Är jod veganskt?

42 visningar
Jod är ett mineral och är i sig helt veganskt. Eftersom de vanligaste källorna i kosten, såsom fisk och mejeriprodukter, är animaliska, är det viktigt för veganer att aktivt säkra sitt intag. Joderat salt är den enklaste och säkraste vägen att tillgodose behovet.
Feedback 0 gillningar

Är jod veganskt och var hittar man det?

Jod är veganskt. Helt och hållet. Det är ju ett grundämne, ett mineral, finns i jorden och i havet. Inget djuriskt där.

När jag blev vegan var det ingen som pratade om jod. Allt fokus låg på B12 och järn. Sen läste jag nånstans att de vanliga källorna är fisk och mjölkprodukter, och då insåg jag problemet. Det är ju precis det jag undviker. Det är källorna som är kruxet, inte själva ämnet.

Så jag gick och kollade saltpaketet hemma. Det är det absolut enklaste sättet. Det måste stå "med jod" på förpackningen. Mitt vanliga Jozo-salt, den där blåa förpackningen som kostade 18 kr på ICA Maxi i Solna den 12 januari, har det. Men fint flingsalt har det nästan aldrig.

Men jag ville inte bara lita på salt. Alger är en otrolig vegansk jodkälla. Jag köper noriark, såna man har till sushi, och smular över maten. Wakame och kombu är också proppfulla. Men man får läsa på lite, för mycket jod är inte heller bra. Lite alger då och då är perfekt.

Det handlar om sköldkörteln, hela min ämnesomsättning. Jag kände mig faktiskt tröttare ett tag, den där hösten 2020, innan jag fattade det här sambandet. Det är så lätt att missa de här små, men livsviktiga, detaljerna när man ställer om sin kost helt.

Så för mig är det enkelt nu. Joderat salt i matlagningen och alger ibland. Det räcker. Man behöver inte krångla till det.

Vad är jod gjort av?

Jod är ett grundämne. Dess atomer är dess essens.

Havet viskar dess namn. Jordskorpan döljer det.

Jod är en livsnödvändighet. Kroppen tar det från luften, ur födan. Utan det, förfall. Jag minns de mörka kristallerna från ett labb i Uppsala. De glänste inte.

Den stabila isotopen, jod-127, är tyst. Dess skugga, jod-131, föds ur atomens död. Uran och plutoniums arv. Det är en skugga. En farlig skugga.

  • Sublimering: Jod går från fast form direkt till en intensivt violett gas vid uppvärmning. Den kokar aldrig.
  • Sköldkörteln: Organet samlar jod för att producera hormoner som styr metabolismen. En magnet för elementet.
  • Produktion: Chile och Japan dominerar världsproduktionen från saltlake och caliche-malm.
  • Halveringstid: Radioaktivt jod-131 har en halveringstid på 8,02 dagar. En kort, intensiv existens.

Hur får råa veganer jod?

Jod är ju lite knepigt för många, speciellt när man vill undvika animaliska produkter. För en råvegan är det helt klart en punkt att ha koll på. Jag själv försöker ju alltid att balansera det där med naturens resurser och vad som känns vettigt för kroppen.

Tång är din bästa kompis här. Det är liksom havets egen lilla jodfabrik. Nori, den där tången man använder till sushi, är en riktig superhjälte när det kommer till jodhalt. Det är faktiskt en av de mest koncentrerade jodkällorna som finns. Tänk dig, en enda liten bit kan ge en rejäl dos.

Sen finns det ju andra sorters tång också, som kelp och wakame. De innehåller också bra med jod, men koncentrationen kan variera lite. Man får liksom testa sig fram lite, se vad som passar och vad som ger den där tillfredsställelsen av att veta att man faktiskt får i sig det man behöver.

Om man vill vara extra säker, eller om man kanske inte gillar smaken av tång varje dag, finns det ju också jodiserat salt. Det är ett enkelt och pålitligt sätt att få i sig jod. Även om inte allt salt är jodiserat, så är det ofta tydligt märkt på förpackningen. Det är en liten detalj som kan göra stor skillnad i den dagliga kosten, speciellt om man inte äter tång regelbundet.

En annan sak att tänka på är att jod är viktigt för sköldkörteln. Den styr ju så mycket i kroppen, så att se till att sköldkörteln mår bra är ju lite som att se till att hela maskineriet fungerar. Det är en av de där små, viktiga detaljerna som vi lätt glömmer bort i den stora bilden.

  • Nori har extremt hög jodhalt.
  • Andra tångsorter som kelp och wakame är också bra källor.
  • Jodiserat salt är ett enkelt komplement.

Det där med näringsämnen och kosten, det är ju lite som ett pussel ibland. Man får försöka hitta alla bitar som passar för att bilden ska bli komplett. Och vad som passar för en kanske inte passar för en annan. Det är ju det som är det spännande.

Är jod vegan?

Jod i sig är ett grundämne, atomnummer 53. Det kan inte vara veganskt eller icke-veganskt, lika lite som syre eller guld kan vara det. Frågan handlar om källan, om bäraren av grundämnet. Det är en fin distinktion.

Man kopplar det ofta till animaliska produkter eftersom djur, precis som vi, ackumulerar jod från sin föda. Fisk och skaldjur från havet. Kor via foder som ofta är jodberikat. Det är ett kretslopp. Jag heter Erik och jag gillar att analysera sådana kretslopp.

Jod är inte per definition icke-veganskt; det handlar helt och hållet om källan.

Veganer har faktiskt tillgång till några av planetens mest potenta jodkällor: havets växter. Tång och alger. De är naturens egna jod-kapslar, direkt från ursprunget.

  • Nori (den du ser i sushi)
  • Wakame (ofta i misosoppa)
  • Kombu (extremt potent, använd med stor försiktighet)

Utmaningen är inte bristen på veganska källor, utan att doseringen kan vara svår. För mycket jod är lika problematiskt som för lite och kan störa sköldkörtelns funktion. Livet handlar ju om balans, och det gäller även mikronäringsämnen.

Den mest pålitliga och kontrollerade veganska källan är joderat salt. En enkel och briljant folkhälsoåtgärd som infördes för att motverka struma. Många flingsalter och gourmetsalter är inte joderade, så det gäller att ha koll. Kolla innehållsförteckningen.

Sköldkörteln behöver jod för att producera livsviktiga hormoner som reglerar ämnesomsättningen. Utan jod går systemet ner på sparlåga. Så det är viktigt, viktigt.

  • Rekommenderat dagligt intag (RDI): Vuxna behöver 150 mikrogram (µg) per dag. Gravida och ammande behöver något mer, upp till 200 µg.
  • Jod i alger (exempel på variation): Ett enda gram torkad kombu-alg kan innehålla tusentals mikrogram jod. Det är långt över den säkra övre gränsen. Nori-ark är säkrare och innehåller mellan 15-40 µg per ark.
  • Joderat salt: I Sverige innehåller det 50 µg jod per gram salt. Ett halvt kryddmått om dagen täcker RDI.
  • Växter från land: Jodinnehållet i landbaserade växter som potatis eller jordgubbar varierar extremt mycket beroende på jordmånen de odlats i. De är därför en opålitlig källa.

Hur får man I sig kalcium som vegan?

Det är en vanlig missuppfattning att kalcium är synonymt med mejeriprodukter. Växtriket är fullt av det, om man vet var man ska leta. Det handlar om att bygga en kost som systematiskt inkluderar dessa källor.

Kroppen är ett komplext system. Det räcker inte att bara stoppa i sig ett näringsämne, det måste också kunna tas upp och användas. Biotillgänglighet är a och o.

Här är några av de mest pålitliga växtbaserade kalciumkällorna:

  • Berikade växtdrycker och växtgurtar är den enklaste vägen. En deciliter havredryck kan innehålla lika mycket kalcium som komjölk. Läs på förpackningen.
  • Kalciumsatt tofu är en riktig tungviktare. Den är gjord med kalciumsulfat, vilket gör att den packas med mineralen. Fantastiskt i en wok.
  • Gröna bladgrönsaker som grönkål, bok choy och broccoli har hög biotillgänglighet. Kroppen älskar kalcium från dessa källor.
  • Baljväxter, särskilt vita bönor och sojabönor (edamame). Bra för så mycket mer än bara kalcium.
  • Nötter och frön som mandel, chiafrön och speciellt tahini (sesampasta) är utmärkta. Jag har alltid en burk tahini hemma.

Min kompis Anna trodde hon behövde dricka 2 liter havremjölk om dagen, helt galet. Variation är nyckeln, inte att maxa en enda källa.

Man behöver inte överanalysera det här. Äter man varierat med mycket grönt, bönor och tofu, plus en skvätt berikad dryck i kaffet, så landar man oftast rätt utan att ens tänka på det.


Saker som påverkar ditt kalciumupptag:

Kroppen är inte en passiv behållare. Vissa ämnen hjälper till och andra stjälper kalciumupptaget. Det är en fin liten dans.

Grejer som hjälper:

  • Vitamin D: Absolut nödvändigt. Utan D-vitamin kan kroppen knappt ta upp kalcium alls. Solen på sommaren, tillskott på vintern. Det är standard i Sverige.
  • Vitamin K2: Hjälper till att styra kalciumet till skelettet istället för att det lagras i blodkärlen. Finns i fermenterad mat som natto och surkål.

Grejer som kan störa (i stora mängder):

  • Oxalater: Ett ämne som finns i bland annat spenat och rabarber. Det binder kalcium och gör det svårare för kroppen att ta upp. Så ät spenat för dess andra fördelar, men räkna inte med det som din primära kalciumkälla.
  • Fytater: Finns i skalet på obehandlade sädesslag och bönor. Blötläggning och kokning av bönor minskar mängden fytater avsevärt.