Vilket datum ska man säga upp sig?

Vilket datum ska man säga upp sig: 12 maj vs 12 juni

Att veta vilket datum ska man säga upp sig är avgörande för att undvika onödigt lång anställningstid och negativa ekonomiska effekter. Felaktigt valt datum kan leda till att du blir kvar en extra månad och att din semesterersättning samt pensionsavsättning påverkas. Därför är det viktigt att noggrant granska ditt anställningsavtal och eventuella kollektivavtal innan du lämnar in din uppsägning. Genom att förstå reglerna kring uppsägningstid kan du fatta rätt beslut, skydda dina rättigheter och säkerställa en smidig övergång.

Det korta svaret på vilket datum du ska välja

Valet av datum för din uppsägning beror på om du vill sluta så snabbt som möjligt eller optimera din ekonomi, men den gyllene regeln är att uppsägningstiden börjar löpa den dag din arbetsgivare tar emot beskedet. Det spelar ingen roll om det är den 1:a, 15:e eller sista i månaden - din sista arbetsdag infaller på motsvarande datum månaden efter.

Många tror felaktigt att man måste säga upp sig vid ett månadsskifte. Det stämmer sällan. Om du har en månads uppsägningstid och lämnar in din skriftliga uppsägning den 12 maj, blir din sista anställningsdag den 12 juni. Runt 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas dock av kollektivavtal^[1] som kan innehålla specifika särregler, vilket gör det livsviktigt att dubbelkolla sitt avtal innan man skriver under. Datum spelar roll. Att missa en dag kan i värsta fall innebära att du blir kvar en hel månad extra om ditt avtal kräver uppsägning vid månadsskifte.

Hur kalendermatematiken fungerar i praktiken

Uppsägningstiden räknas nästan alltid i kalendermånader, inte i arbetsdagar eller veckor, vilket innebär att längden på din sista tid beror på när i kalendern du befinner dig. Om du har en månads uppsägningstid och säger upp dig den sista januari, blir din sista dag den sista februari - oavsett om det är 28 eller 29 dagar i den månaden.

Det här kan kännas ologiskt. Jag minns min egen första uppsägning där jag räknade exakt 30 dagar på fingrarna och blev helt förvirrad när HR rättade mig till ett annat datum. Man utgår från principen - samma datum nästa månad -. Om motsvarande datum saknas, till exempel om du säger upp dig den 31 augusti och nästa månad bara har 30 dagar, blir den sista september din sista dag.

Vänta inte till sista sekunden. Om du vill att din uppsägningstid ska börja gälla, se till att ha ett kvitto på att chefen har tagit emot ditt mail eller brev. Att bara lämna ett papper på ett tomt skrivbord räknas inte alltid juridiskt.

LAS eller kollektivavtal - vad styr din tid?

Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) har en arbetstagare alltid minst en månads uppsägningstid,^[2] men i verkligheten är tre månader den absolut vanligaste standarden för tjänstemän i privat sektor. Lagen sätter en miniminivå, men ditt personliga anställningsavtal eller företagets kollektivavtal väger tyngre i de flesta fall när det gäller just din tidsram.

Här är en intressant detalj som många missar: medan LAS fokuserar på din anställningstid för att avgöra hur lång tid arbetsgivaren måste ge dig, är din egen uppsägningstid mot arbetsgivaren ofta fast i avtalet. För den som har jobbat mindre än två år ger LAS arbetsgivaren rätt till en månads varsel, men om du har jobbat över tio år måste de ge dig sex månader - medan du själv fortfarande ofta kan gå efter tre månader.

Men se upp för formuleringar om - hela kalendermånader -. Om det står så i ditt avtal, innebär en uppsägning den 2 mars att din tid börjar räknas först från den 1 april. Det är en fälla som kan kosta dig 30 dagar av ditt liv.

Särskilda regler vid provanställning

Vid en provanställning är spelreglerna helt annorlunda och betydligt mer lättrörliga, vilket kan vara både en välsignelse och en förbannelse beroende på din situation. Enligt lag kan en provanställning avbrytas när som helst utan att arbetsgivaren behöver ange skäl, men arbetstagaren har oftast en underrättelsetid på minst två veckor.

Många kollektivavtal har dock förhandlat fram en månads ömsesidig uppsägningstid även under prövotiden. Sanningen är att om du vantrivs och har en ren LAS-anställning, kan du tekniskt sett lämna på dagen om ni inte har avtalat om annat, men det hör till god sed att ge chefen lite andrum. Jag har sett folk bränna broar genom att gå på timmen, och tro mig, den svenska arbetsmarknaden är liten. Det är bättre att erbjuda de där 14 dagarna även om du inte måste. Det handlar om ditt rykte.

Ekonomiska fällor: Semester, bonus och pension

Att välja fel datum kan kosta dig tiotusentals kronor i förlorad semesterersättning eller uteblivna bonusar, så planera din exit med en kalkylator i handen. Om du säger upp dig precis innan ett intjänandeår för bonus tar slut, kan du i vissa fall förlora rätten till hela utbetalningen eftersom många avtal kräver att du är - i oförändrad anställning - vid utbetalningstillfället.

Tänk också på semestern. Om du har obetald semester kvar är det oftast bättre att få ut den i pengar (semesterersättning) efter att du slutat. Varje sparad semesterdag motsvarar ungefär 4,6 - 5,4 procent av din månadslön. ^[3] Om du slutar mitt i en månad får du en bruten lön, vilket kan påverka din pensionsavsättning för den månaden.

Det kan låta som småpotatis, men för en höginkomsttagare kan skillnaden på att sluta den 30:e eller den 15:e innebära märkbara skillnader i den slutgiltiga slutlönen. Håll koll på brytpunkterna för skatt också - att få en massiv utbetalning av sparad semester i december kan putta upp dig över brytpunkten för statlig skatt.

LAS regler mot standardiserade kollektivavtal

Beroende på om du går strikt efter lagen (LAS) eller ett vanligt kollektivavtal (t.ex. för tjänstemän inom ITP-planen) skiljer sig förutsättningarna för när du kan sluta.

Strikt LAS (Utan kollektivavtal)

• Alltid minst 1 månad för arbetstagaren oavsett anställningstid
• Motsvarande datum månaden efter (t.ex. 5:e till 5:e)
• Kan avslutas omedelbart om inget annat avtalats

Standard Kollektivavtal (Privat sektor) Rekommenderas för trygghet

• Ofta 3 månader efter att provanställningen gått ut
• Kan vara bunden till sista dagen i kalendermånaden
• Tydligare regler för hur innestående dagar omvandlas till pengar

Eriks miss med kalendermånaden

Erik, en IT-projektledare i Stockholm, ville börja sitt nya jobb den 1 september. Han läste sitt avtal slarvigt och trodde att 3 månaders uppsägningstid betydde 90 dagar, så han sa upp sig den 5 juni i hopp om att sluta i tid.

Hans nuvarande arbetsgivare påpekade dock att hans kollektivavtal krävde uppsägning vid månadsskiften. Eftersom han sa upp sig den 5 juni, började hans tre månader inte räknas förrän den 1 juli.

Detta innebar att hans sista arbetsdag blev den 30 september istället för sista augusti. Erik hamnade i en stressig sits där han var tvungen att förhandla med både gamla och nya chefen för att inte förlora det nya kontraktet.

Till slut lyckades han köpa ut sig genom att avstå från sin semesterersättning på cirka 45 000 kronor. Han lärde sig den hårda vägen att ordet kalendermånad är det viktigaste ordet i ett anställningsavtal.

Linnéas strategiska exit för semestern

Linnéa arbetade som sjuksköterska i Malmö och planerade att byta till en privat klinik. Hon hade 25 sparade semesterdagar och ville maximera sin utbetalning innan hon bytte arbetsgivare.

Istället för att ta ut semestern i ledighet, sa hon upp sig så att hennes sista dag inföll precis innan sommaren. Hon räknade på att semesterersättningen skulle ge henne en extra nettoutbetalning som täckte en hel månad utan lön.

Genom att sluta den 31 maj fick hon ut sin slutlön plus ersättning för alla sparade dagar i juni. Detta gav henne en ekonomisk buffert på nästan 60 000 kronor före skatt.

Linnéa kunde börja sitt nya jobb utvilad med en välfylld kassa, vilket bevisar att tajmingen av sista anställningsdag handlar lika mycket om ekonomi som om ledighet.