Varför ska man inte väcka någon som gått i sömnen?

2 se

Jag blir alltid lite orolig när jag hör om folk som väcker sömngångare. Tänk dig att ryckas ur en dröm och kastas in i verkligheten utan att förstå var du är! Det måste vara fruktansvärt förvirrande och skrämmande. Det känns mycket säkrare att bara försiktigt leda dem tillbaka till sängen, istället för att riskera att de får panik och skadar sig själva eller andra.

Kommentar 0 gillar

Usch, jag ryser bara jag tänker på det – att väcka någon som går i sömnen. Det känns så… fel. Tänk dig själv, du är mitt i någon dröm, kanske flyger över takåsarna eller pratar med mormor som inte längre finns, och plötsligt poff så är du tillbaka i verkligheten. I mörkret. Desorienterad. Skulle inte du bli vettskrämd?

Jag minns en gång när jag var liten, min syster gick i sömnen. Hon stod mitt i vardagsrummet, stirrade tomt ut i luften och mumlade något osammanhängande. Mamma, så klok som hon alltid var, tog henne bara försiktigt i handen och ledde henne tillbaka till sängen. Inget väckande, ingen dramatik. Tänk om hon hade skrämt henne! Det hade kunnat bli… ja, jag vet inte vad. Kanske hade hon sprungit rakt in i en vägg eller något.

Jag har hört någonstans att det inte är farligt att väcka en sömngångare, men… är det verkligen värt risken? Är det verkligen värt att potentiellt skrämma livet ur någon, bara för att? Jag läste någonstans, jag minns inte exakt var, att det kan ta upp till 30 minuter för en sömngångare att riktigt “vakna till” efter att de blivit väckta. 30 minuter! Tänk dig den förvirringen. Nej tack.

Jag tror, rent spontant, att det är mycket bättre att bara varsamt guida personen tillbaka till sängs. Lite som att valla ett förvirrat litet lamm. Det känns mycket mer… humant, eller hur?