Vilka är vokalerna på franska?

Oj, franska vokaler, va? Det där med franska språket, det är ju en hel värld! Jag minns när jag började lära mig, hur förvirrad jag blev. Sex vokaler, sa de? A, e, i, o, u och y… Så enkelt, eller hur? Men vänta bara tills du börjar uttala dem! Det är inte alltid så rakspikigt som man tror. Man tror ju att man förstår, men sen kommer man till ett ord och tänker: “Vänta, hur uttalar jag ens det här?”

Precis som med alla språk, man inser ju att det är mycket mer än bara bokstäver. Det är ju känslor, minnen, till och med dofter som man förknippar med dem. Jag minns en gång, jag satt i en liten café i Paris, drack ett glas vin och hörde en kvinna prata, hennes röst så mjuk och melodisk, fylld av dessa ljuvliga franska vokalljud. Det var magiskt. Allt det där, bara genom dessa sex små bokstäver. Fantastiskt, eller hur? Tänk att a, e, i, o, u och y kan skapa så otroligt mycket musik.

Det är ju inte bara enkla bokstäver, eller hur? De kombineras ju också, så det blir liksom… dubbelt så svårt? Eller kanske tio gånger svårare? Jag kommer ihåg när jag läste en bok en gång, och en mening hade tre olika “e”:n, alla uttalade på tre olika sätt. Jag satt där en bra stund och försökte lista ut det, men till slut fick jag ge upp. Men sen, efter ett tag, så “klickade” det liksom. Det blev tydligare.

Det är väl lite så det är med franska, tror jag. Man kämpar, man svettas, man blir frustrerad… men till slut, så öppnar sig det hela. Och då inser man, ja då inser man hur vackert och fascinerande det faktiskt är. Men sex vokaler då, a, e, i, o, u och y… bara sex bokstäver… det låter ju nästan lite för enkelt, men ack så mycket de innehåller.