Vilka dricker mest i Sverige?

Vilka dricker mest i Sverige: Chefer vs unga kvinnor

De grupper som vilka dricker mest i sverige är främst verkställande direktörer och chefer samt byggnadsarbetare. Samtidigt står 10 procent av befolkningen för hälften av all konsumtion, och unga kvinnor (16–24 år) har numera den högsta andelen riskkonsumtion bland unga.

Vilka dricker mest i Sverige?

Svaret är att det inte finns en enkel grupp utan flera som sticker ut. Män dricker generellt sett mer än kvinnor, och högst upp på listan över yrkesgrupper hittar vi chefer och verkställande direktörer. Samtidigt dricker unga vuxna oftare vid enstaka tillfällen, medan äldre kvinnors konsumtion har ökat över tid. En tydlig trend visar också att storstadsbor, särskilt i Stockholm, dricker mer än de som bor på mindre orter.

Men den mest slående siffran är att 10 procent av den vuxna befolkningen står för hälften av all alkohol som konsumeras i Sverige. Det innebär att en liten grupp högkonsumenter driver en stor del av statistiken.

Yrkesgrupper: Chefer och VD:ar toppar listan

Om du undrar vilka yrkesgrupper som dricker mest, är svaret glasklart. En undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) på uppdrag av Systembolaget visar att verkställande direktörer dricker i särklass mest.

Enligt CAN:s data uppger VD:ar en genomsnittlig månadskonsumtion på 26 standardglas. Nära 6 av 10 chefer uppger att de intensivkonsumerar alkohol, det vill säga dricker minst 4 glas vid ett och samma tillfälle, minst en gång i månaden ^[1].

Intressant nog är det inte bara chefer som dricker mycket. Byggnadsarbetare och snickare ligger på andra plats med 24 glas per månad,^[2] tätt följt av restaurangpersonal. I botten av listan hittar vi istället vårdpersonal som undersköterskor och sjuksköterskor, samt lärare.

Varför dricker chefer mer än andra?

Forskarna bakom CAN-rapporten kan inte peka på en enskild orsak, men teorierna är flera. En hög tillgänglighet av alkohol i yrkeslivet, stress, höga krav och ekonomiska resurser är alla faktorer som kan spela in. Alkohol kostar pengar, och för en person med hög inkomst blir det sällan en ekonomisk tröskel.

Däremot är det inte cheferna som har den högsta andelen alkoholproblem i form av beroende. Där ligger restaurangpersonal högst. Nästan 20 procent av kockar, hovmästare och servitörer uppfyller kriterierna för alkoholbrukssyndrom, följt av revisorer och finansanalytiker.

Kön och ålder: Män dricker mer – men unga kvinnor ökar riskbruket

Den klassiska bilden av att dricker män mer än kvinnor sverige stämmer fortfarande. Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät från 2024 uppger 18 procent av männen en riskkonsumtion, jämfört med 13 procent av kvinnorna.^[3] Det innebär att män i högre utsträckning dricker på nivåer som innebär en tydligt ökad risk för sjukdomar och skador.

Men åldersgrupperna förändras. Medan riskkonsumtionen har minskat kraftigt bland unga män sedan 2010, syns en oroväckande trend hos äldre kvinnor. Andelen kvinnor i åldern 65–84 år som har en riskkonsumtion har ökat tydligt under samma period.

När det gäller unga vuxna i åldern 16–24 år är bilden mer komplex. Totalt har riskbruk alkohol sverige statistik minskat från över 30 procent 2010 till 23 procent 2024. Men under de senaste åren har den ökat igen, och nu är det tjejerna som sticker ut – 27 procent av unga kvinnor har en riskkonsumtion, jämfört med 19 procent av unga män. ^[4]

Så mäts riskkonsumtion – nya riktlinjer förvirrar

Sedan september 2023 gäller nya gränser från Socialstyrelsen. Du har en riskkonsumtion om du dricker 10 standardglas eller mer per vecka i genomsnitt, alternativt dricker 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.

Ett standardglas motsvarar 33 centiliter starköl, 12–15 centiliter vin eller knappt 4 centiliter sprit. Många underskattar hur mycket dricker en genomsnittlig svensk – ett stort vinglas på 20 centiliter är redan två standardglas.

Regionala skillnader: Stockholmare dricker mest

Var du bor påverkar hur mycket du dricker. Enligt alkoholvanor i sverige per län är det storstadsregionerna som toppar statistiken. Stockholms län, Hallands län och Skåne län ligger högst i konsumtion, medan konsumtionen är lägre i Norrlands inland och på landsbygden.

Skillnaderna mellan storstad och mindre ort är påtaglig. Personer som bor i storstadskommuner dricker märkbart mer än de som bor i mindre städer och tätorter. Forskarna pekar på att utbudet av restauranger, barer och sociala arenor är större i städerna, vilket naturligt påverkar konsumtionsmönstret.

10 procent dricker hälften av all alkohol

En av de viktigaste insikterna i svensk alkoholstatistik är koncentrationen. De tio procent av befolkningen som dricker mest står för hälften av all alkohol som konsumeras. Detta är ett internationellt mönster som också gäller i Sverige.

Enligt CAN och Folkhälsomyndigheten är det denna grupp högkonsumenter som står för den största delen av alkoholrelaterad ohälsa. Totalt beräknas 16 procent av den vuxna befolkningen ha en riskkonsumtion^[6] – en siffra som har legat relativt stabilt de senaste åren.

Sammantaget dricker svenskarna i genomsnitt 8,4 liter ren alkohol per person och år, enligt aktuell alkoholkonsumtion sverige statistik 2026. Det är en minskning från toppnivåerna på 10,6 liter 2004, men fortfarande på en nivå som kostar samhället miljarder i vårdkostnader och produktionsbortfall.

Vanliga frågor om vem som dricker mest

Alkoholkonsumtion i olika yrkesgrupper – en jämförelse

Verkställande direktörer

• Cirka 60 procent

• 15,7 procent (femte högst)

• 26 standardglas

• Representation, affärsmiddagar, sociala evenemang

Snickare, murare och anläggningsarbetare

• Cirka 46 procent

• 16,2 procent (fjärde högst)

• 24 standardglas

• Helgkonsumtion, after work med kollegor

Restaurangpersonal (kockar, servitörer, bartendrar)

• Högst bland alla yrkesgrupper

• 19,2 procent (högst av alla)

• Hög, ofta över 20 standardglas

• Arbetsplatsen, efter stängning, alkohol central del av arbetsmiljön

Undersköterskor och vårdpersonal

• Betydligt lägre än genomsnittet

• Lägst i hela undersökningen

• Lägst bland alla yrkesgrupper

• Måttlig konsumtion i hemmet, sällan intensivkonsumtion

Erik, 52 år, VD på techbolag i Stockholm: Från 30 glas i månaden till kontroll

Erik, 52 år och vd på ett techbolag med 120 anställda i Stockholm, drack i genomsnitt 30 standardglas per månad. Det var tre middagar i veckan med kunder eller kollegor, plus helger. Han tänkte inte på att det var mycket – det var bara så jobbet fungerade, eller hur?

Smärtan i magen började smyga sig på. En kollega tipsade om att testa en app där han fick föra in varje glas. Första månaden blev han chockad – 32 glas. Nästan varje dag över fyra glas vid middagarna.

Erik insåg att han behövde bryta mönstret. Han började med att tacka nej till varannan middag och boka frukostmöten istället. Efter tre månader låg han på 12 glas i månaden. Inte nykterist, men inom riskbruksgränsen.

Efter sex månader märkte han skillnaden. Han sover bättre, magen är lugn och han har faktiskt mer energi på jobbet. Han är kvar på vd-posten och har kvar sina kundmiddagar – men nu tar han varannan alkoholfri.

Malin, 23 år, student i Göteborg: Så ökade riskbruket under studietiden

Malin, 23 år och samhällsvetarstudent vid Göteborgs universitet, hade aldrig funderat på sin alkoholkonsumtion. Hon gick på kravaller, pubrundor och sittningar som alla andra. Tjejerna i hennes umgängeskrets drack lika mycket som killarna.

Vid 21 års ålder hade hon regelbundet kvällar där hon drack mer än sex glas. Hon tänkte att det var normalt. Så kom pandemin, och drickandet flyttade hem till varandra. Utan gränser blev det lätt att en onsdag också blev en festkväll.

En föreläsning om folkhälsa fick henne att testa en AUDIT-C-screening på nätet. Hennes poäng var 9 – långt över riskgränsen. Det var en ögonöppnare. Tjejerna i gruppen pratade om det och flera hade höga poäng.

Malin bestämde sig för att vara den som körde på kravallerna istället för att dricka. Efter två månader märkte hon att hon inte längre vaknade med ångest över vad hon sagt på fyllan. Nu har hon 1–2 glas i veckan och säger att hon aldrig mått bättre.