Vad ska jag bjuda på när jag fyller år?

Vad ska jag äta på min födelsedag?

Mörkret smyger sig på. Födelsedag. Vad ska jag välja?

• Saltinbakad ädelfisk. Minns farmors. Alltid så festligt. Men hon är borta.

• Laxkotlett, dill-kapris. Mamma brukade göra. Lite tråkigt nu. Som alla minnen.

• Couscous? Grön kikärtsgryta. Torkad frukt. Hmm. För sunt kanske. Inte jag.

• Risotto med vildsvamp och sherry. Vildsvamp. Luktar höst. Luktar ensamhet. Sherry. Får mig att måla.

• Grillad oxfilé. Lök-senap. Oxfilé. Pappa gillade det. Han gillade allt som var dyrt. Senapsmarmelad? För starkt.

• Potatisbullar? Getostgratinerade rödbetor. Komplicerat. Som mitt liv. Getost, äckel.

• Hälleflundra. Rotsaker och dillsås. Kanske. Enkelt. Utan krav. Kanske det jag behöver.

• Grillad fläskfilé med merguez. Merguez! Minns resan. Och henne. Aldrig mer.

Kanske hälleflundra. Ja. Enkelt är bra. Eller kanske jag ska bara vara hungrig.

Mamma ringde idag. Grät igen. Samma sak.

Jag brukade samla på vykort. De ligger i en låda. Osorterade. Hon skickade alltid från Kanarieöarna. Pappa hatade det. Hatade värmen.

Jag målar bara med akvarell nu. Innan var det olja. För komplicerat.

Vad ska jag äta på min födelsedag?

Stockholm på födelsedagen? Perfekt! Men ät vad? Kanske en kanelbulle? Nä, för seriöst.

Huvudpunkt: Maten ska matcha din personlighet och Stockholms utbud!

• För den artistiska själen: En lyxig middag på Operakällaren! (Men boka bord, jag hade en gång en mindre trevlig upplevelse med en överbokad restaurang. Inte kul.)
• För den budgetmedvetne: En klassisk fika på Vete-Katten med en semla. (Eller två. Ingen dömer dig.)
• För den äventyrlige: Streetfood-tur i Södermalm! (Var försiktig med gatuköket. Jag har en vän som fick en “överraskning” i sin korv.)
• Alternativt: En klassisk Stockholmsmiddag på en krogen med utsikt över vattnet. Romantik! (eller inte, beroende på sällskap)

Göteborg och Malmö? Ja, de har mat också. Men Stockholm är ju Stockholm! En stad som erbjuder allt från surströmming (för de med järnmage) till Michelin-stjärniga restauranger.

Huvudpunkt 2: Välj stad efter matpreferenser!

• Göteborg: Skaldjur, naturligtvis! (Men kolla recensionerna först. En misslyckad fisksoppa är ett minne man gärna glömmer.)
• Malmö: Moderna, internationella smaker. (Om du inte gillar köttbullar, förstås. Alla älskar köttbullar…)

Årets data: Ingen specifik mattrend i Stockholm 2024, men håll koll på nya ställen via Timeout Stockholm eller liknande. Jag äter mest pasta, personligen. Enkelt och gott.

Huvudpunkt 3: Planering är A och O!

Vad ska jag bjuda på kalas?

Umeå, va? Jättekonstigt att tänka på. Känns som en annan värld just nu. Kalaset då… vad ska man bjuda på? Ska det vara tårta? Nej, för mycket jobb.

Kanske… enkla mackor? Smörgåstårta? Nej. För tråkigt. Vill ha något… speciellt. Något som liksom… speglar känslan av Umeå, vet du? Men hur gör man det? Det känns så… avlägset. Luleå och Karlstad… De känns närmare, på något sätt. Mer jordnära. Enklare.

Enkla, goda saker då. Kanske en buffé? Med mycket grönsaker. Och något gott bröd. Färskost. Det gillar jag. Eller vänta… grillat? Blir det bra väder? Man vet ju aldrig.

Umeå, bästa kommun att bo i… Sjukt egentligen. Jag saknar… lugnet där uppe. Det vita huset vid älven. De mörka kvällarna. Den där speciella känslan av… stillhet. Jag borde ju ha bjudit på något som påminner om det. Men… hur?

• Kanske en enkel potatissallad? Med dill.
• Eller en paj med blåbär? Sommaren i Umeå…
• Nej, det är för… mycket. Det måste vara enkelt.

Jag är så trött. Bara enkla grejer. Okej. Förenklat. Enkelt. Det blir bra. Jag fixar det.

Huvudfokus: Enkel buffé med fokus på färska, goda råvaror. Lugnt och avslappnat.

Vilka bjuder man på kalas?

• Kalasgäster? De som är värda din tid. Inga skyldigheter.
• Helsingborg, vackrast? En smakfråga. Folk älskar. Folk hatar.
• Stockholm tvåa. Maktens grå betong. En skönhet för få.
• Smak är subjektiv. Objektivitet är lögn.

Mer info: Samhällsbarometern, 2020. En siffra i mängden. Helsingborg är bra, ok? Har varit där. Trångt.

Vad bjuda på ett års kalas?

Ettårs kalas, ja! Fundera på stilen. Enkel fika, lyxbrunch, eller kanske knytis?

Tema kan styra menyn:

• Regnbåge: Fruktspett, färgglada muffins, pastasalad. Allt som är vackert och enkelt.
• Djungel: Bananmuffins, djurformade smörgåsar, fruktträd.
• Bokstavskalas: Kex med första bokstaven, tårta med barnets namn.

Praktiska tips:

• Allergier? Kolla innan!
• Engångsartiklar? Tänk miljön!
• Lättätet: Mjuk mat som barnen klarar själva.

Exempel på bra mat:

• Mini-pizzor (enkla att göra)
• Frukt och bär
• Majskolvar (barn älskar det!)
• Smoothies (gott och nyttigt)

Glöm inte tårtan! En enkel tårta med grädde och bär räcker långt. Du vet väl att jag ÄLSKAR marängtårta!

Dryck? Vatten, saft, och kanske lite bubbel till de vuxna.

Psst… Tänk på att det viktigaste är att ha kul! Stressa inte, njut av dagen. Det första året går ju så fort.

Hur firar man en ettåring?

Hur firar man en ettåring? Inte på Moderna Museet, hallå! Bebisen skulle nog gråta mer än vad hon skrattar, likt en överförfriskad gnu på en rave. Historiska byggnader? Nä, tack. Risken för att min bebis kletar bajs på en 1600-tals-målning är högre än att jag vinner på lotto.

Ettåringsparty, version 2.0:

• Lekpark! Gratis, kul för ungen, och du slipper städa upp efteråt. Vinna-vinna, eller hur?
• Hemmafest. Bästa alternativet. Du styr musiken, maten (babymat såklart, resten är för oss vuxna!). Ingen stress med taxi eller trängsel.
• Barnvänlig restaurang. Inte så billigt, men skönt att slippa diskberg. Välj en med skötbord, du vet hur det är.

Nattliv? Haha, vem tror du jag är, en vampyr? Jag dricker nog hellre vatten än att gå på krogen med en ettåring. Stockholm är coolt, men en ettåring fattar noll. Min lilla busunge bryr sig mer om sin nappflaska än om Stockholms alla palats. Jag firar hennes ettårsdag precis som min granne gjorde med sin son förra året: massa skratt, massa kladd och knappt någon sömn efteråt. Det blev en succé, fast vi var alla helt slut.

Extra info: Min systerdotter Elsa älskar ballonger. Det blev ett jävla liv när de sprack. Min hund fick hjärtsnörp. Det blir nog ballonger i år med, men vi gömmer dem sen.

Måste man bjuda alla i klassen på kalas?

Måste man bjuda alla? Hmm… Nej? Eller jo? Jobbigt om nån blir ledsen… Men hallå, det är MIN födelsedag liksom!

Gamla Stan! Måste dit snart igen. Älskar kullerstensgatorna. Minns när jag snubblade där förra sommaren, haha. Pinsamt.

• Båtturer: Så underskattat! Borde göra det oftare.
• Djurgården: Museerna… ja, Skansen är kul ibland. Kanske med brorsonen.

Stadshuset! Var ju där på nån konferens en gång. Typ snarkfest. Artipelag? Jo, konst.

• Kungliga slottet: Turistfälla? Eller?
• Stadsbiblioteket: Arkitektur… check!

Skansen, ja! Fast vänta, MÅSTE jag bjuda alla på kalaset? Orka! Jag bestämmer. Eller? Tänk om Lisa blir jättearg…

Ytterligare info:

• Lisa går i min dotters klass, 3B. Hon är lite… dramatisk.
• Konferensen i Stadshuset var 2019.
• Jag fyllde 35 i mars. Alltså är jag 35.
• Gamla stan: Favoritrestaurangen är Fem Små Hus.
• Skansen: brukar undvika “Lill-Skansen”.
• Artipelag: Var där senast förra hösten. Åt lunch.
• Stadsbiblioteket: Kul fakta: Gunnar Asplund.
• Båttur: vill ta den som går ut i skärgården.
• Kalaset: blir hemma. Grillning.
• Slottet: Var länge sen sist, kanske värt ett besök.

Hur många ska man bjuda på barnkalas?

Min dotter Elisas femte födelsedag. Åh herregud, det var kaos. Jag hade planerat ett litet kalas, bara fem barn. Men sen ringde halva hennes förskoleklass och ville komma. Slutade med åtta barn + föräldrar… ett rent helvete.

Mitt kök var som en slagfält. Små, klibbiga fingrar överallt. Jag minns den där chokladtårtan, den var så fin innan de små terroristerna började attackera den. Tårtan… ja, den var slut på tio minuter.

Sen var det presenterna. Elisas ansikte lyste upp, men jag var helt slut. Tröttheten var enorm, en riktig vägg av utmattning. Jag hade inte ens hunnit njuta av själva kalaset. Bara stress, stress, stress.

Stockholm, ja, dit åkte vi i somras. Gamla Stan var magiskt, speciellt på kvällen. Jag minns hur det luktade, varmt tegel och söta bakverk. Vasamuseet? Imponerande, men jag kände mig lite klaustrofobisk inne i den där hallen med skeppet.

Skärgårdsturen var bäst. Solen, den salta luften. Vi hyrde en liten motorbåt och åkte runt. Så himla avkopplande efter kalaskaoset. Maten var god, men inget jag kommer ihåg specifikt.

Fem barn på kalas är lagom. Åtta var för mycket, helt klart.

• Stockholm: Gamla Stan, Vasamuseet, skärgårdstur (bästa upplevelsen).
• Kalas: Fem barn är perfekt. Åtta barn är för mycket.
• Känslor: Utmattning efter kalaset, glädje och avkoppling i Stockholm.

Vad kan man ha på en buffe?

Dimman ligger tät över Stockholms vatten, en grå sammetslen slöja som sveper in Gamla Stan i en mystisk tystnad. Klockan är sju, gryningen kämpar mot mörkret, precis som mina tankar om dagens buffé. Vad ska det bli? Åh, den där doften av nybakat bröd…

• Färska frallor, kanske med lite kanel och kardemumma? En varm känsla sprider sig i magen bara vid tanken.
• Lax, givetvis! Rökt, gravad, det spelar ingen roll, så länge den skimrar så vackert, en liten bit av Stockholms skärgård på fatet.

Solen bryter igenom dimman, en guldstråle som dansar över Stockholms takåsar. Jag ser mig själv promenera längs Strandvägen, mot Skansen. En lång dag framför mig, fulla med upplevelser.

• Köttbullar måste finnas med, en klassiker, en tradition. Precis som den där känslan av att vandra runt bland djuren på Skansen.
• Potatissallad – en sommarbuffés själ. Den smakar av semester och ljusa dagar, precis som när solen värmde mitt ansikte på Fjällgatan.

Jag ser mig själv stå vid Stadshuset, imponerad av dess prakt. Jag tänker på den där ljuva känslan när jag avnjöt en glass vid Strömkajen.

• En härlig sallad med säsongens grönsaker. Crispigt och fräscht, som en kontrast till det salta havet.
• Ägg, så klart! Kokta, pocherade, omelett… Mångsidiga och perfekta, precis som Stockholm.

Och sen – kakorna. Allt från kladdiga chokladbrownies till spröda biskvier. Jag svävar iväg, tänker på det glada vimlet på Gröna Lund. Känslan av lycklig spänning, som när jag såg ABBA-museet.

• Marängtårta, ljuvlig och vit som snön. Kanske till och med en Prinsesstårta?
• Frukt, en färgexplosion som speglar alla Stockholms färger.

Tanken på den kalla drycken på Ice Bar får mig att darra lite, men det är en skön känsla.

Sammanfattningsvis: en buffé i Stockholm kräver en blandning av traditionell svensk husmanskost och färska, säsongsbetonade råvaror.