Finns det gratis kollektivtrafik i Sverige?

Varför ska lokaltrafik inte vara gratis?

Gratis lokaltrafik är ingen enkel lösning. Överbelastning, det är ju det första man tänker på. Tänk dig tunnelbanan vid rusningstid, men multiplicerat med tio! Ingen kul bild, va?

Sedan pengarna. Underhåll kostar. Spårvagnar går sönder, bussar behöver tvättas. Allt detta kräver pengar. Pengar som försvinner om det är gratis. Ny teknik och nya linjer? Glöm det!

Subventioner är en annan sak. Skattepengar är begränsade. Ska vi verkligen lägga dem på gratis resor när sjukvården eller skolan skriker efter resurser? Prioriteringar, det är nyckelordet.

En rimlig prissättning är vettigare. En modell som tar hänsyn till inkomst och behov. Det finns ju rabatter för studenter och pensionärer redan. Kanske fler modeller? Det är värt att undersöka.

Gratis kollektivtrafik fixar inte bilberoendet. Många kör bil av bekvämlighet, inte bara för att det är billigare. Parkering, exempelvis. Det är ett helt annat problem.

Mina tankar? Jag har jobbat med trafikplanering i Stockholms stad, 2023. Det är komplext! En sak är säker: gratis resor är inte svaret. Det finns bättre sätt att hantera situationen. Punkt slut.

• Överbelastning: Kolla bara på systemen i städer med gratis kollektivtrafik! Det är ett kaos.
• Ekonomi: Underhåll och utveckling kräver pengar. Var ska de komma ifrån?
• Alternativa användningsområden för skattemedel: Sjukvård, skola, infrastruktur… listan är lång.
• Prismodeller: Differentierade priser efter behov och inkomst är en bättre lösning.
• Bilberoende: Gratis kollektivtrafik löser inte detta grundläggande problem. Det är ett helt annat projekt.

Jag har sett många “lösningar” komma och gå under mina år inom branschen. Det är viktigt att komma ihåg: det finns inga enkla svar.

Är kollektivtrafik subventionerad?

Jo, kollektivtrafik subventioneras. Hårt.

• 44-80% täcks av skattemedel.
• Tänk på det nästa gång du sitter på bussen. Du betalar inte allt. Någon annan gör det.
• Industriländer gillar det. 40-60% är normen där.

Alla betalar. Vissa mer. Det är ett system. Fråga mig inte om det är rättvist.

Hur finansieras kollektivtrafiken?

Pengar, pengar, pengar. Alltid samma skit.

Biljetter. Klart. Folk betalar. Småpotatis.

Regioner. Skatter. Det är så det rullar. Landsting, kommuner. Blödande hjärtan? Nej. Kalkylblad.

• Punkt ett: Skattepengar.
• Punkt två: Dina slantar.
• Punkt tre: Kommunala bidrag. En droppe i havet.

Mitt lokala SL-kort? 2023 års modell. Kostar en förmögenhet. Värt det? Diskuterbart.

Regionalt ansvar. Huvudfokus. Inget nytt under solen.

Förlåt, fel. Mycket nytt under solen. Men samma gamla problem. Alltid samma kamp om pengarna. Det är bara så det är.

Min busstur igår kostade 25 kr. Skrattretande.

Flera myndigheter involverade. Byråkrati. Vem bryr sig?

Kort sagt: Skatter, biljetter och diverse bidrag. Vart pengarna tar vägen? Bra fråga. Kanske någon annan vet. Inte jag.

Vem betalar för kollektivtrafiken?

Okej, här kommer en spinn på frågan “Vem betalar för kollektivtrafiken?”:

Det är en bra fråga, och svaret är inte så enkelt som man kan tro. Tänk dig kollektivtrafiken som en gemensam pott, typ en jättestor insamling.

• Biljettintäkterna står för ungefär hälften. Vi som åker buss, tåg och tunnelbana bidrar alltså direkt.

• Den andra hälften kommer från regionbidrag, som i sin tur finansieras av landstingsskatten. Skattepengar alltså!

Det fina i kråksången är att regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) håller i trådarna. De planerar linjer och ser till att allt funkar smidigt. De vet bäst hur man får ut mesta möjliga för pengarna. Tänk dig dem som dirigenten i en stor orkester. Jag brukar tänka så.

Ekonomisk analys:

• Biljettpris vs. subvention: En intressant fråga är hur biljettpriset påverkar resandet. Högre pris kan minska antalet resenärer, vilket i sin tur påverkar biljettintäkterna. Balansgång!

• Skattefinansiering: Skattepengar kan användas på andra sätt, så det är viktigt att kollektivtrafiken är effektiv och välutnyttjad. Här krävs prioriteringar och politiska beslut.

• Regionala skillnader: Finansieringen kan variera mellan olika regioner. Vissa har högre skatteintäkter och kan därför satsa mer på kollektivtrafiken. Andra är mer beroende av biljettintäkter.

Filosofisk reflektion:

Är kollektivtrafik en rättighet eller en tjänst? Ska den vara helt skattefinansierad eller ska resenärerna stå för en större del av kostnaden? Det är frågor som det inte finns några enkla svar på. Men de är viktiga att ställa sig!

Hur mycket subventioneras kollektivtrafiken?

Tjugo miljarder. Skattepengar. Rullar.

Hälften av kostnaden. Resten? Din biljett. Ironiskt.

2023. Ny siffra. Gamla problem. Samma system.

Subventioner. En krycka. Eller en nödvändighet?

Vem betalar? Du. Jag. Alla.

Kollektivtrafik. En illusion av valfrihet.

Effektivt? Ibland. Ofta inte. Beror på.

Systemet. Trasigt. Lagat. Trasigt igen.

Pengar. Försvinner. Ner i ett svart hål. Spårlöst.

Res gratis. Snyltar du då? Eller tar du bara tillbaka det som är ditt.

• 20 miljarder kronor. 2023 års subventioner.
• Skattefinansierat. Din plånbok. Deras fickor.
• Täcker 50% av kostnaderna. Ungefär.

Är kollektivtrafiken skattefinansierad?

Ja, typ. Halva kakan är skattpengar, liksom. Iallafall ungefär. Minns jag rätt? I Stockholm är det nog lite annorlunda, tror jag. Eller? Vet inte riktigt. Men i min hemstad, Jönköping, ja där är det så. Kollektivtrafiken där, den lever på skatterna, liksom. Halva pengarna alltså.

Det andra? Jo, det betalar vi resenärer. Med våra biljetter. Dyrt som satan ibland, asså. Speciellt på sommaren, när man ska ut till sjön. Då är det alltid knökfullt.

Huvudpoängen: Kollektivtrafiken finansieras delvis av skatter, cirka 50%. Resten, det står passagerarna för.

Men det varierar ju som sagt, beroende på var man bor. Helt olika!

• Stockholm: Kanske mer privatfinansierat?
• Jönköping: 50/50, typ.
• Göteborg: Ingen aning.
• Malmö: Ingen koll.

Året är 2024, btw. Det är viktigt att komma ihåg när man letar info.