Hur mycket äter en person på ett år?

Hur mycket mat slänger en person per år i Sverige

Att minska det egna hushållsavfallet bidrar till både lägre kostnader och bättre miljö. Att förstå hur mycket mat slänger en person per år gör det enklare att förändra sina vanor. Lär dig mer om den totala mängden svinn för att undvika onödiga utgifter.

Hur mycket mat slänger svenskar egentligen under ett år?

Frågan om hur mycket en person slänger i matväg under ett år engagerar många som vill leva mer hållbart och spara pengar. Det är lätt att underskatta hur mycket livsmedel som faktiskt hamnar i soporna eller vasken. Svaret är att den totala mängden matsvinn per person och år sverige är cirka 33 kg per person och år.

Klimatpåverkan från matsvinn är betydande, och att minska det är en av de enklaste sakerna du kan göra för miljön. Men för att ändra vanor måste man först förstå vart maten tar vägen och vad det är som faktiskt slängs.

Skillnaden mellan fast matsvinn och det som hälls i vasken

När vi pratar om matsvinn tänker de flesta på matrester i soptunnan. Enligt statistik slänger svenska hushåll ungefär 15 kg ätbar mat per person och år i soporna, och här dominerar frukt, grönsaker, bröd och gamla matrester.

Men det flytande svinnet är minst lika stort. Utöver det fasta svinnet hälls det ut cirka 18 kg mat och dryck i vasken varje år. Det handlar ofta om sådant som rinner ner av misstag eller glöms bort, till exempel kaffe, te och mejeriprodukter som surrat i kylen.

Ärligt talat, när jag först läste den här siffran blev jag lite överraskad eftersom jag inte trodde att mängden mat som slängs i vasken statistik vägde så mycket. Vi brukar bara lägga märke till en groddad potatis eller en torr brödbit, snarare än att tänka på den halva kaffekoppen eller den utgångna drickyoghurten som hälls rakt ner i avloppet.

Vilka livsmedel slängs mest i svenska hushåll?

Mat som slängs i onödan kan delas in i några huvudkategorier där vissa varor är mer utsatta än andra. Färskvaror med kort hållbarhet toppar listan över det som oftast hamnar i soporna.

Frukt, grönsaker och bröd i topp

Frukt och grönsaker är de livsmedel som hur mycket mat slänger svenskar mest av, mycket beroende på att de lätt tappar spänst eller möglar. Bröd kommer på en god andra plats, ofta för att man köper på sig mer än vad hushållet hinner äta upp innan det blir torrt.

Mejeriprodukter och färdiglagade matrester ligger också högt upp på listan. Matrester glöms ofta bort längst bak i kylskåpet tills det är för sent att rädda dem.

Så kan du minska ditt eget matsvinn och spara pengar

Att minska svinnet handlar inte om att leva spartanskt, utan om att planera smartare. Med några enkla vanor kan du snabbt få ner dina 33 kilo till en betydligt lägre siffra.

Följ dessa steg för att minska matsvinn hushåll kilo hemma: Gör en inköpslista: Handla bara det du vet att du kommer att äta upp under veckan. Kolla kylen först: Använd det som har kortast hållbarhet innan du köper nytt. Frys in i tid: Om brödet eller bananerna håller på att bli gamla, frys in dem direkt. Ta hand om vasksvinnet: Häll inte ut mjölk eller grädde som närmar sig bäst före-datumet, utan använd dem i matlagning eller bakning.

Jämförelse av vanliga källor till matsvinn i hushållet

Frukt och grönsaker

• Blir dåliga, skrumpnar eller möglar snabbt i kylskåpet
• Kräver rätt temperatur och förvaring för längst hållbarhet
• Hög - genom att frysa in eller laga mat på mogna varor

Flytande livsmedel och dryck (vasksvinn)

• Glömda mejeriprodukter, kaffe och te som hälls ut
• Hamnar direkt i avloppet istället för i magen
• Medel - kräver bättre koll på kylen och mindre tillagade mängder

Hushållet Svenssons kamp mot de 33 kilona

Familjen Svensson i Uppsala insåg att de slängde stora mängder mat varje månad, från slokande salladshuvuden till halva mjölkpaket som hälldes ut i vasken.

Första veckan de försökte skärpa sig köpte de alldeles för mycket udda ingredienser till nya recept, vilket bara ledde till att ännu mer mat blev gammal i skuffarna.

Efter en månad av misslyckade försök ändrade de strategi och införde en fast 'kylskåpsrensardag' varje torsdag där allt som sjöng på sista versen lagades till en pyttipanna eller soppa.

Efter ett halvår halverade de sitt matsvinn, vilket sparade dem tusenlappar årligen och minskade den dagliga stressen kring vad som skulle ätas till middag.