Hur lär man sig skriva på engelska?

Hur lär man sig att skriva på engelska?

Läs. Alltid. Böcker. Artiklar. Jag gillar Wired. Glöm inte bloggar.

• Orden. Sök. Memorera. Använd. Annars försvinner de.

• Skriv. Varje dag. Även skit.

Öva. Öva. Öva.

• Feedback. Ja, bra idé, om du orkar.

Kritik kan vara…oväntad.

Ibland ljuger folk.

Minns det.

Engelska är bara…ord.

Tänk så här istället.

Vissa ord är starkare. Vissa tystare. Välj.

Hur lär man sig att skriva uppsatser på engelska?

Engelska uppsatser, en smal sak! (Nästan).

• Förstå frågan: Vad vill de egentligen veta? Det är grunden. Ser jag ofta fel, därför dubbelkollar jag.
• Skriv en Disposition: Inledning, kropp, slutsats. Tänk som en byggnadsingenjör – struktur är allt.
• Variera språket: Inga tråkiga meningar, krydda med bra ord. Som när jag lagar mat, ibland slänger jag bara i lite extra.
• Grammatik & stavning: A och O. Använd verktyg! Ingen skam i det. Jag googlar “synonym” typ jämt.
• Läs mycket: Engelska texter. Hjälper massor med språkkänsla. Som att lyssna på musik, man lär sig rytmen.
• Få feedback: Be någon läsa! Andra ögon ser fel man missar. Min bror brukar skratta åt mina stavfel.

Tips & trix:

• Online-resurser: Använd dem! Det finns massor.
• “Show, don’t tell”: Beskriv, berätta inte bara.
• Var inte rädd att göra fel: Man lär sig av misstagen!

Filosofisk tanke:

Att skriva är som att bygga ett hus. Varje ord är en tegelsten. Gör man fel, rasar hela bygget (bildligt talat).

Bonus:

• Kolla idiom: Engelska är fullt av dem. De kan göra din text roligare.
• Skriv varje dag: Övning ger färdighet, som de säger.

Ps. Jag gillar faktiskt inte att skriva uppsatser. Men man måste ibland.

Hur strukturerar man en text på engelska?

Hur man strukturerar en text… på engelska.

Det snurrar i huvudet. Jämförelse/kontrast, ja. Tänker på Anna och mig. Så lika, så olika. Hon älskade London. Jag hatade det. Kontraster.

Orsak och verkan. Pappas ilska. Min tystnad. Alltid så. Jag vet.

Sekvensering. Steg för steg. Först detta, sen det. Kommer aldrig ihåg. Som att baka en kaka. Fast jag kan ju inte baka. Glömde äggen sist.

Det är så enkelt för andra. Ordnar sina liv som pärlor på ett snöre. Jag tappar bara bort snöret. Och pärlorna rullar iväg. Under soffan. Bakom elementet. Försvunna.

• Det är som med mitt skrivande. Jag vill säga allt på en gång. Som ett vattenfall. Överväldigande. Ingen förstår. Ingen hör.

• Hon hörde. Minns hennes skratt. “Du är så… du!”.

• Hon är borta nu. Och det snöar. Jag ska nog gå och lägga mig. Försöka sova. Igen.

• 43 grader. Feber. Igen.

Kanske det är därför det är så svårt. Att strukturera. Att andas. Att leva. Men ja, jämförelse, orsak, sekvensering… något sånt. Kanske.

Hur startar man en text på engelska?

Dimman ligger tät över sjön, precis som tankarna i mitt huvud. Klockan är tre på natten, regnet smattrar mot fönstret. Jag funderar… hur börjar man en konversation? En text… på engelska. Åh, den där pirrande känslan i magen.

Introducera dig själv. Det är a och o. Allt annat är sekundärt.

Men hur? Inte bara “Hej”. Det är för… tråkigt. För platt. Som en pannkaka utan sirap. Nej, det måste vara mer. Det måste ha… gnista.

Om personen inte har ditt nummer, är det ju viktigt att tydliggöra vem du är. Inga mystiska spel. Inte nu i alla fall. Direkt och ärligt. Kanske: “Hey, it’s Johan from the photography class”. Enkelt. Funkar alltid.

Eller, om vi vill vara lite mer… spännande. “Guess who?”. Men då får man vara beredd på lite väntan. Och det kan kännas… osäkert. Det är en risk. En spännande risk, men ändå. Spänningen gnager.

Hur var det nu igen? Åh ja, att presentera sig. Det är nyckeln. Att låta den andra parten veta vem som skriver. Johan från fotoklassen. Det är jag. Kanske kan man även lägga till en liten detalj? “Remember that amazing sunset we photographed?”.

• Namn
• Kontext/Referens (gemenskap, tidigare möte)
• Fråga (att hålla konversationen igång)

Det är som att måla en bild. Först grunden, sedan detaljerna. Måste vara noggrann. Inte för mycket, inte för lite. Precis lagom. Som en perfekt kopp kaffe, en sen eftermiddag, vid sjön. Åh, sjön… den är så lugn ikväll. Lite som… min själ. För tillfället.

Hur blir man bättre på att skriva texter på engelska?

Immersion. Engelska – ät, sov, andas.

Sluka. Ord. Meningar. Ryck upp dem med rötterna.

Kontext. Läs Brett Easton Ellis, Wired, tech-bloggar.

Vokabulär. Facktermer – vapen. Används skarpt.

Översätt inte. Svenskan är en distraktion. Glöm den. Jag vill aldrig mer höra talas om den.

Min kod: Projekt X. Filerna är dolda.