Vilka äter mest processad mat?

Vem äter mest processad mat? En djupare titt på köns- och landskillnader

Diskussionen kring processad mat och dess hälsoeffekter är ständigt aktuell. Men vem konsumerar egentligen mest av dessa produkter? En enkel titt på genomsnittssiffror avslöjar en komplex bild, där både kön och land spelar en avgörande roll. Att enbart fokusera på “processad mat” som en homogen kategori är dessutom en förenkling, då det finns stora skillnader i grad av bearbetning. Vi ska därför fokusera på “ultraprocessad mat”, vilket inkluderar produkter med högt innehåll av tillsatser, socker, fett och salt, och ofta lågt näringsvärde.

Nyare forskning visar att svenska kvinnor konsumerar en betydligt högre andel ultraprocessad mat än svenska män. Kvinnor får i genomsnitt 43,8% av sin dagliga energi från dessa produkter, jämfört med männens 40,6%. Detta tyder på en könsskillnad i matvanor som kräver vidare undersökning. Orsakerna bakom denna skillnad är komplexa och kan inkludera sociala normer kring matlagning, tidsbrist, marknadsföring riktad mot specifika grupper, samt ekonomiska faktorer. Mer forskning behövs för att kartlägga de bakomliggande orsakerna.

En jämförelse mellan länder belyser ytterligare aspekter. Italien sticker ut som ett exempel på ett land med betydligt lägre konsumtion av ultraprocessad mat. Både italienska män och kvinnor får endast cirka 13% av sin dagliga energi från dessa produkter. Detta står i skarp kontrast till den svenska situationen och pekar på skillnader i matkultur, tillgänglighet av råvaror, matlagningstraditioner och kanske även i folks hälsomedvetenhet.

Det är viktigt att betona att dessa siffror representerar genomsnitt. De maskerar variationer inom grupperna, både inom och mellan länder. Ålder, socioekonomisk status och livsstilsfaktorer påverkar alla matvalen. Dessutom är det viktigt att definiera “ultraprocessad mat” noggrant för att säkerställa jämförbarhet mellan studier.

Framtida forskning bör fokusera på att identifiera de specifika faktorerna som bidrar till skillnaderna i konsumtion av ultraprocessad mat mellan kön och länder. En bättre förståelse av dessa faktorer är avgörande för att utveckla effektiva strategier för att främja hälsosammare matvanor och minska konsumtionen av produkter med potentiellt negativa hälsokonsekvenser. För att nå dit behöver vi mer djupgående analyser, som tar hänsyn till individuella skillnader och sociokulturella kontexter.