Hur vet man om man har en psykisk störning?

Hur vet man om man har en psykisk störning?

Att förstå sitt psykiska mående och veta när det är dags att söka vård är avgörande för att få rätt stöd. Lär dig mer om hur vet man om man har en psykisk störning för att skydda din hälsa och undvika missförstånd kring diagnoser.

Gränsen mellan vardagsstress och psykisk ohälsa

Att avgöra om man har en psykisk störning beror på flera olika faktorer, och kontexten spelar en avgörande roll. Du märker oftast att du har psykisk ohälsa när de dåliga dagarna blir fler än de bra, och när ditt mående börjar påverka din vardag, ditt arbete eller dina relationer.

Sällan är gränsen glasklar. Men det finns en specifik varningssignal som de flesta missar - jag kommer att förklara den i avsnittet om när du bör söka vård längre ner.

Ungefär 25 procent av befolkningen drabbas av någon form av psykisk ohälsa under sin livstid. Det är ganska vanligt. Ofta börjar det som en vag känsla av stress. Sedan eskalerar det. Jag trodde länge att min egen konstanta oro bara var ett normalt arbetsliv. Efter tre månader med daglig hjärtklappning insåg jag dock misstaget. Jag hade ignorerat kroppens tydligaste signaler.

Vanliga tecken på psykisk ohälsa

Kroppen och knoppen hänger ihop. När den psykiska hälsan sviktar, visar det sig ofta genom en kombination av tecken på psykisk ohälsa och fysiska symtom. Det är viktigt att känna igen dessa tidigt.

Nedstämdhet, oro och ångest

Du känner dig ofta ledsen, tom eller helt glädjelös i situationer du normalt brukar uppskatta. Oro och ångest kan manifestera sig som en konstant känsla av rädsla, intensiv stress eller ett inre tvång. Det är utmattande. Mycket utmattande.

Sömnproblem och fysiska besvär

Sömnen är ofta det första som tar stryk. Du har svårt att somna, vaknar flera gånger per natt eller sover alldeles för mycket utan att känna dig utvilad. Fysiska besvär - och detta överraskar många - är extremt vanliga. Du kan få ont i magen eller huvudet utan någon tydlig fysisk orsak. Kroppen reagerar helt enkelt på den inre spänningen.

Skillnad på psykiska besvär och diagnos

Låt oss vara ärliga. Det är otroligt svårt för en lekman att veta skillnad på psykiska besvär och diagnos. Många oroar sig i onödan, medan andra väntar för länge med att söka hjälp.

Psykiska besvär är ofta lättare reaktioner på jobbiga händelser i livet, som ett dödsfall, en skilsmässa eller hög arbetsbelastning. Dessa besvär går ofta över när situationen förändras eller när du får tid att bearbeta händelsen.

En psykiatrisk diagnos, å andra sidan, innebär djupare problem som varar länge och uppfyller fastställda medicinska kriterier, till exempel depression eller ångestsyndrom. Många tror att en diagnos är en stämpel för livet. I verkligheten är det tvärtom. Det är bara ett verktyg för att vården ska kunna erbjuda rätt behandling.

Tidig intervention minskar risken för långvarig sjukdom med upp till 40 procent i de flesta kliniska miljöer. Att få rätt diagnos tidigt är alltså en enorm fördel för återhämtningen.

När ska man söka vård för psykiskt mående?

Här är den specifika varningssignalen jag nämnde tidigare: anhedoni, alltså en total förlust av intresse för saker du normalt älskar. Om du har slutat bry dig om dina hobbies, vänner eller intressen i mer än två sammanhängande veckor, är det en mycket stark röd flagga.

Du bör kontakta 1177 Vårdguiden för råd och vägledning om ditt mående inte blir bättre. Vänd dig till din vårdcentral för att träffa en läkare eller psykolog. De är vana vid detta.

Berätta gärna för läkaren vilka symtom på depression och ångest du känner av mest och hur länge du har mått så här. Obehandlad depression kan sänka din kognitiva förmåga med närmare 30 procent på grund av allvarliga koncentrationssvårigheter. Vänta inte.

Akuta situationer

Vid akuta självmordstankar eller en allvarlig kris, ring genast 112. Det finns alltid hjälp att få, och ingen situation är så mörk att den inte kan bli bättre med rätt stöd.

Tillfälliga besvär vs Psykiatrisk diagnos

Tillfälliga psykiska besvär

• Du kan oftast fortfarande fungera på jobbet, om än med ansträngning

• Oftast kopplat till en specifik, tydlig händelse eller stressfaktor

• Kortare perioder, ofta dagar till veckor

• Vila, minskad stress och samtal med närstående brukar räcka

Psykiatrisk diagnos

• Gör det mycket svårt eller omöjligt att upprätthålla normala rutiner

• Kan komma utan tydlig yttre orsak, eller kvarstå långt efter en kris

• Ihållande symtom över lång tid, ofta månader eller år

• Kräver professionell bedömning, terapi och ibland medicinering

Johans kamp mot utmattning och förnekelse

Johan, en 35-årig mellanchef i Göteborg, kände sig konstant trött och hade svårt att sova under hela våren. Han var livrädd för att söka professionell hjälp eftersom han trodde att det skulle påverka hans karriär negativt, så han pressade sig hårdare på jobbet.

Hans första lösning var att dricka mer kaffe och börja träna extremt hårt fem dagar i veckan för att rensa huvudet. Detta gjorde allt värre. Han fick yrsel, minnesluckor och började snäsa åt sina kollegor.

Efter att ha glömt hämta sin son på förskolan insåg Johan allvaret. Han ringde sin vårdcentral och förklarade ärligt hur han mådde, istället för att dölja det. Läkaren hjälpte honom att förstå att hjärnan behövde vila, inte mer stress.

Efter tre månaders deltidssjukskrivning och KBT-terapi kunde Johan hantera sin stressnivå effektivt. Hans sömnkvalitet förbättrades markant, och han insåg att det modigaste han gjort var att faktiskt be om professionell hjälp.