Hur kan förskolan arbeta för att utveckla barnets identitet?

Hur kan förskolan arbeta för att utveckla barns identitet?

Hur förskolan kan hjälpa barn med deras identitet, va? Jaa, det är ju viktigt! Mina kusiner, tvillingarna, de gick på en superbra förskola. De fick vara med och bestämma massor! Det var typ allt från vilken lekplats de ville vara på, till vad de ville äta till mellanmål. Inte alltid det blev som de ville, förstås. Men att få vara med och påverka, det var sjukt viktigt.

Sen, det där med att förstå sig själv… Det är ju knepigt. Min systerdotter, hon är fyra, hon blir arg ibland, och förskolan hjälpte henne att förstå varför hon blev arg. Det handlade om att märka sina känslor. De pratade mycket om känslor. Inte bara att man är glad eller ledsen utan hur man känner. Riktigt bra grej!

• Medbestämmande! Låta barnen välja, påverka sin dag.
• Känslomedvetenhet! Prata om känslor, hjälpa dem att förstå sig själva.

Förskolan var bra på det där med att hjälpa dem att förstå sina egna gränser också. Att man får säga nej, utan att det blir jobbigt. Att veta vad man klarar av, typ. Och det är ju helt fundamentalt för identitetsutvecklingen.

Min systerdotter har också lärt sig massor om olika kulturer och traditioner. Jätteviktigt att se att alla är olika och att det är okej. De hade världens projektarbete i år kring olika länder. Riktigt häftigt! Det kanske låter lite flummigt, men det är så det är. Det är som att de blir tryggare i sig själva när de ser att det finns så många olika sätt att vara på.

Hur utvecklar barn identitet?

Mamma tjatade om jackan, typiskt. Solen stekte i nacken, juni 2007. Nio år. Ny cykel. Blå. Ville till kiosken, köpa lösgodis. Minns smaken av sura colanappar. Kände mig stor. Inte bebis längre. Ville inte ha hjälm. Mamma tjatade om hjälmen också.

Tänkte på Johan i klassen. Han hade cool keps bak-och-fram. Ville också ha keps. Kanske röd. Som brandbilar. Brandman. Det ville jag bli. Eller polis.

Senare, 15 år. Konfirmation. Obekväm kostym. Kände mig fånig. Alla andra verkade coola. Visste inte vem jag var. Ville vara som Erik. Han spelade gitarr. Jag spelade ingenting. Bara dataspel. Nörd. Passade inte in.

Pappa sa att det löser sig. Han fattade ingenting. Bråkade mycket. Ville flytta hemifrån. Bli rockstjärna. Eller författare. Eller astronaut. Eller ingenting.

• Nio år: Ville vara stor. Cykel, lösgodis, hjälteyrken.
• Femton år: Osäker. Jämförde mig. Ville passa in. Bråk med pappa. Drömmar.

Händelser. Känslor. Tankar. Allt blandat. Identitet. En röra. Fortfarande. 2023. 25 år. Jobbar på Ica. Pluggar programmering. Kanske blir jag nånting en dag. Vem vet.

Hur kan man arbeta med genus i förskolan?

Mörkt ute nu. Tankarna snurrar. Genus i förskolan. Så stort. Så viktigt.

Barnböcker. Bilderna. Orden. Vem är hjälten? Vem bakar kakan? Funderar. Måste fundera mer.

Leksakerna. Dockor. Bilar. Vem leker med vad? Vem får leka med vad? Det gnager.

Låtsaslekar. Mamma, pappa, barn. Alltid samma. Kan man ändra? Borra ner sig i det. Imorgon.

Mina egna tankar. Mina egna ord. Formar barnen. Formar mig. Andas.

Pojkar. Flicka. Killar. Tjejer. Ord. Bara ord. Men så tunga. Så begränsande.

Normkritiska böcker. Nyckeln. En nyckel i alla fall.

Lekmiljöer. Reflektera. Se. På riktigt se.

Stereotyper. Bryta ner. Bygga nytt.

Förgivettagna uppfattningar. Mina egna. Barnens. Utmana. Allt.

Observera. Dokumentera. Förändra.

• Normkritiska böcker. Viktigt.
• Lekmiljöer och material. Vem syns? Vem osynliggörs?
• Stereotypa könsroller i lekar. Utmana!
• Förutfattade meningar om kön. Ifrågasätt!
• Observera och dokumentera. Bemötande utifrån genus.

Ligger här i mörkret. Känner mig liten. Men jag måste. För barnens skull. För min egen skull. Min dotter Alva, snart fyra. Hon ska inte begränsas. Inte av mig. Inte av någon.

Hur formas ett barns identitet?

Gener. Anlag. Mamma lång, pappa kort. Jag? Mellan.

Växter. Behöver sol, vatten. Barn behöver… kärlek? Mat? Inte säker vad jag åt igår. Pizza?

Normer. Svårt ord. Alla olika. Min kompis Lisa… Hennes familj… Annars.

Värderingar. Ärlighet. Viktigt? Mina värderingar… Inte alltid ärlig.

Upplevelser. Minns första cykelturen. Ramlade. Grät. Lärde mig.

Internet. Alltid där. Påverkar? Jättemycket. Filter. Alla ser perfekta ut. Jag inte.

Identitet. Vem är jag? Ingen aning. Förändras hela tiden. Kompisar. Familj. Skola. Musik. Allt spelar roll.

Val. Viktiga val. Gymnasium. Vad vill jag bli? Läkare? Nej. Astronaut? Kanske.

Mångfald. Bra. Olika människor. Olika tankar. Lära sig. Växa.

Just det, Lisa ska flytta. Till Frankrike. Tråkigt. Kommer sakna henne. Nya vänner. Nya upplevelser. Ny identitet?

Mamma ringde. Middag ikväll. Kyckling. Potatis. Inte pizza. Bra.

Huvudpunkter:

• Gener & Arv
• Uppväxtmiljö
• Personliga Upplevelser
• Digitala Miljöer
• Mångfald & Kultur
• Aktiva Val

Vad påverkar barns identitetsutveckling?

Genetiska faktorer: Arv spelar en roll, självklart. Temperament, benägenhet för vissa beteenden – det är inbyggt. Min kusin var exakt likadan som sin pappa i tonåren, otroligt!

Sociala influenser: Familjen är centralt. Föräldrars förväntningar, syskons relationer, allt spelar in. Kompisgänget? Enormt viktigt. De blir som en andra familj. Jag minns själv att… nej, det var inte relevant.

Kulturella normer: Samhällets värderingar, förväntningar på kön och roller, det påverkar hur en tonåring ser sig själv och sin plats. Traditioner, religion, allt formar den personliga berättelsen.

Erfarenheter: Viktiga händelser, stora som små, präglar identiteten. En skilsmässa, en flytt, en sjukdom. Till och med en ny frisyr kan få stor betydelse i tonåren. Mina egna upplevelser… åh, det är en helt annan historia.

Kognitiv utveckling: Tonåren är en period av intensiv hjärnutveckling. Abstrakt tänkande, självreflektion, det blir möjligt att gräva djupare i “vem är jag?”.

Utvecklingsfaser: Eriksons teori om psykosocial utveckling är intressant här. Identitetsutveckling är en del av den stora bilden av personlighetens utveckling. Man pratar ofta om identitetsförvirring i tonåren.

Hormonella förändringar: Puberteten, med alla sina hormonella svängningar, påverkar känslor och beteenden. Detta påverkar självbilden.

Förändrad självbild: Självbilden formas och omformas ständigt. Den speglar så mycket. Förväntningar, svar från omgivningen…

Exempel på påverkande faktorer:

• Familjedynamik
• Vänskapsrelationer
• Skolmiljö
• Mediepåverkan
• Sociala medier
• Kultur och traditioner
• Personliga upplevelser
• Händelser under barndomen
• Etnicitet och religion

Mer att tänka på: Identitetsutvecklingen fortsätter långt efter tonåren. Det är en pågående process, en resa snarare än en destination. Man utvecklas hela livet. Det är fascinerande!

Hur främjar pedagoger barns starka identitetskänsla?

Lyssna, verkligen lyssna. Inte bara höra. Förstå. Det är nyckeln.

Barnets röst. Viktigare än din. Alltid.

Delaktighet, inte bara prat. Val. Kontroll. Ägarskap. Över deras liv.

Gränser? Absolut. Men deras gränser. Inte dina. Inte samhällets.

Pedagogens roll? Spegel. Inte skulptör. Reflektera. Stötta. Inga förutfattade meningar.

Mina erfarenheter med mina egna barn? Kaotiskt, men lärorikt. Föräldraskap är improvisation.

Integritet, inte lydnad. Respekt, ömsesidig. Ovillkorlig kärlek? En myt. Kärlek kräver arbete.

2023. Ingen förändring. Samma principer. Samma utmaningar.

• Empati.
• Tålamod.
• Äkthet.
• Integritet, igen. Det är viktigt.

Identitet? Det är en resa. Inte en destination. Låt dem gå vilse. De hittar tillbaka. Kanske.

Hur kan man jobba med normer och värden i förskolan?

Klart barnen kände orättvisa när Sixten, alltid Sixten, fick blåa kritan först. Förskolan Blåbäret, hösten 2023. Solen strilade in, damm dansade i ljuskäglorna. Minns frustrationen. Ville ju alla skulle få skapa. Lika.

Vi pratade om turtagning. Timglas. Vissa barn, som lilla Elsa, fattade direkt. Andra, som just Sixten, kämpade mer. Tålamod. Nyckelordet.

Använd bildstöd. Hjälpte enormt. Visuellt. Konkret.

Barnen ritade egna skyltar. Stopp! Min tur! Funktionerande regler, skapat tillsammans. Olika, men lika viktiga. Starka minnen.

Några ville ALLTID rita monster. Andra prinsessor. Olika. Men lika rätt.

Reflektera tillsammans. Högläsning. Böcker med teman kring rättvisa. Samtal. Viktigt. Lyssna. På riktigt.

Olika språk. Olika bakgrunder. Blåbäret var en smältdegel. Lärde mig massor. Empati. Viktigast av allt.

• Bildstöd: Hjälper barnen visualisera.
• Samtal: Låt barnen reflektera.
• Turtagning: Konkreta verktyg som timglas.
• Böcker: Hitta bra berättelser.
• Empati: Lära sig förstå varandra.