Kan arbetsgivaren tvinga mig att jobba heltid?

Kan arbetsgivaren tvinga mig att jobba heltid: Mertid upp till 40 timmar

Frågan om kan arbetsgivaren tvinga mig att jobba heltid väcker ofta funderingar kring deltidsanställdas arbetstid och arbetsgivarens befogenheter. Att förstå reglerna kring mertid och extra arbetstimmar skyddar dina rättigheter och undviker missförstånd på arbetsplatsen. Läs vidare för att ta reda på när och hur extra mertid beordras.

Kan chefen tvinga dig till heltid? Här är snabbsvaret

Frågan om sysselsättningsgrad styrs i grunden av det anställningsavtal du har skrivit på. Som utgångspunkt kan en arbetsgivare inte ensidigt och med omedelbar verkan tvinga dig att gå upp till en permanent heltidsanställning om du är anställd på deltid. Men det finns juridiska kryphål - som tillfällig mertid eller permanenta omorganisationer av lönsamhetsskäl - där chefen har lagen på sin sida. Svaret beror helt på om kravet handlar om en permanent ändring av ditt kontrakt eller om ett tillfälligt behov av extra timmar i verksamheten.

Det anställningsavtal som du har skrivit på gäller

Ett anställningsavtal är ett bindande kontrakt mellan två parter och det kan inte ändras hur som helst bara för att en part känner för det. Arbetsgivarens så kallade direktionsrätt - rätten att leda och fördela arbetet - ger chefen stor makt över schemaläggning och arbetsuppgifter, men den sträcker sig inte så långt att chefen ensidigt kan skriva om grundvillkoren i ditt avtal. Om det står 50 procent på ditt papper, är det 50 procent som gäller.

Jag har själv suttit i förhandlingar där arbetsgivare hävdat att verksamhetens behov kräver att alla går upp på heltid direkt. Men sanningen är att om chefen vill ändra din fasta sysselsättningsgrad permanent mot din vilja, måste denne ta till en formell uppsägning för omreglering av anställningsvillkoren. Detta kräver saklig grund enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), till exempel en konstaterad arbetsbrist där deltidsorganisationen avvecklas till förmån för en renodlad heltidsstruktur. Vägrar du att skriva på det nya heltidsavtalet riskerar du i slutändan att bli uppsagd, men processen måste följa strikta lagregler och turordningar.

Mertid - när chefen kan beordra dig att jobba extra

Även om chefen inte kan tvinga dig att permanent bli en heltidsarbetare över en natt, kan du bli tillfälligt beordrad att arbeta extra. För en deltidsanställd kallas timmar som ligger över den avtalade deltiden, men under heltidsmåttet på 40 timmar i veckan, för mertid. Om det uppstår plötsliga, oförutsedda händelser eller ett tillfälligt behov i verksamheten har arbetsgivaren rätt att beordra ut allmän mertid med upp till 200 timmar per kalenderår per anställd. Det finns också en möjlighet att plocka ut ytterligare 150 timmar extra mertid per år om det föreligger särskilda skäl. ^[2]

Här blir det ofta en krock med privatlivet. Mertid tas ut under strikta ramar och får tillsammans med extra mertid inte överstiga 48 timmar under en fyraveckorsperiod.^[3] Men du kan inte bara säga nej utan giltiga skäl om chefen beordrar mertid med rätt framförhållning - vilket enligt arbetstidslagen innebär minst två veckors förvarning, såvida inte något helt oförutsett har inträffat.

Kollektivavtalets betydelse och ditt fackliga skydd

Finns det ett kollektivavtal på din arbetsplats? Om svaret är ja, har du ett betydligt starkare skydd. Många kollektivavtal innehåller specifika regleringar som begränsar arbetsgivarens möjligheter att godtyckligt laborera med arbetstiderna eller tvingas gå upp i arbetstid till heltid. Dessutom utlöser större förändringar av sysselsättningsgrader en obligatorisk förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen (MBL) innan chefen överhuvudtaget får fatta beslutet.

Det är en enorm skillnad att stå ensam mot chefens krav jämfört med att ha ett fackförbund i ryggen. Kollektivavtalen sätter ofta upp ramar för hur och när mertid får beordras och kan ge dig rätt till högre ekonomisk ersättning om du väljer att ställa upp. Saknas kollektivavtal är du utelämnad till arbetstidslagens minimiregler och de villkor du lyckats förhandla fram på egen hand i ditt personliga kontrakt.

Hälsa och personliga skäl väger tungt

Lagen är inte helt känslolös. Arbetsgivaren har ett lagstadgat och långtgående ansvar för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Det innebär att chefen måste göra en riskbedömning och ta skälig hänsyn till din hälsa och din personliga situation innan en arbetstidsutökning krävs. Om du arbetar deltid på grund av medicinska skäl, sjukskrivning, eller en dokumenterad funktionsvariation, kan arbetsgivaren inte tvinga dig till högre timmar utan att bryta mot sitt rehabiliterings- och anpassningsansvar.

Det finns också andra starka lagskyddade skäl att arbeta deltid. Har du småbarn har du enligt föräldraledighetslagen laglig rätt att förkorta din arbetstid med upp till 25 procent tills barnet fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår. Har du beviljats tjänstledighet för studier är den ledigheten också skyddad. I dessa fall väger dina lagstadgade rättigheter till deltid betydligt tyngre än arbetsgivarens önskan om att få en heltidsanställd på plats.

Permanent ändring kontra tillfällig mertid

Permanent utökning till heltid

• Du kan tacka nej till erbjudandet, vilket startar en formell process med turordningsregler.

• Arbetsgivaren måste visa ekonomiska skäl eller organisatorisk arbetsbrist på deltidstjänster.

• Kräver en omreglering av anställningsavtalet. Kan inte ske ensidigt genom direktionsrätten.

Tillfällig mertid (beordrad)

• Tak på 200 timmar per år. Du måste ha godtagbara personliga skäl för att kunna vägra.

• Kräver ett särskilt, tillfälligt behov i verksamheten som inte kunnat lösas på annat sätt.

• Styrs av arbetstidslagen och arbetsgivarens rätt att leda arbetet vid tillfälliga behov.

Linnéas kamp mot de plötsliga heltidsomorganisationerna

Linnéa, en 34-årig administratör i Göteborg, jobbade 60 procent för att hinna med sin rehabilitering efter en utmattning. I samband med en omstrukturering krävde chefen plötsligt att alla på avdelningen måste arbeta heltid för att behålla sina jobb.

Linnéa försökte först bara förklara sin situation muntligt under ett snabbt fika. Svaret blev kalla handen och chefen lade fram ett nytt heltidsavtal på bordet med ultimatumet: skriv på eller bli uppsagd på grund av arbetsbrist.

Vändpunkten kom när Linnéa vägrade skriva under i panik och istället kopplade in sitt fackförbund. Facket granskade fallet och påminde arbetsgivaren om att Linnéas deltid var kopplad till en medicinsk plan och att arbetsgivaren ignorerat sitt rehabiliteringsansvar.

Efter förhandlingar backade chefen. Linnéa fick behålla sin deltidstjänst på 60 procent, och arbetsgivaren tvingades inse att verksamhetens organisationsintresse inte fick köra över gällande arbetsmiljölagstiftning.