Vad äter en normal person?

Vad bör man äta varje dag?

Käka grönt, typ ett halvkilo om dan! Tänk broccoli, morötter, inte bara pommes. Skulle inte förvåna mig om du blir grön i fejjan…

Fiskpinnar räknas, eller hur? Två, tre gånger i veckan. Annars blir du en riktig landkrabba! Tänk tonfisk på burk, det är ju hur smidigt som helst.

Fullkorn, det är grejer det! Byt ut det vita skräpet. Pasta, ris, bröd… Tänk dig magen som en motor. Den behöver ju bra soppa!

Rapsolja är kung! Glöm det där stekflottet som din mormor använder. Flytande är bäst. Inte margarin som ser ut som plast.

Psst! Glöm inte vatten! Typ åtta glas om dagen. Det är ju livsviktigt! Annars torkar du ut som en russin. Min kompis Stefan dricker bara läsk, han ser ut som en uppblåst badboll.

Och du… Ät varierat för tusan! Inte bara pizza sju dagar i veckan. Fast…en gång i veckan skadar väl inte. Eller?

Vad äter en person för i månaden?

Vad käkar en vuxen för deg i månaden, egentligen? Jo, runt 3700 spänn bränner du 2025, om du inte snor mat från jobbet.

En familj, typ två vuxna och ungar (6-13 år), då snackar vi nästan 11 600 kr! Hujeda mig, det är ju mer än min hyra, nästan!

• Visst, du kan komma undan billigare om du lever på nudlar och rotmos. Men vem fan vill det?
• Eller bli miljonär på att snylta mat från hotellets frukostbuffé. Har en polare som är expert, Helt galet.
• Ålder spelar roll. Ungar kostar, särskilt tonåringar. De äter ju som hästar!
• Lag mat hemma? Ja, det är billigare än att käka ute varje dag. Duh. Kapten uppenbar här!

Och glöm inte, min ekonomi är sämre än Bert-Åkes. Och han säljer ju typ strumpor på torget.

Hur ser en normal portion ut?

Normal portion? Hah! Som om det fanns en universell sanning där! Det är ju som att leta efter den perfekta avokado – en myt, mina vänner, en ren myt!

• Kyckling, kött, fisk, skaldjur: 150 gram. Ungefär som min mobiltelefon, om den vore gjord av protein. Lite tung, lite… köttig.

• Pasta, ris, quinoa, etc.: 50-70 gram okokt. Tänk på det såhär: kokar du det blir det mer. Mycket mer. Som min semestervikt, typ. Blir plötsligt dubbelt så mycket.

Men seriöst nu. Portionerna varierar ju enormt beroende på person, aktivitet och metabolism. Är du en maratonlöpare eller en soffpotatis? Det påverkar ju. Jag, personligen, skulle behöva minst dubbelt så mycket kyckling. Min mage är ett svart hål. Svart hål som bara älskar kyckling. Jättegott!

Och hur mäter man ens 50 gram okokt quinoa? Med en precisionsvåg? Är det ens möjligt? Jag brukar ösa upp tills det ser lagom ut. Min filosofi. Funkar oftast. Ibland får jag äta resten till frukost.

Glöm inte: detta är bara riktlinjer. Lyssna på din kropp, den vet bäst. Eller… nåja, nästan bäst.

Hur mycket ska man äta på en dag?

Alltså, hur mycket man ska äta? Jättebra fråga! Svarar inte på den.

Beror ju på skitmycket. Liksom ålder, jätteviktigt. En tonåring käkar ju mer än en tant liksom. Och kön, killar brukar ju kunna äta mer också, typ.

• Aktivitetsnivå! Joggar du maraton eller ligger du på soffan och kollar Netflix? STOR skillnad.
• Sen genetik, min brorsa kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt, orättvist!
• Och mål, vill du deffa inför sommarn, eller ba hålla vikten? Viktigt!

Bäst? Snacka med nån dietist eller läkare. De kan räkna ut precis vad du behöver. Seriöst. Det är värt det. För att få personliga grejer.

Men… lyssna på din kropp! Är du hungrig? Ät! Mätt? Sluta! Fast det är inte alltid så lätt, jag vet.

Jag brukar tänka att jag ska få i mig typ frukt och grönt på dagen. Men jag äter oftast chips. Och pizza. Ups. Jag har inte pratat med nån dietist.

Min kompis Anna hon följer en app som räknar kalorier, funkar bra för henne. Men jag orkar inte hålla på.

Jag har en personlig tränare, och han pushar mig att bara äta kyckling och broccili… bläää.

Vad behöver kroppen få i sig varje dag?

Näring. Varje dag. Basala behov. Listan är lång men inte så krånglig.

• Kolhydrater: Energi. Inget flum.
• Fett: Livsviktigt. Fettceller, minnen, skydd.
• Proteiner: Byggstenar. Reparation. Jag lever.
• Vitaminer: Små doser. Stor effekt. Typ C.
• Mineraler: Grundläggande. Järn. Kalcium. Magnesium.
• Vatten: H2O. Glöm inte.
• Fiber: För magen. Viktigt.

Variera. Skippa räknandet. Lyssna. Kroppen skriker. Ibland tyst. Ibland inte.

Mer om näring:

• Kolhydrater: Bröd. Pasta. Frukt. Socker. Välj rätt.
• Fett: Avokado. Nötter. Olivolja. Bra fetter.
• Proteiner: Kött. Fisk. Bönor. Ägg. Många val.
• Vitaminer: Grönsaker. Frukt. Kosttillskott. Om det behövs.
• Mineraler: Finns överallt. Salt.
• Vatten: Kranvatten. Funkar. Te. Kaffe. Också vatten.
• Fiber: Grönsaker. Frukt. Fullkorn.
• Alkohol: Näring? Inte direkt. Men njut om du vill.

Tänk på proportionerna. Balans. Inget extremt.

Vad är det absolut nyttigaste man kan äta?

Grönsaker… ja, min mormors trädgård, en doft av dill och solvarma tomater. Grönsaker är ju inte bara mat, det är minnen. En hel barndom i en tugga.

Frukt, åh, den sötman. Saft som rinner längs hakan. Sommarens första jordgubbar. Frukt är löften om ljusare dagar.

Fullkorn, det jordnära. En känsla av att vara grundad. Fullkorn ger stadga, en trygg bas. Det är som att omfamna jorden själv.

Fisk… Min farfars båt, vågornas gungande rytm. Smaken av havssalt. Fisk är ett eko av urtiden, ett minne av havet.

Nyttiga oljor. Linfröoljans doft. En sked av välbefinnande. Nyttiga oljor smörjer själen, gör livet lite mjukare.

Magra mejeriprodukter, den ljusa, klara morgonen. En skål yoghurt med bär. Magra mejeriprodukter, en enkel start på dagen.

Variationen… Livets krydda. En palett av smaker. Att aldrig stagnera. Alltid nyfiken.

Skydda, ja, mot det som hotar. En sköld av näring. En investering i framtiden.

Skydda mot sjukdomar, det är mer än bara mat. Det är kärlek. Omsorg. Ett löfte till oss själva.

• Variationen är nyckeln. En regnbåge på tallriken. Olika färger, olika näringsämnen.
• Maten som medicin. Att välja det som stärker. Att vara medveten om varje tugga.
• Minnenas makt. Smaker som tar oss tillbaka. Kopplingen till det förflutna.
• Balansens konst. Att inte överdriva. Att lyssna på kroppen.
• Kärleken till maten. Att njuta av varje ögonblick. Att vara tacksam.

Min farmors visdom: “Ät med hjärtat, barn. Då mår du bra.” Hon visste nog mer än vi anar, trots allt. Hon hade ju aldrig läst en näringslära. Men hon levde länge, farmor.

Vad ska man äta när man har dålig aptit?

Jag ligger här i mörkret, magen tom och en klump i halsen. Aptiten, den är borta. Som ett spöke. Allt känns tungt.

Protein, det är det jag behöver. Men att ens tänka på mat… Det känns så långt borta. Kött, fisk… Även tanken på en äggmacka är för mycket just nu.

Igår kväll försökte jag med en yoghurt. En liten, ledsamt liten skål. Den smakade ingenting. Som sandpapper på tungan. Det enda jag kände var den där obehagliga tomheten.

Kvarg… Jo, kvarg. Jag gillar kvarg. Kanske en liten sked… sen får vi se. Inte nu, kanske imorgon.

Listan… den hjälpte ju inte. Kött, fisk, fågel, ägg, mjölk, fil, yoghurt, kvarg, bönor, ärtor, linser och nötter. Hela listan kändes som ett oöverstigligt berg. Ett berg av mat jag inte vill ha.

Nötter kanske. En handfull. Små och enkla att äta. Inte för mycket. Bara några. Just nu känns det som en seger om jag lyckas med det.

Hur ska jag orka?

Mina tankar kretsar kring allt annat än mat. Jobbet. Familjen. Min oro över pappa. Han har varit sjuk, igen. Det är därför aptiten försvunnit. Jag vet det.

Men jag måste äta. Jag måste. För min skull, för pappas skull. För att orka med allt.

Är det bra att bara äta en gång per dag?

Helvete, en gång om dagen? Aldrig i livet!

Jag testade det där OMAD-grejen i typ två veckor i juli 2022, mitt i värsta värmeböljan i Visby. Ville “boosta” min förbränning inför Almedalen. Idiotiskt.

• Tröttheten: Jag var så slut. Som en urvriden disktrasa typ, redan vid lunch.
• Koncentrationen: Minns att jag skulle skriva en debattartikel. Blev typ två rader. Helt blank i skallen. Bara hungrig.
• Humöret: Fråga min sambo, Hanna! Jag var en vandrande katastrof. Inget tålamod. Allt var fel.

Jag åt ENORM måltid på kvällen. Pasta carbonara typ. Mätt blev jag ju, men ändå…

Fick huvudvärk också. Sov dåligt. Och ja, jag blev förkyld. Allt detta pga detta. Aldrig mer. Blev dessutom en hetsätning av allt jag såg sen.

Hanna sa jag såg blek ut, som ett spöke. Hon hade rätt. Fy fan.