Vem betalar teckenspråkstolk?

Vem betalar teckenspråkstolk: Bidrag upp till 120 000 kr

Att ordna stöd i arbetslivet innebär ekonomiska funderingar kring vem betalar teckenspråkstolk för anställda. Arbetsgivare undviker oväntade utgifter genom att söka statlig finansiering för tillgänglighet under arbetsdagen. Att förstå ansökningskraven skyddar verksamheten mot ekonomiska risker och säkrar en fungerande arbetsmiljö för alla.

Vem betalar för teckenspråkstolk egentligen?

Frågan om vem som står för kostnaden när en person behöver teckenspråkstolk har flera olika svar beroende på situationen, men den bärande principen i Sverige är att det nästan alltid är kostnadsfritt för den enskilde individen. Ansvaret är istället uppdelat mellan regionerna, statliga myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare utifrån var och när tolkningen behövs. Det kan dock uppstå otydlighet kring gränsdragningarna vilket gör det viktigt att förstå regelverket.

Många tror felaktigt att det alltid är den enskilde eller arbetsgivaren som får ta hela den ekonomiska smällen. Så är det inte. I själva verket är systemet uppbyggt för att garantera tillgänglighet utan att ruinera enskilda verksamheter, även om vägen genom byråkratin ibland kan kännas ganska snårig.

Regionens ansvar för vardagstolkning

När du behöver tolk i ditt dagliga liv utanför arbete och reguljär utbildning är det din hemregion som bär hela betalningsansvaret. Detta kallas för vardagstolkning regionen och omfattar allt från läkarbesök och föräldramöten till privata fritidsaktiviteter, bröllop eller när du ska handla i affären. För den enskilde individen är denna tjänst helt gratis.

Detta fungerar oftast smidigt. Men det finns en hake. Regionernas tolktjänster har begränsade resurser, vilket innebär att du måste boka i god tid för att vara säker på att få en tolk tilldelad.

Tolk i arbetslivet och Arbetsförmedlingens tolkbidrag

När det gäller arbetslivet blir ansvarsfördelningen lite mer komplex och det är här de flesta missförstånden brukar uppstå. Grundregeln enligt arbetsmiljölagen är att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och att kommunikationen fungerar på arbetsplatsen, men staten går in med omfattande ekonomiskt stöd för att underlätta anställning av personer med hörselnedsättning eller dövhet.

Genom Arbetsförmedlingen kan en arbetsgivare ansöka om bidrag till tolk arbetsförmedlingen för litteratur och tolk. Detta bidrag kan ge upp till 120 000 kronor per kalenderår och anställd för att täcka kostnader för teckenspråkstolkning vid ordinarie arbete eller personalutbildning. För att beviljas detta stöd krävs det bland annat att arbetsgivaren genomgår en kontroll och att arbetsgivaren inte har skatteskulder eller andra skulder hos Kronofogden som överstiger 10 000 kronor. ^[2]

Sällan har jag skådat ett så generöst men samtidigt underutnyttjat stöd. Många chefer drar sig för att anställa en döv person eftersom de tror att kostnad teckenspråkstolk ska belasta företagets egna budget, trots att det statliga bidraget täcker det mesta av behovet under normala omständigheter.

Myndigheter och utbildningsanordnares särskilda skyldigheter

Statliga och kommunala myndigheter har ett direkt lagstadgat ansvar att betala för tolkning när en medborgare har ett ärende hos dem. Om du ska på ett möte med Försäkringskassan, Skatteverket eller socialtjänsten är det den specifika myndigheten som måste beställa och betala för tolken. Det ingår i deras allmänna serviceskyldighet.

Inom utbildningssektorn gäller liknande regler. Universitet, högskolor och kommunala vuxenutbildningar har ett eget budgetansvar för att tillhandahålla och finansiera teckenspråkstolkning under lektioner, seminarier och examinationer. Det innebär att skolan inte kan kräva att du använder regionens vardagstolkning för dina studier.

Ansvarsfördelning för tolkkostnader i olika scenarier

Regionen (Vardagstolkning)

• Helt kostnadsfritt i samtliga regioner
• Ett besök hos tandläkaren, en middag med släkten eller en facklig aktivitet på fritiden
• Privatliv, fritid, hälso- och sjukvård samt akuta situationer

Arbetsförmedlingen (Tolkbidrag)

• Helt kostnadsfritt för den anställde
• Ersättning utgår med maximalt 120 000 kronor per kalenderår och person ^[3]
• Arbetslivet, introduktion på ny arbetsplats samt internutbildningar

Myndigheter och Skolor

• Ingen kostnad överhuvudtaget för studenten eller besökaren
• Tas direkt från myndighetens eller lärosätets eget anslag för tillgänglighet
• Myndighetskontakter, högskolestudier och reguljär utbildning

Johans resa mot en fungerande arbetsplats i Stockholm

Johan, en trettiofemårig systemutvecklare i Stockholm, erbjöds en efterlängtad tjänst på ett privat IT-bolag men kände en enorm oro för att hans dövhet och behov av teckenspråkstolk skulle belasta företagets ekonomi och leda till uppsägning under provanställningen.

Företagets första ansats var att försöka använda regionens vardagstolkning för de dagliga morgonmötena, vilket snabbt misslyckades eftersom regionen nekade uppdragen med hänvisning till att det rörde sig om ordinarie arbete på ett privat företag.

Vändpunkten kom när Johan och hans chef insåg att de behövde ansöka om det statliga tolkbidraget. Processen var ganska byråkratisk och krävde noggranna specifikationer, men efter två veckors handläggning beviljades stödet.

Genom bidraget kunde företaget boka externa tolkar för alla viktiga strategimöten inom ramen för det årliga taket, vilket resulterade i att Johans introduktion fungerade perfekt och han blev en fullvärdig teammedlem utan några dolda kostnader för bolaget.