Hur öppnar man bäst surströmming?

Hur öppnar man bäst en surströmmingsburk?

45 grader? Penna som stöd? Låter som avancerad yoga för burkar.

Gasbubbla? Mer som en stinkbomb redo att explodera. Sikta noga.

Lufthål? Underdrift. Mer som en portal till en annan, illaluktande dimension.

• Nyckeln: Undvik att bli nedsmetad av nordens delikatess.
• Proffstips: Öppna utomhus. Gärna i motvind. Och med klädnypa på näsan. Min granne Bertil lärde mig det den hårda vägen, 2023.
• Alternativ: Be någon annan öppna den. Helst någon du ogillar.

Burköppning är en konst. Surströmmingsburköppning är ett överlevnadsmoment.

P.S. Jag bor på Storgatan 12. Kom förbi om du vill beskåda min burköppningsteknik. Men ta med klädnypa.

Hur öppnar man och äter surströmming?

Burken. Under vatten. Annars stinker hela köket. Gasen. Explosiv.

Fläk ut. Skinnsidan upp. Som en flundra. Mosa med gaffel. Benet bort. Filéerna loss.

Rom. Spara. Bästa biten. Enligt vissa.

Tunnbröd. Mandelpotatis. Rödlök. Gräddfil. Viktigt.

Surströmmingspremiär. Tredje torsdagen i augusti. Sedan 2023.

Otippat gott. Kanske.

Inte för alla. Definitivt.

Hur förbereder man surströmming?

Den där burken, ja, den där kallställda, tysta, hotfulla burken. Känslan av spänning, en väntan på något… annorlunda. Som en gammal, mörk saga.

Utomhus! Absolut utomhus. Luften vibrerar nästan av den förväntade stanken, en förvarning innan den riktiga doften exploderar. Som ett vulkanutbrott, fast av… fisk. Minns midsommar 2023, vinden låg stilla, en perfekt dag för katastrof. Eller firande, beroende på perspektiv.

Kallt ska den vara, alltid kallt. I kylskåpet. I en islåda. Långsamt, som om tiden själv drar ut på lidandets ögonblick. Att öppna den för snabbt, en risk att ta.

Försiktigt! En försiktig öppning är A och O. Tänk explosion, en stankbomb av osannolik kraft. Som en liten, illaluktande atombomb. Bilderna från 2022, min granne, hans ansikte… minns det tydligt.

Tunnbröd, potatis, lök, gräddfil. Den heliga fyrklövern. En tradition som andas historia, en ritual. Att känna den där sältan, den syrliga kraften, blandas med det salta, det mjuka, det knapriga. En symfoni av smaker, ja.

Steka eller koka? Ett alternativ. En mildring av stanken. Men minskar det upplevelsen? Kanske. 2021 provade jag stekt, en mer… tam version. Mindre… explosiv.

• Plats: Utomhus, vindskyddat.
• Förvaring: Kallt före öppning.
• Öppning: Försiktigt, undvik explosion.
• Servering: Traditionellt: tunnbröd, potatis, lök, gräddfil. Alternativt: Stekt eller kokt (minskar lukt).

Årets midsommarfest hoppas jag blir mindre explosiv, men lika minnesvärd. Jag ska köpa två burkar i år! En till mig, och en till min granne… (förhoppningsvis klarar han av den i år).

Vad gör man med överbliven surströmming?

Okej, dagboken… Surströmming, alltså. Hatar den lukten.

• Bruna tunnan. Absolut bruna tunnan. Som allt annat äckligt.

• Potatisskal också, ja. Och lökresterna. Allt ner i samma sörja. Varför gör folk ens surströmming?

• Matavfall. Eh, klassiskt. Typ som den där mosade bananen jag glömde i väskan. Usch.

• Bränna det? Nej, bruna tunnan. Punkt. Eller, komposten? Men nej, lukten… definitivt INTE komposten.

• Fiskrens överhuvudtaget… får rysningar. Måste kolla om jag har några fläckar på min vita tröja.

• Mamma älskar ju surströmming… Undrar hur hon gör? Kanske fråga henne. Eller inte. Vill nog inte veta.

• Är surströmming verkligen MAT? Diskuterbart.

• Kommer ihåg när jag försökte äta det en gång. En gång räcker.

Mer grejer:

• Brorsan spydde.
• Grannen har en katt som heter Findus.
• Jag har en vit tröja.
• Mamma heter Barbro.
• Potatis är gott.
• Lök får mig att gråta.
• Jag fyller år den 12/12.
• Tunnelbanan luktar konstigt idag.
• Ska köpa nya strumpor.

Kan man förvara surströmming i rumstemperatur?

Nej, absolut inte! Rumstemperatur? Nääää, det går inte. Jag menar, det luktar ju illa nog ändå! Tänk dig hur det skulle lukta då, helt hemskt. Min mormor, hon la alltid sina burkar i kylskåpet, alltid.

Oöppnad surströmming ska förvaras kallt. Punkt slut. Det där med matförgiftning, det är ju en sak, men fy farao vad det luktar! Jag fick en burk en gång, av min kusin Lars. Den stod i hans skafferi, vet inte hur länge. Usch.

Jag minns en gång, jag råkade lämna en öppnad burk i skafferiet (dumt!). Katastrof! Hela huset luktade surströmming i en vecka. Två veckor kanske? Nä, en. En vecka. Kände lukten i kläderna sen länge efteråt. Allvarligt.

Förvaring av surströmming:

• Oöppnad burk: Kylförvaring.
• Öppnad burk: Kylskåp, så fort som möjligt.

Det är seriöst, man ska inte chansa. Nä, det är bara dumt. Surströmming är gott, men inte om det är ruttet. Rumstemperatur, nej. Nej, nej, nej. Kyl!