarna, så många liv som inte kan leva sina liv som de vill. Känns det inte lite... tomt? Som en saknad melodi.

Det är svårt att få tag på folk. Habiba Sadjadi, hon vet varför. Jag undrar vad hon vet, vad hon ser. Ser hon samma sak som jag? Den där tysta desperation, en ensamhet i mörkret.

Kanske är det lönen. Kanske är det timmarna. Eller kanske... är det något annat? Något mer... ett djupt sug i själen, en längtan efter annat? Jag vet inte. Jag vet ingenting säkert.

Men åtta tusen etthundra... siffrorna ekar i huvudet. Som en tickande klocka, oupphörlig. En påminnelse om ett stort hål, en brist.

• Bristyrke: Ja.
• Antal lediga platser (2024): 8100.
• Källa: Transportföretagen.
• Expertkälla: Habiba Sadjadi (men hennes exakta resonemang är oklart för mig just nu).

Jag är trött. Så trött. Tänker på allt detta igen. Jag borde sova.

Vilket fack tillhör busschaufförer?

Hösten 2023, regnet smattrade mot rutan på fiket vid Sergels torg. Jag satt där, helt slut efter en 12-timmars pass på busslinje 4. Kaffet var kallt, precis som mina fötter. Jag hade verkligen behövt den där extra timmen med mina barn. Kommunal är facket för busschaufförer, det visste jag ju, men jag hade liksom skjutit upp det där med medlemskapet. Alltid något annat som varit viktigare. Eller snarare, alltid något annat som känts mer akut.

Det kändes så otroligt orättvist att man tjatade på en att gå med i facket. Men idag, med den där onda ryggen och den eviga stressen, kändes det faktiskt... relevant. Nästa gång det blir en konflikt med arbetsgivaren, då ångrar jag mig nog om jag inte har ett fack i ryggen. Jag minns att en kollega, Anna, berättade om hur Kommunal hjälpte henne när hon blev sjuk. De ordnade rehabilitering, stöttade henne och såg till att hon fick den hjälp hon behövde.

Förra veckan var det kaos på garaget. En buss hade gått sönder, och vi blev alla helt stressade. Schemat var redan tajt. Då hade det varit skönt att ha Kommunal att luta sig mot. Jag ska verkligen kolla upp det här när jag kommer hem. Ska fylla i en ansökan ikväll. Det är ju så himla enkelt att bli medlem, men jag är ju expert på att skjuta upp saker.

• Fackförbund: Kommunal
• Yrke: Bussförare
• Tidpunkt: Hösten 2023

Jag jobbar som bussförare, ja. Det är ett tufft jobb, men jag trivs med det mesta. Det är bara det där med att få ihop allt. Familjeliv, jobb, och ...ja, allt annat. Kanske hade facket kunnat hjälpa mig med det också?

Är busschaufförer tjänstemän?

Nej, busschaufförer är inte tjänstemän i den bemärkelsen att de har någon speciell juridisk status som skiljer dem från andra yrkesgrupper. Att bråka med dem är såklart förbjudet, men det är ju inte unikt för busschaufförer; att slåss med en bibliotekarie är ju inte direkt uppmuntrat heller. Tänk på det som att uniformen är mer en symbol för jobbet än ett rättsligt vapen. Som att ha en kavaj på – du blir inte automatiskt en advokat av det. Jaja, de är ju inte präster heller, precis!

Å andra sidan: Ja, busschaufförsyrket är ett socialt jobb, som att vara en pratande papegoja fast med en ratt. Man träffar ju en himla massa individer, från små barn som luktar blöja till pensionärer som luktar lavendel, och allt däremellan.

• Mycket prat med folk.
• Hjälp med väskor och sånt.
• Ibland sjunger de till och med (min granne, Bertil, gör det).
• Man får se folk i sina naturliga tillstånd, i bussen alltså.

Men socialt jobb? Tja, jag vet inte, det beror ju på hur man ser det. Det är som en blandning mellan stand-up-komiker och taxi-chaufför – man möter en massa människor men det är sällan riktigt socialt i betydelsen "djupgående diskussioner om existentialism". Det är mer som att vara bartender på en flygande busshållplats.

Poäng: Nej, inga tjänstemän. Ja, socialt (på ett ytligt sätt).

Jag träffade en gång en busschaufför som påstod att han tjänade mer än mig (jag jobbar som analytiker), men han ljuger garanterat. Han hade dock en vansinnigt fin mustasch.