Hur många kilo kött äter en svensk i snitt per år?

Köttkonsumtion i Sverige: 40,3 kg vs 80 kg

Svenskars hur många kilo kött äter en svensk per år väcker ofta frågor kring både hälsa och miljö. Att förstå skillnaden mellan den faktiska mängden på tallriken och den totala slaktvikten ger en korrekt bild av hur mycket kött som faktiskt konsumeras årligen.

Hur många kilo kött äter en svensk per år egentligen?

Frågan om hur mycket kött vi svenskar sätter i oss väcker ofta starka känslor och debatter, men svaret beror faktiskt helt på hur man räknar. En genomsnittlig svensk äter ungefär 40,3 kilo kött per år enligt livsmedelsverket kött per år, mätt som den faktiska konsumtionen direkt på tallriken. Räknat i total förbrukning inklusive ben, fett, senor och svinn (den så kallade slaktade vikten) landar siffran i stället på omkring 80 kilo per person och år. Skillnaden mellan dessa två måttenheter brukar förvirra många, men den speglar helt enkelt vad som faktiskt hamnar i magen jämfört med vad som köps in från slakteriet.

Skillnaden mellan slaktad vikt och kött på tallriken

När jordbruksverket köttkonsumtion kilo publicerar sin årliga statistik pratar de nästan alltid om slaktad vikt, vilket gör att Sverige ser ut som en nation av enorma köttätare med sina nästan 80 kilo per person. Men om man tittar närmare på Livsmedelsverkets mätningar av vad folk faktiskt äter upp, krymper den mängden till drygt 40 kilo. Var tar resten vägen? Jo, en stor del försvinner i form av oätliga delar som ben och svinn under matlagningen. Lets be honest - ingen gnager i sig allt som väger när köttet lämnar disken i affären.

Så fördelar sig köttet på tallriken under en vecka

Om vi bryter ner den faktiska konsumtionen på tallriken till veckonivå, landar den genomsnittliga svensken på cirka 775 gram kött i veckan.

Det är en ganska intressant siffra när man börjar titta på de olika köttslagen och fördelning köttkonsumtion sverige vecka i våra kylskåp. Rött kött (nöt, gris och lamm): Står för den största delen med ungefär 475 till 521 gram per vecka. Griskött: Ligger i topp som det enskilt populäraste röda köttet med ca 270 gram per vecka. Nötkött: Följer tätt efter med omkring 206 gram per vecka. Lammkött: Står för en mycket liten del, endast cirka 15 gram per vecka.

Chark och fågel tar en stadig plats i matlagningsvardagen

Vid sidan av det rena nöta- och grisköttet har vi korv och fågel som viktiga spelare på den svenska matsedeln. Korv och liknande charkprodukter bidrar med ungefär 150 gram per vecka, medan kyckling och annan fågel ligger på samma nivå med sina 150 gram i veckan. Det här visar att hur mycket kött äter svenskar är ganska varierat, även om det röda köttet fortfarande dominerar totalvolymen.

Hur har den svenska köttkonsumtionen förändrats över tid?

Efter många decennier av stadigt ökande siffror har kurvan för den svenska köttkonsumtion per person sverige stannat av och till och med börjat peka nedåt de senaste åren. Många väljer i dag att dra ner på det rödda köttet av hälsoskäl eller miljömedvetenhet, och vegetariska alternativ har blivit en självklar del av mathandeln. Det här trendskiftet märks tydligt i butikshyllorna där växtbaserat utbud växer, även om den traditionella husmanskosten med kött i någon form fortfarande håller ställningarna i de flesta svenska hem.

Jämförelse av måttenheter för svensk köttkonsumtion

Slaktad vikt (Totalkonsumtion)

• Används för att följa upp totala marknadsvolymer och produktion
• Omkring 80 kilo per år
• Jordbruksverket
• Allt kött som lämnar slakteriet inklusive ben, senor och svinn

Kött på tallriken (Faktisk konsumtion)

• Används för att analysera folkhälsa och näringsintag
• Ungefär 40,3 kilo per år
• Livsmedelsverket
• Det rena köttet som faktiskt tillagas och äts upp av konsumenten

Johans resa mot en mer medveten köttkonsumtion

Johan, en 34-årig trebarnsfar från Uppsala, läste en tidningsartikel om att svenskar äter runt 80 kilo kött om året och blev chockad. Han tyckte att det lät som en enorm mängd som inte stämde in på hans egen familj.

Första försöket att dra ner på köttet gick ganska knackigt. Han bytte ut alla middagar till vegetariskt på en gång, vilket ledde till protester från barnen som saknade sina vanliga korvmiddagar.

Efter några veckors irritation insåg han att drastiska förändringar inte funkade. Han backade och införde i stället två fasta dagar med fisk och fågel samt en helt vegetarisk dag i veckan.

Ett halvår senare märkte familjen knappt skillnaden, men mathandeln visade en tydlig minskning av inköpen av rött kött, vilket gjorde både plånboken och hälsokontrollen lite gladare.