Hur vet man när färsk pasta är klar?

Hur vet man när färsk pasta är klar? Åh, den där frågan, den gnager ju! Jag minns en gång, när jag gjorde pasta med min mormor – hon, med sina 80 år och fingrar som berättade tusen historier – hon viskade bara: “Känn efter, min älskling.” Och det är precis det det handlar om.

Det är en konst, eller hur? Inte som att koka vatten till kaffe. Att få den där perfekta al dente-känslan, det är ju nåt speciellt. Inte en kletig, tråkig gegga, nej! Men inte heller en rå, seg pinne som knasar mellan tänderna. Usch, jag får rysningar bara av tanken. Kommer ni ihåg den där gången jag råkade koka pastan för länge? Total katastrof! Det blev en klimpig, smaklös soppa… aldrig mer!

Jag brukar känna på pastan, liksom… Ja, jag stoppar in en liten bit mellan läpparna. (Man får väl erkänna att det är lite barnsligt, men det funkar!). Den ska vara mjuk, absolut, men… med lite, ja, vad ska man säga… tuggmotstånd? En liten spänst kvar. Som en perfekt kärlekshistoria, vet ni? Inte för slapp, inte för spänd.

Någon sa till mig en gång att man ska kolla koktiden på förpackningen, men med färsk pasta… nä, det är lurigt. Jag tror det varierar så himla mycket. Beror väl på hur tjock pastan är, hur mycket vatten man har, ja, allt möjligt! Så jag litar mest på min intuition, och på min tunga, förstås. För när det är perfekt, när den där lilla biten pasta smälter som en dröm på tungan, då… ja, då är magin på riktigt! Smaken exploderar, och det känns som om hela världen är i balans, i alla fall för ett litet ögonblick.