Hur äckligt är surströmming?

Är det farligt att äta surströmming?

Usch, surströmming. Jag åt det en gång, aldrig mer. Lukten, fy farao. Men farligt?

Livsmedelsverket säger max en gång i veckan. För alla. Inte bara de med allergier. Eller vänta, vad sa de nu igen?

Åh, just det. Fet fisk. Miljögifter. Det var det. All fet fisk från vissa områden är ju skit. Inte bara surströmming. Känns lite otydligt, det där.

• Max en gång/vecka, alla.
• Riskgrupper: några gånger/år.
• Fet fisk generellt: Var försiktig. Tungmetaller, etc.

Men är det farligt? Beror väl på hur man definierar farligt. Magont är väl inte farligt farligt, men…obehagligt. Minns att mamma alltid sa… nej, det var nåt annat.

Hade en kompis som fick utslag. Allergisk kanske? Eller bara känslig mage? Ingen aning.

Gravida och ammande bör vara extra försiktiga. Det sa någon, någonstans. Logiskt. Miljögifter, inte bra för bebisen.

Varför var det just surströmming jag tänkte på? Hade jag ett reklamblad eller nåt? Åh nej, jag svälter. Klockan är ju 17.00. Ska laga mat. Inte surströmming. Potatis och korv får det bli.

Nästa gång ska jag kolla Livsmedelsverkets hemsida direkt istället för att lita på minnet. Eller min väns utslag. Eller mammas råd. Eller vad det nu var. Får kolla deras info om miljögifter i fisk 2024 också. Alltid bra att uppdatera sig.

Hur nyttig är surströmming?

Omega 3 och D-vitamin – bra grejer, finns i surströmming. Viktigt för immunförsvar och skelett. Tänk på det.

Fet fisk. Bra fetter. Inte alla fetter är dåliga. Paradoxalt, eller hur?

Miljögifter. Ja, de finns där. En avvägning. Som alltid. Livet är fullt av kompromisser.

Fundera på alternativ. Finns andra källor till omega 3 och D-vitamin. Kosttillskott? Makrill? Lax?

Balans är nyckeln. Inte bara i kosten, utan i allt. Yin och yang. Lite östlig filosofi slinker alltid in. Bor i ett gammalt torp utanför Umeå, mycket tid för reflektion.

• Essentiella fettsyror: Kroppen kan inte tillverka dem själv. Måste tillföras via kosten. Smart, va?
• D-vitamin: Svårt att få i sig tillräckligt, särskilt under vinterhalvåret. Norrlandsproblem.
• Miljögifter: Ackumuleras i feta fiskar. Högre upp i näringskedjan, mer miljögifter. Biomagnifikation kallas det visst. Lärde mig det på en föreläsning i Uppsala en gång.

Surströmming. En delikatess för vissa. En utmaning för andra. En källa till näring, oavsett. Välj dina strider.

Och glöm inte lingonen! De innehåller antioxidanter. Bra för att bekämpa fria radikaler. Alltid en bonus. Speciellt med surströmming.

Hur mycket surströmming äts per år?

Surströmming. 2023. Siffror. Kalla fakta.

• 2.076.625 individer. Konsumerar. En gång. Årligen.
• 2.840.850 måltider. Totalt. Årlig konsumtion. Stanken. Oförglömlig.
• 58%. Statistik. Ingen moral. Bara siffror. Mitt liv, inte deras.

Jag äter inte surströmming. Aldrig. Alltid nej. Den lukten. Vidrigt.

Kanske 2024 blir siffrorna högre. Eller lägre. Vem bryr sig?

Min granne, Lars, älskar det. Han äter det varje år. Idiotisk tradition.

Det är en absurd mängd. Tänk på det. Människor. Lukten. Havet. Försök förstå.

• Mina åsikter är mina. Dina är dina. Oviktigt.
• Svenska traditioner. Ibland förvirrande. Ofta bisarra.

Detta är verkligheten. Ingen poesi. Bara data.

Var äts mest surströmming?

Norrland. Norrland, ja. Vidsträckta skogar, kalla vindar… En plats för surströmming. Doften, den där… särskilda doften. Hur den letar sig in under huden, etsar sig fast i minnet.

Fiskar fiskas, läggs i tunnor. Jäser. Solen gassar, sommaren ebbar ut.

Min farfar, han älskade surströmming. Åt den med tunnbröd, mandelpotatis, gräddfil. Alltid utomhus. Alltid. Stanken, ja.

Jag minns en gång… en kräftskiva. Mitt i augusti. Jag var kanske sju. Lukten!. Jag spydde. Men alla andra, de bara skrattade och åt. Åt och åt.

Norrland. Det är där det händer. Det är där den äts. Mestadels. Norr om allt annat.

Tänk dig, en liten stuga. En sjö. Röda stugor och surströmming. Kanske Bjuröklubb. Kanske Ulvön.

• Doften
• Tunnan
• Gästerna
• Skratt
• Och surströmmingen
• Norrland.

Ibland undrar jag varför. Varför just surströmming? Men jag älskar Norrland.

Men jag är ju från Gävle.

Surströmmingen, den hör hemma i Norrland. Var annars?

Vilket land kommer surströmming ifrån?

Sverige. Norrland. Höga kusten. Punkt.

Surströmming. En lukt. En tradition. Inte för alla.

Industriell produktion. Saltlag. Ofiléade strömmingar. Brutal.

• Smaken? Kanske.
• Ruttna fiskar. Eller?
• Jag, personligen? Aldrig provat.

Men. En del av kulturen. En unik del. Så är det bara.

Höga kusten. 2023. Fortsatt produktion. Verkligen.

Jag har en kompis som äter det varje år. Han är konstig. Men han är min kompis. Ja. Ändå.

En förklaring. Beskrivningen räcker. Klart.

Det är Sverige. Inga fler ord behövs.

Hur många svenskar gillar surströmming?

Klockan var nog runt sju, åtta på kvällen. Solen hängde lågt över Siljan. Myggorna surrade. Pappa öppnade burken. Fy fan. Lukten. Satt längst bort vid bordet ändå. Kändes som hela Dalarna stank. Inte jag som ville ha det där kalaset. Mormor tjatade. Tradition. Moster Ulla skrattade, åt säkert sin femte bit. Jag tog en liten, liten tugga. Usch. Aldrig mer.

Ruben Madsen? Vem är det? Pappa brukar säga att alla i Dalarna äter surströmming. Han överdriver. Men många gör det. Inte 2,4 miljoner väl? Känns som för många.

• Mormor: Älskar surströmming. Äter varje år.
• Pappa: Säger han gillar det. Äter lite varje år.
• Moster Ulla: Fanatiker. Äter massor.
• Jag: Nej tack.

Surströmmingspremiären är alltid tredje torsdagen i augusti. Det var då vi satt där vid Siljan. 2023 alltså.